Fiskekvoter efter brexit
Fiskekvoter efter brexit
Över hundra fiskbestånd har förvaltats av EU gemensamt med Storbritannien under de senaste årtiondena. Sedan januari 2021 fastställs fångsträttigheterna för gemensamma bestånd genom årliga bilaterala samråd.
Hur fiskekvoter fastställs
- I handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien fastställs den procentuella fördelningen för varje gemensamt fiskbestånd
- Varje år håller EU och Storbritannien samråd för att enas om fiskerättigheterna för det kommande året
- EU-kommissionen lägger fram ett förslag för rådet om den ståndpunkt som EU ska inta i samråden med Storbritannien
- Rådet ger vägledning om förslaget
- Kommissionen genomför samråden med Storbritannien
- Rådet informeras regelbundet om hur samråden går
- När en överenskommelse nås lägger kommissionen fram avtalet för rådet
- Rådet beslutar sedan om det ska godkänna avtalet, innan samråden avslutas formellt
EU:s principer
- Långsiktig hållbarhet
- Bästa vetenskapliga rådgivning
- Försiktighetsansatsen (om uppgifter saknas)
- Kvotöverföringar (vid behov)
Några exempel på kvoter
- TaggmakrillI (västliga vatten): Storbritanniens andel uppgår till 9 % av de totala årliga fångsterna, medan EU:s andel är 91 %
- Bergskädda (östra delen av Engelska kanalen): Storbritanniens andel uppgår till 20 % av de totala årliga fångsterna, medan EU:s andel är 80 %
- Kolja (Rockall): EU:s andel uppgår till 15 % av de totala fångsterna, medan Storbritanniens andel är 85 %
- Sill (Irländska sjön): EU:s andel uppgår till 3 % av fångsterna och Storbritanniens andel till 97 %
- Gråsej (Keltiska havet): Storbritanniens andel uppgår till 15 % och EU:s andel till 85 %
Senast ändrad: 1 februari 2025