Rådet (rättsliga och inrikes frågor) 8–9.3.2018, 8–9 mars 2018

De viktigaste resultaten

Inrikes frågor (torsdagen den 8 mars)

Samarbete med västra Balkan på säkerhetsområdet

Ministrarna diskuterade samarbetet med västra Balkan på området för inre säkerhet och terrorismbekämpning på grundval av kommissionens meddelande från den 6 februari.

Diskussionen handlade främst om medlemsländernas engagemang för västra Balkan kan ökas och var uppföljningsåtgärdernas fokus bör ligga. Ministrarna lyfte även fram ett antal möjliga resultat på kort sikt.

Säkerheten på västra Balkan har en direkt inverkan på EU:s säkerhet. Vi är fast beslutna att förbättra samarbetet med regionen för att motverka hoten från organiserad brottslighet och terrorism och därigenom förbättra säkerheten för EU:s medborgare. Valentin Radev, Bulgariens inrikesminister

Resultatet av denna diskussion kommer att bilda underlag för det kommande toppmötet mellan EU och västra Balkan i Sofia den 17 maj. Ordförandeskapet tillkännagav även sin avsikt att hålla ett möte i juni på högre tjänstemannanivå med partner på västra Balkan.

Interoperabilitet

Ministrarna diskuterade kommissionens förslag om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem. Dessa förslag syftar till att förbättra sökningar och jämförelser vad gäller uppgifter som finns tillgängliga i EU:s informationssystem.

Ministrarna inriktade sig på frågorna om de interoperabilitetskomponenter som föreslagits på ett adekvat sätt tillgodoser behoven, om det bör ske en EU-samordning som en förberedelse av det nationella genomförandet, om ytterligare inslag bör övervägas och om kommissionen och medlemsländerna bör studera genomförbarheten av andra inslag med avseende på att ta itu med kvarvarande informationsbrister och bidra till färdigställandet av interoperabilitetsmiljön.

Efter denna diskussion kommer behandlingen av förslagen att fortsätta på teknisk nivå.

• Bakgrundsinformation om interoperabilitet från ordförandeskapet
• Infografik om interoperabilitet

Övriga frågor

Under lunchen diskuterade ministrarna hur innehåll på internet med koppling till terrorism hanteras mest effektivt. De betonade vikten av att fortsätta arbetet med de olika befintliga åtgärderna och att säkerställa att de stora internetföretagen lever upp till sina åtaganden.

Rådet utsåg dessutom Catherine De Bolle från Belgien till Europols nya verkställande direktör.

• Europol: Rådet utser Catherine De Bolle till verkställande direktör (pressmeddelande 8.3.2018)

Rättsliga frågor (fredagen den 9 mars)

Direktivet om bedrägeri som rör andra betalningsmedel än kontanter

Ministrarna enades om rådets ståndpunkt om direktivet om bedrägeri som rör andra betalningsmedel än kontanter. Genom detta direktiv införs en tydlig, stabil och teknikneutral rättslig ram för bekämpningen av bedrägerier som rör elektroniska och digitala betalningssätt såsom elektroniska plånböcker, mobilbetalningar och virtuella valutor.

Kontokortsbedrägerier och bedrägerier i samband med näthandel ökar snabbt. Bedrägerierna används inte bara för att finansiera kriminella grupper, utan underminerar även utvecklingen av den digitala inre marknaden eftersom de leder till att människor drar sig för att handla över nätet. Vi måste stoppa detta och skicka ett tydligt budskap till bedragarna: det kommer inte längre att vara möjligt att utnyttja kryphål mellan medlemsstaterna. Nu kommer vi att ha gemensamma regler som är stabila och ser till att bedrägerier blir bestraffade. Tsetska Tsacheva, Bulgariens justitieminister

• Försäkringsdistribution: Rådet skjuter upp nya regler (pressmeddelande 9.3.2018)

E-bevisning

Ministrarna bekräftade på nytt hur viktigt det är att införa en rättslig ram för gränsöverskridande tillgång till e-bevisning och uppmanade kommissionen att färdigställa sitt förslag om detta så snart som möjligt. Kommissionen åtog sig att lägga fram förslaget i april.

Ministrarna diskuterade också utvecklingen på internationell nivå, i synnerhet i USA samt i Europarådet, och underströk behovet av att ta hänsyn till denna utveckling i framtida EU-lagstiftning.

Europeiska åklagarmyndigheten

Kommissionen gav rådet en lägesrapport om genomförandet av förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten.

Medlemsländerna bekräftade sin önskan att medverka aktivt i det praktiska inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten och betonade behovet av ett nära samarbete mellan Europeiska åklagarmyndigheten och andra organ som t.ex. Eurojust, Olaf och Europol. Under diskussionen meddelade Malta sin avsikt att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten.

Myndigheten kommer att ha befogenhet att under vissa villkor utreda och lagföra bedrägerier riktade mot EU och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen. Den ska samla europeiska och nationella brottsbekämpande insatser för att motverka bedrägerier riktade mot EU.

• 20 medlemsstater bekräftar inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (pressmeddelande 12.10.2017)