"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådets möte (jordbruk och fiske), 15 november 2021
De viktigaste resultaten
Ny EU-skogsstrategi för 2030
EU:s jordbruksministrar antog rådets slutsatser om EU:s nya skogsstrategi för 2030. Denna strategi är en av den europeiska gröna givens flaggskeppsinitiativ. Den bygger vidare på EU:s strategi för biologisk mångfald och är en central del i ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030.
I sina slutsatser erkände rådet den viktiga roll skogarna har i EU:s övergång till en grön, klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär bioekonomi. Ministrarna välkomnade den nya strategins betoning på att främja hållbara träbaserade produkter och förslaget om att inrätta ett nytt partnerskap för forskning och innovation inom skogsbruket.
Rådet betonade dock också behovet av att hitta en balans mellan de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbart skogsbruk, och vikten av att man respekterar nationella befogenheter inom skogsbruk och skogsförvaltning. Betydelsen av att strategin omfattar en internationell dimension som syftar till att stoppa den globala avskogningen framhölls också.
Som ett av de skogtätaste länderna i Europa har Slovenien alltid förstått betydelsen av hållbart skogsbruk. Dessa slutsatser speglar behovet av att alla berörda parter arbetar tillsammans och antar en balanserad strategi för att hantera de utmaningar utan motstycke som våra skogar står inför, samtidigt som man också skyddar de samhällen vars försörjningsmöjligheter är beroende av skogsresurser.
Jože Podgoršek, Sloveniens jordbruksminister
På grundval av information från kommissionen och medlemsländerna diskuterade ministrarna marknadssituationen för jordbruksprodukter. Även om EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor överlag fungerar väl, lyfte medlemsländerna fram ett antal problem, särskilt de stigande energi-, insats- och foderkostnadernas inverkan på jordbruket. Den litauiska delegationen presenterade också ett gemensamt uttalande på fjorton delegationers vägnar med en begäran om brådskande undantagsåtgärder från EU till stöd för grisköttssektorn inom ramen för förordningen om en samlad marknadsordning. Andra frågor som diskuterades var effekterna av väderförhållanden, djursjukdomar som afrikansk svinpest och fågelinfluensa samt eventuella framtida störningar i handelsförbindelserna med länder utanför EU.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ministrarna diskuterade framstegen i samråden om fiskemöjligheter för bestånd som delas med Storbritannien för 2022, på grundval av information från kommissionen. Ministrarna gav kommissionen politisk vägledning om den ståndpunkt som EU ska inta under de pågående förhandlingarna.
Efter Storbritanniens utträde ur EU ska årliga samråd om gemensamma fiskbestånd hållas mellan EU och Storbritannien i enlighet med handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien. Rådets uppgift är att ge kommissionen vägledning om EU:s ståndpunkt i samråden, medan kommissionen ger rådet regelbundna uppdateringar om hur förhandlingarna fortskrider.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om EU:s pollineringsvecka 2021, som ägde rum den 27–30 september. Vid detta fyradagarsevenemang samlades talare från kommissionen, Europaparlamentet och myndigheter i medlemsländerna, tillsammans med akademiker och företrädare för icke-statliga organisationer. Vid evenemanget utforskades olika sätt att intensifiera EU:s insatser för att vända minskningen av pollinatörer till 2030. Till de rekommendationer som lades fram hörde behovet av att förbättra kommunikationen och den sektorsövergripande dialogen på EU-nivå och nationell nivå, bland annat genom att engagera nyckelaktörer och det civila samhället.
Som en del av evenemanget anordnade kommissionen en workshop om EU-åtgärder för pollinatörer i odlingslandskap, där viktiga aktörer inom jordbruket och från miljöorganisationer, offentliga myndigheter och det civila samhället deltog. Workshoppen ledde till en rad konkreta politiska förslag som kan tjäna som underlag för medlemsländernas strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).
Skyddet av bin och vilda pollinatörer är en viktig prioritering för det slovenska ordförandeskapet och vi är nöjda med det positiva resultatet av denna workshop. Vi är övertygade om att de förslag som lagts fram kommer att vara till nytta för medlemsländerna när de utarbetar sina strategiska GJP-planer.
Jože Podgoršek, Sloveniens jordbruksminister
Övriga frågor
Under mötet informerade kommissionen ministrarna om från jord till bord-konferensen som hölls nyligen, beredskapsplanen för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen och WTO:s 12:e ministerkonferens. Delegationerna informerade också om den vulkaniska aktiviteten på La Palma, frågor som rör populationer av brunbjörnar och vargar i vissa regioner samt de strategiska GJP-planerna.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Som ett av de skogtätaste länderna i Europa har Slovenien alltid förstått betydelsen av hållbart skogsbruk. Dessa slutsatser speglar behovet av att alla berörda parter arbetar tillsammans och antar en balanserad strategi för att hantera de utmaningar utan motstycke som våra skogar står inför, samtidigt som man också skyddar de samhällen vars försörjningsmöjligheter är beroende av skogsresurser.
