"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
EU:s utrikesrepresentant gav rådet en lägesrapport om den europeiska fredsfaciliteten, och ministrarna konstaterade att den finansiella hållbarheten i detta instrument, som har visat sig vara relevant, flexibelt, snabbt och effektivt i kristider, måste garanteras snarast möjligt.
Rådet diskuterade därefter ett eventuellt GSFP-engagemang i Niger.
Jag har föreslagit ett litet och flexibelt militärt uppdrag för att tillgodose den nigeriska försvarsmaktens behov när det gäller underhåll och logistik. Jag hoppas att det kommer att kunna inrättas vid utrikesrådets nästa möte (utrikes frågor) i december.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Den höga representanten informerade också rådet om det pågående arbetet med EU:s kapacitet för snabba insatser – ett av de viktigaste resultaten av den strategiska kompassen – och om utrikestjänstens och kommissionens gemensamma förslag om militär rörlighet och cyberförsvar.
Utrikesrådet diskuterade hur man kan öka försvarsinvesteringarna och försvarsförmågan, på grundval av den andra rapporten från den samordnade årliga försvarsöversikten.
Det handlade framför allt om hur man kan fylla på förråden, förbättra EU-styrkornas beredskap och säkerställa fortsatt EU-stöd till Ukraina och viktiga partner. I detta sammanhang tog ministrarna också upp frågan om gemensam upphandling. Arbetet på EU-nivå med denna fråga har gått framåt, eftersom akuta behov har identifierats och EU nu vänder sig till den europeiska försvarsindustrin för att se till att den snabbt kan tillgodose medlemsländernas behov.
Detta var det första årliga försvarsministermötet om EU:s försvarsinitiativ för förmågeutveckling, i enlighet med den strategiska kompassen för säkerhet och försvar.
Rysslands aggression mot Ukraina
Efter en föredragning av Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov (via videolänk) diskuterade försvarsministrarna informellt den pågående ryska aggressionen mot Ukraina, tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Ministrarna informerades om den militära situationen på fältet, där Ukraina redan har tagit tillbaka 50 % av det territorium som varit ockuperat av Ryssland sedan februari 2022.
Det är uppenbart att den militära utrustning som Europa och USA tillhandahåller den ukrainska försvarsmakten på båda fronterna – i öster och i söder – har visat sig vara utomordentligt användbar. Dessa vapen, särskilt luftvärnsvapnen, gör helt klart skillnad. Detta är ett logistiskt krig där leveranskedjorna är mycket viktiga och kritisk utrustning såsom stridsvagnar, artilleri och framför allt luftförsvarssystem är avgörande. Vi är övertygade om att det är tack vare detta stöd som Ukraina inte bara kan stå emot, utan även driver tillbaka den ryska armén.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Övriga rådsbeslut
Rådet inrättade Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina) och antog en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten värd 16 miljoner euro för att stödja kapacitetsuppbyggnaden av den ukrainska försvarsmakten genom Eumam Ukraina.
Rådet antog ett beslut om att bemyndiga Nederländerna att som projektsamordnare formellt bjuda in Storbritannien att ansluta sig till Pesco-projektet Militär rörlighet.
Europeiska försvarsbyråns (EDA) styrelse sammanträdde på ministernivå före rådets möte.
Ministrarna diskuterade och antog de viktigaste resultaten och rekommendationerna från rapporten om 2022 års samordnade årliga försvarsöversikt på områdena för försvarsutgifter, försvarsplanering och försvarssamarbete. Ministrarna godkände också EDA:s allmänna budget för 2023 på 43,5 miljoner euro, tjänsteförteckningen och den treåriga planeringsramen för perioden 2023–2025, som ger en översikt över EDA:s verksamhet för att stödja medlemsländerna under de kommande åren och verksamhetens räckvidd och förväntade inverkan.