RIF-rådet, 12.10–13.10.2017, 12–13 oktober 2017

De viktigaste resultaten den 13 oktober

Kodexen om Schengengränserna

Ministrarna höll en första diskussion om kommissionens förslag om ändring av Schengens gränskodex. Förslaget gäller reglerna för tillfälligt återinförande av kontroller vid de inre gränserna. Diskussionerna om förslaget kommer nu att fortsätta på teknisk nivå.

Ministrarna noterade också kommissionens rekommendation om genomförandet av de nuvarande reglerna.

"Fördelarna med Schengenområdet går inte att förneka och vi måste på bästa sätt skydda dessa resultat samtidigt som vi bemöter de framväxande hoten i vissa EU-länder. Vår diskussion i dag var givande och ärlig och vi kommer nu att fortsätta med en detaljerad behandling av förslaget."

Andres Anvelt, Estlands inrikesminister

Terrorismbekämpning

Ministrarna diskuterade hur man kan förbättra samarbetet mellan brottsbekämpande aktörer och underrättelseaktörer när det gäller terrorismbekämpning, med full respekt för att EU-länderna ensamma ansvarar för den nationella säkerheten.

Migration och asyl

Ministrarna höll en informell diskussion om den roll som vidarebosättning kan spela i EU:s övergripande migrationshanterings- och asylpolitik, i enlighet med kommissionens senaste rekommendation.

Rådet noterade också de framsteg som gjorts i de sju lagstiftningsärenden som tillsammans utgör reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet.

• Om ett av förslagen (EU:s asylbyrå) nåddes en bred politisk överenskommelse ad referendum med Europaparlamentet i juni 2017
• I två ärenden (Eurodacförordningen och skyddsförordningen) pågår förhandlingar med Europaparlamentet
• Vad gäller två andra förslag (vidarebosättningsförordningen och direktivet om mottagningsvillkor) önskar ordförandeskapet nå fram till ett rådsmandat och om möjligt inleda förhandlingar med Europaparlamentet före slutet av året
• I ett annat ärende (förordningen om asylförfaranden) har arbetet gått framåt i rådets förberedande organ
• När det gäller frågan om solidaritet och ansvar (Dublin) har ansträngningarna fortsatt för att komma fram till ett gemensamt synsätt, mot bakgrund av det arbete som gjorts under de tidigare ordförandeskapen.

De viktigaste resultaten den 12 oktober

Europeiska åklagarmyndigheten

Förordningen om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten antogs av de EU-länder som deltar i det fördjupade samarbetet. Europeiska åklagarmyndigheten ska vara ansvarig för att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Den ska samla europeiska och nationella brottsbekämpande insatser för att motverka bedrägerier riktade mot EU.

• 20 medlemsstater bekräftar inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (pressmeddelande 12.10.2017)

Straffrättsligt samarbete

Ministrarna diskuterade förslaget till förordning om att utvidga det nuvarande europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) genom att inrätta ett centraliserat system. En majoritet av EU-länderna var överens om att systemet bör innehålla information om dömda tredjelandsmedborgare också om personen även har ett EU-medborgarskap. Ministrarna diskuterade också kriterierna för att föra in fingeravtryck i Ecris-systemet. Ett antal ministrar ansåg att fängelsestraff för ett uppsåtligt brott utgjorde en välavvägd kompromiss, men det krävs fortfarande ytterligare arbete angående dessa kriterier.

Ministrarna höll också en riktlinjedebatt om förslaget till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande och ansåg att ordningar för preventivt förverkande bör ingå i förordningens tillämpningsområde, under förutsättning att beslutet om förverkande har tydlig koppling till brottslig verksamhet och att lämpliga rättssäkerhetsgarantier tillämpas.

"Europeiska unionen underlättar livet för medborgarna men gör också sitt bästa för att se till att brottslingar inte utnyttjar dessa fördelar. Straffrättsligt samarbete, bland annat utbyte av uppgifter om fällande domar och ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande, är nödvändigt för att åstadkomma detta. Med dessa verktyg kan vi se till att brottslingar inte kan komma undan sitt förflutna bara genom att flytta till ett annat land eller genom att flytta sina tillgångar över gränserna, och fortsätta med sin verksamhet."

Urmas Reinsalu, Estlands justitieminister

Grundläggande rättigheter

Rådet antog slutsatser om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna under 2016. I dessa slutsatser behandlas några av de mest aktuella frågorna, bland annat kampen mot rasism och våld mot kvinnor.

• Rådets slutsatser om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna under 2016