"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Ministrarna diskuterade situationen i Belarus och frågan om migranter som förs till gränsen mot EU i ett organiserat försök att få dem att ta sig in i EU illegalt.
Rådet stod enat mot de pågående hybridaggressionshandlingarna mot EU.
Vi undersöker alla tänkbara alternativ för att hindra regimen från att angripa oss och sin egen befolkning, och vi enades om att utvidga sanktionerna mot Belarus.
Nu kommer vi att kunna bestraffa fler personer för deras inblandning i organisationen av dessa flyg med personer från flera olika länder till Belarus och hjälp därifrån vidare till EU:s gränser.
Vi enades också om att anta ett femte paket med sanktioner, vilket kommer att färdigställas under de kommande dagarna.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Utrikesrepresentanten informerade sedan ministrarna om sin utåtriktade verksamhet för att försöka förmå Minsk att sluta använda migration i politiska syften.
Utrikesrepresentanten underströk att Belarus till fullo bär ansvaret för att på konstgjord väg ha skapat migrantströmmarna och förklarade att EU skulle arbeta med internationella organ som FN för att säkerställa att humanitärt bistånd ges till de som behöver det.
Dialogen kommer att återupprättas när Lukasjenkas regim upphör med kränkningarna och börjar respektera den belarusiska befolkningens mänskliga rättigheter.
Utrikesministrarna diskuterade konkreta sätt att stärka EU:s engagemang för västra Balkan på områden utöver EU:s utvidgning. De fokuserade särskilt på hur partner på västra Balkan kan involveras i EU:s utrikespolitiska diskussioner och hur man kan förbättra samarbetet om cybersäkerhet, hybridhot och andra områden, som användningen av rymddata.
Rådet diskuterade också Bosnien och Hercegovina.
Utrikesrepresentanten underströk EU:s engagemang för Bosnien och Hercegovinas europeiska perspektiv som ett enda enat och oberoende land, och hur viktigt det är att Bosnien och Hercegovinas ledare återupptar dialogen, återgår till en situation med fullt fungerande statliga institutioner och återupptar arbetet med avgörande reformer.
När det gäller dialogen mellan Belgrad och Pristina upprepade ministrarna att de förväntar sig att Kosovo och Serbien fullt ut respekterar och genomför alla tidigare avtal och konstruktivt engagerar sig för att snabba framsteg görs i den övergripande normaliseringen av förbindelserna.
Sahel
Utrikesrådet diskuterade situationen i Sahel och framhöll samtidigt EU:s engagemang i regionen.
Ministrarna enades om att EU måste fortsätta att leverera när det gäller genomförandet av Sahelstrategin och färdplanen för koalitionen för Sahel, för att hantera den svåra situationen i regionen.
Rådet diskuterade även den allt sämre situationen i Mali, där valet som planerats till februari olagligen sköts upp av övergångsledarna.
Vi enades om att etablera en särskild ram för restriktiva åtgärder i Mali, till stöd för det beslut som Ecowas fattat. Arbetet kommer att fortsätta och förhoppningsvis slutföras snabbt. Detta gör det möjligt för oss att anta sanktioner mot dem som motarbetar övergången.
Vi kom också in på huruvida Wagnergruppen är inblandad, och det rådde enighet om att även vidta restriktiva åtgärder mot gruppen.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Särskilda förslag om att föra upp individer och enheter på förteckningen inom ramen för de befintliga EU-sanktionssystemen utvärderas i de relevanta arbetsgrupperna, och de kommer att övervägas för eventuellt antagande vid nästa möte i utrikesrådet.
Aktuella frågor
Ministrarna informerades om Turkiets ensidiga åtgärder för att ändra Varoshas rådande status, vilka strider mot resolutionerna från FN:s säkerhetsråd. Rådet uttryckte sin starka solidaritet med Cypern och att man är berett att omvandla denna solidaritet till konkreta förslag om hur situationen ska hanteras. Ett dokument om alternativa lösningar kommer inom kort att läggas fram för EU-ambassadörerna i Coreper för att förbereda en diskussion under utrikesrådets möte i december.
Etiopien togs också upp, med fokus på situationen i Tigray, som ett år efter det att konflikten började har försämrats ytterligare och givit upphov till en förödande humanitär kris. Utrikesrepresentanten upprepade att det inte finns någon militär lösning på konflikten och att allt måste göras för att Etiopiens befolkning ska slippa uppleva ett fullt utvecklat inbördeskrig. EU stöder fullt ut regionens och Afrikanska unionens ansträngningar för att organisera förhandlingar.
Rådet gick sedan in på Sudan. En omedelbar återgång till den civilt ledda övergången till demokrati förblir den enda vägen till frihet, fred och rättvisa för alla sudaneser. Utrikesrepresentanten underströk behovet av en dialog mellan alla parter, välkomnade alla medlingsinsatser och uppmanade militären att respektera mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.
Vid ett gemensamt möte diskuterade utrikes- och försvarsministrarna ett första utkast till strategisk kompass för EU, som ska ge tydlig politisk-strategisk vägledning om EU:s strategi för säkerhet och försvar under de kommande 5–10 åren.
Vi undersöker alla tänkbara alternativ för att hindra regimen från att angripa oss och sin egen befolkning, och vi enades om att utvidga sanktionerna mot Belarus. Nu kommer vi att kunna bestraffa fler personer för deras inblandning i organisationen av dessa flyg med personer från flera olika länder till Belarus och hjälp därifrån vidare till EU:s gränser. Vi enades också om att anta ett femte paket med sanktioner, vilket kommer att färdigställas under de kommande dagarna.