"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina.
Före diskussionen i rådet höll Ukrainas utrikesministerDmytro Kuleba ett kort anförande för EU-ländernas ministrar via videokonferens och informerade dem om den senaste utvecklingen på plats och om Ukrainas aktuella prioriteringar.
Ministrarna diskuterade den senaste utvecklingen, särskilt de systematiska attackerna mot civila och Rysslands användning av vintern som vapen.
”Enbart i Odessa är 1,5 miljoner människor utan el på grund av de ryska drönarattackerna. Temperaturen i Odessa ligger kring 0 °C.
Det är uppenbart att Putin vill använda kylan för att kuva Ukraina, genom att avsiktligt beröva miljontals ukrainare vatten, el och värme.
Det här kan ses som brott mot mänskligheten. Det är fråga om krigsförbrytelser. […] Det mod som det ukrainska folket har visat prov på förtjänar naturligtvis respekt och beröm, men mer än det behöver de vårt stöd.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Rådet diskuterade hur man kan hjälpa Ukraina att reparera sitt energisystem och öka EU:s elexport till Ukraina. Man diskuterade också EU:s arbete med att säkerställa ansvarsskyldighet för ryska brott som begåtts under kriget i Ukraina.
Rådet diskuterade det pågående arbetet med det 9:e sanktionspaketet mot Kreml för upptrappningen av angreppet mot Ukraina.
Iran
Utrikesrådet diskuterade Iran mot bakgrund av den senaste utvecklingen i och utanför landet.
Rådet fördömde den oacceptabla repressionen mot de pågående protesterna och den förvärrade människorättssituationen, samt Irans militära samarbete med Ryssland, inklusive leveranserna av drönare som Ryssland använder i anfallskriget mot Ukraina. Ministrarna diskuterade också utsikterna återuppta arbetet med att genomföra den gemensamma övergripande handlingsplanen samt frågor kring regional säkerhet. Rådet godkände slutsatser i dessa frågor.
Rådet antog ytterligare sanktioner mot Iran för pågående kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet och för den hjälp som Iran har tillhandahållit Ryssland i dess angrepp mot det ukrainska folket.
Slutligen informerade EU:s utrikesrepresentant ministrarna om läget i fråga om JCPOA.
Som ni vet är situationen när det gäller JCPOA mycket svår. Men jag anser att JCPOA är det bästa alternativ vi har för att se till att Iran inte utvecklar ett kärnvapen. Detta ligger i vårt eget intresse, och därför anser jag fortfarande att vi måste skilja sanktionerna avseende de mänskliga rättigheterna och vapenleveranserna till Ryssland från det kärntekniska programmet. Trots att kärnteknikavtalet fortfarande befinner sig i ett dödläge och trots att upptrappningen av Irans kärntekniska program är mycket oroväckande, måste vi fortsätta att göra vårt yttersta för att blåsa nytt liv i överenskommelsen.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Aktuella frågor
Rådet såg över EU:s övervakningskapacitet i Armenien, som kommer att slutföra sin verksamhet den 19 december. För att upprätthålla EU:s trovärdighet som främjare av dialogen mellan Armenien och Azerbajdzjan kommer en grupp att utstationeras i Armenien från och med den 20 december, för att bidra till planeringen av ett eventuellt civilt uppdrag som ska inledas under 2023 om en överenskommelse nås.
Rådet diskuterade därefter den försämrade situationen mellan Kosovo* och Serbien, där de senaste incidenterna bekräftar den oroväckande negativa spiralen i de bilaterala förbindelserna, och enades om möjliga åtgärder för att försöka minska spänningarna i norra Kosovo.
Sedan augusti har vi upplevt en ond cirkel av konfrontationer, provokationer och reaktioner som har trappats upp under de senaste dagarna och lett till allvarliga säkerhetsincidenter, bland annat ett angrepp mot vårt Eulex-uppdrag och mot Kosovos polis. Barriärer på vägarna och väpnade personer på gatorna är inte något som vi är beredda att acceptera från partner som eftersträvar en europeisk framtid.
Denna situation måste få ett slut. Barriärerna måste avlägsnas och lugn måste återställas.
Rådet har tydligt uppmanat båda sidor att avstå från våld och provokativa handlingar.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
EU:s utrikesrepresentant föreslog för ministrarna att ytterligare förstärkningar skulle skickas till Eulex-uppdraget och bad EU:s särskilda representant för dialogen mellan Belgrad och Pristina och för andra regionala frågor som rör västra Balkan, Miroslav Lajčák, att resa till området före Europeiska rådets möte för att bedöma situationen och informera EU:s ledare.
*Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Rådet diskuterade också Republiken Moldavien, det södra grannskapet, mänskliga rättigheter, Tunisien och Global Gateway.
Rådets slutsatser och beslut
Rådet godkände slutsatser om Iran, Jemen och den civila GSFP-pakten.
Rådet enades om att höja det finansiella taket för den europeiska fredsfaciliteten med 2 miljarder euro 2023. Rådet enades också om att taket vid behov kan höjas med ytterligare 3,5 miljarder euro fram till 2027.
Rådet inrättade ett militärt partnerskapsuppdrag i Niger som svar på den nigeriska regeringens begäran, i syfte att understryka EU:s engagemang för stabiliteten i Sahel.
Rådet införde restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken Korea mot bakgrund av den fortsatta utvecklingen av ballistiska robotar i strid med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd.
Rådet förlängde uppdragen för Eucap Somalia, EU:s civila uppdrag för kapacitetsuppbyggnad, EUTM Somalia, EU:s militära utbildningsuppdrag, och EU:s marina insats Atalanta, som är en av EU:s verkställande militära insatser till havs, till och med den 31 december 2024.
– Restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Mali
EU:s restriktiva åtgärder mot personer och enheter som är ansvariga för att hota freden, säkerheten eller stabiliteten i Mali eller för att hindra eller undergräva ett framgångsrikt slutförande av Malis politiska övergångsprocess förlängdes till och med den 14 december 2023.
Andra A-punkter
Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.
”Enbart i Odessa är 1,5 miljoner människor utan el på grund av de ryska drönarattackerna. Temperaturen i Odessa ligger kring 0 °C. Det är uppenbart att Putin vill använda kylan för att kuva Ukraina, genom att avsiktligt beröva miljontals ukrainare vatten, el och värme. Det här kan ses som brott mot mänskligheten. Det är fråga om krigsförbrytelser. […] Det mod som det ukrainska folket har visat prov på förtjänar naturligtvis respekt och beröm, men mer än det behöver de vårt stöd.