Förordningen om artificiell intelligens

Förordningen om artificiell intelligens – vad är det?

Syftet med förordningen om artificiell intelligens är att se till att system för artificiell intelligens (AI) utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt. Genom regelverket införs skyldigheter för leverantörer och spridare av AI-teknik och det reglerar godkännandet av system för artificiell intelligens på EU:s inre marknad.

Lagen tar itu med risker kopplade till AI, såsom snedvridning, diskriminering och brister i ansvarsskyldigheten, bidrar till innovation och uppmuntrar användningen av AI.

Som världens första lag som reglerar AI skulle EU:s regler kunna fastställa en global standard i AI-förordningen, precis som den allmänna dataskyddsförordningen har gjort för dataskydd och verkar för en etisk, säker och tillförlitlig artificiell intelligens i hela världen.

Högre risk, strängare regelverk

AI-förordningen tar upp de risker som är förknippade med specifika användningar av AI, kategoriserar dem i fyra risknivåer och fastställer olika regler i enlighet med detta.

Klicka på eller kryssa i exemplen i pyramiden nedan för att se vilken risknivå de utgör och vilka regler som gäller för dem.

AI-förordningens fyra risknivåer och motsvarande regler är följande:

Minimala eller inga risker

De flesta AI-system medför inga risker. AI-drivna spel eller spamfilter kan användas fritt. De regleras inte eller påverkas inte av EU:s AI-förordning.

Begränsade risker

AI-system som endast medför begränsade risker, såsom chatbottar eller AI-system som genererar innehåll, omfattas av transparenskrav. Detta innebär exempelvis att användarna informeras när innehåll har genererats av AI, så att de kan fatta välgrundade beslut om vidare användning.

Höga risker

AI-system med höga risker, såsom de som används vid sjukdomsdiagnoser, autonom körning och biometrisk identifiering av personer som är inblandade i brottslig verksamhet eller utredningar, måste uppfylla stränga krav och skyldigheter för att få tillträde till EU-marknaden. Det handlar bland annat om noggranna tester, insyn och mänsklig tillsyn.

Oacceptabla risker

AI-system som utgör ett hot mot människors säkerhet, rättigheter eller försörjningsmöjligheter är förbjudna att använda i EU. Dessa omfattar kognitiv beteendemanipulation, prognostiserat polisarbete, känsloigenkänning på arbetsplatsen och vid utbildningsinstitutioner samt social poängsättning. Brottsbekämpande myndigheters användning av system för biometrisk fjärridentifiering i realtid, såsom ansiktsigenkänning på offentliga platser, är också förbjuden, med vissa begränsade undantag.

AI för allmänt bruk

AI för allmänt bruk modellerar motordrivna AI-system som kan utföra ett brett spektrum av uppgifter, såsom textgenerering och bildigenkänning, i olika tillämpningar.

Modeller avseende AI för allmänt bruk som inte utgör systemrisker omfattas av begränsade krav, såsom transparenskrav, medan modeller med systemrisker måste följa strängare regler.

Styrning

För att AI-förordningen ska efterlevas inrättas flera styrande organ:

• Ett AI-kontor inom EU-kommissionen för att se till att de gemensamma reglerna efterlevs i hela EU.
• En vetenskaplig panel med oberoende experter som ska stödja efterlevnadskontrollen.
• En AI-nämnd med representanter från medlemsländerna med uppgift att ge råd till och bistå kommissionen och medlemsländerna för en konsekvent och effektiv tillämpning av AI-förordningen.
• Ett rådgivande forum där berörda parter kan erbjuda AI-nämnden och kommissionen teknisk expertis.

Sanktioner

I lagen fastställs böter för brott mot reglerna.

Straffavgifterna baseras på en procentandel av företagets totala omsättning från föregående år eller ett fastställt belopp, beroende på vilket som är högst. Små och medelstora företag och nystartade företag åläggs proportionella böter.

Stöd till innovation

AI-förordningens mål är inte bara att effektivisera genomförandet av befintlig lagstiftning om grundläggande rättigheter och säkerhet. Den syftar även till att skapa investeringar och innovation i AI inom EU och att underlätta utvecklingen av en inre marknad för AI-tillämpningar.

Regelverket innehåller därför ytterligare bestämmelser för att stödja AI-innovation i EU. Detta går hand i hand med andra initiativ, bland annat EU:s samordnade plan för artificiell intelligens, som syftar till att påskynda investeringarna i AI i Europa.

Rådets arbete med AI

I oktober 2020 diskuterade Europeiska rådet den digitala omställningen.

När det gäller AI uppmanade EU-ländernas ledare kommissionen att

• föreslå sätt att öka de europeiska och nationella offentliga och privata investeringarna i forskning, innovation och spridning på området artificiell intelligens
• skapa bättre samordning och fler nätverk och synergier mellan europeiska forskningscentrum med spetskompetens som utgångspunkt
• ge en tydlig och objektiv definition av AI-system med hög risk

I april 2021 lade kommissionen fram ett förslag till förordning med syfte att harmonisera reglerna om artificiell intelligens (AI-förordning) och en samordnad plan med en uppsättning gemensamma åtgärder för kommissionen och medlemsländerna. Syftet med lagstiftningspaketet är att öka förtroendet för AI och bidra till utvecklingen och uppdateringen av AI-tekniken.

Rådet diskuterade förslaget i oktober 2021 och betonade å ena sidan de betydande samhälleliga och ekonomiska fördelarna som AI kan medföra inom en lång rad sektorer och å andra sidan hur viktigt det är att man skyddar integriteten och garanterar säkerhet.

Rådet antog sin ståndpunkt om nya AI-regler den 6 december 2022. Rådet vill ha säker, laglig och tillförlitlig AI med respekt för de grundläggande rättigheterna.

• Förordningen om artificiell intelligens: rådet vill ha säker AI med respekt för de grundläggande rättigheterna (pressmeddelande 6.12.2022)

Den 9 december 2023, efter tre dagars maratonöverläggningar, nådde förhandlare i rådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om AI-förordningen.

Förordningen antogs formellt av rådet den 21 maj 2024 och trädde i kraft den 1 augusti 2024.

• Förordningen om artificiell intelligens (AI-förordningen): rådet ger klartecken för de första globala reglerna om AI (pressmeddelande 21.5.2024)
• Förordningen om artificiell intelligens: rådet och parlamentet når överenskommelse om världens första regler för AI (pressmeddelande 9.12.2023)

Den 29 juni 2026 gav rådet sitt slutliga klartecken till en ny förordning som effektiviserar och förenklar reglerna för artificiell intelligens (AI). Den nya lagen ingår i det så kallade Omnibus VII-paketet i EU:s förenklingsagenda. En viktig bestämmelse i den nya lagen förbjuder användningsområden för AI som rör generering av sexuellt och intimt innehåll utan samtycke eller material med sexuella övergrepp mot barn

• AI: rådet ger klartecken till enklare och effektivare regler (pressmeddelande 29.6.2026)

Läs mer

• Tidslinje – Internationella toppmöten om artificiell intelligens
• En europeisk strategi för artificiell intelligens (EU-kommissionen)