EU:s civilskyddsmekanism i siffror
EU:s civilskyddsmekanism hjälper EU-länder och länder utanför EU att hantera nödsituationer som naturkatastrofer, hälsokriser eller konflikter. Länderna kan begära bistånd genom mekanismen om en nödsituation överstiger deras insatskapacitet.
Mekanismen aktiverades 114 gånger 2021 och 102 gånger 2020, jämfört med 20 gånger 2019. Antalet aktiveringar under 2020 och 2021 var det högsta i mekanismens historia. Det främsta skälet till den ökningen var coronapandemin.
Aktiveringar av mekanismen i världen 2021
Kartan visar de 84 länder som under 2021 fick bistånd genom EU:s civilskyddsmekanism. De flesta länder begärde bistånd en eller två gånger men några gjorde det upp till fyra gånger.
Länderna är indelade i tre kategorier:
- Covidrelaterade aktiveringar
- Covidrelaterade aktiveringar och andra aktiveringar
- Andra aktiveringar
Centrumet för samordning av katastrofberedskap mobiliserar biståndet eller experthjälpen efter att en sådan begäran inkommit. Centrumet övervakar dygnet runt händelseutvecklingen över hela världen för att snabbt kunna sätta in katastrofstöd med hjälp av en direktförbindelse med de nationella civilskyddsmyndigheterna.
Satellitkartor som tagits fram av Copernicus katastrofinsatstjänst fungerar också som stöd för civilskyddsinsatser.
Under 2021 begärde 84 länder och en internationell organisation (Unicef) bistånd. Av sammanlagt 114 aktiveringar var 36 i EU och 78 utanför EU.
Aktivering av mekanismen 2007-2021
Antalet aktiveringar mellan 2007 och 2021:
- 18 under 2007
- 20 under 2008
- 28 under 2009
- 28 under 2010
- 18 under 2011
- 21 under 2012
- 16 under 2013
- 18 under 2014
- 19 under 2015
- 26 under 2016
- 32 under 2017
- 20 under 2018
- 20 under 2019
- 102 under 2020
- 114 under 2021
Under 2020 och 2021 användes EU:s civilskyddsmekanism oftast i kampen mot covid-19 och omfattade
- 127 aktiveringar för personlig skyddsutrustning eller medicinsk utrustning, diagnostiska tester, sjukvårdspersonal, läkemedel och vacciner
- 31 aktiveringar för att få hem EU-medborgare som var strandsatta i utlandet
Mekanismen har också aktiverats för att hjälpa länder att hantera naturkatastrofer som skogsbränder, översvämningar, havsföroreningar, vulkanutbrott, extrema väderförhållanden och stormar.
Aktiveringar av mekanismen per orsak mellan 2007 och 2021
Mellan 2007 och 2019 aktiverades mekanismen varje år i genomsnitt
- 6,5 gånger för skogsbränder
- 3,6 gånger för översvämningar
- 2,1 gånger för oroligheter, konflikter, internflyktingar, andra flyktingar
- 1,8 gånger för extrema väderförhållanden eller stormar
- 1,6 gånger för jordbävningar
- 1,1 gånger av medicinska/biologiska skäl
- 0,6 gånger för konsulärt stöd
- 0,4 gånger för havsföroreningar
- 0,2 gånger för vulkanutbrott
- 4 gånger av andra skäl
År 2020 aktiverades mekanismen
- 58 gånger av biologiska/medicinska skäl
- 27 gånger för konsulärt stöd
- 7 gånger för extrema väderförhållanden eller stormar
- 3 gånger för översvämningar
- 3 gånger för oroligheter, konflikter, internflyktingar, andra flyktingar
- 2 gånger för jordbävningar
- en gång för skogsbränder
- en gång av annat skäl
År 2021 aktiverades mekanismen
- 71 gånger av medicinska/biologiska skäl
- 15 gånger för konsulärt stöd
- 9 gånger för bränder
- 4 gånger för vulkanutbrott
- 4 gånger för havsföroreningar
- 3 gånger för översvämningar
- 2 gånger för oroligheter, konflikter, internflyktingar, andra flyktingar
- en gång för jordbävningar
- 5 gånger av andra skäl
Civilskyddsmekanismen aktiverades över 500 gånger mellan 2007 och 2021. Under 2020 och 2021 gjordes fem gånger fler begäranden om bistånd jämfört med genomsnittet mellan 2007 och 2019. Antalet biologiska och medicinska aktiveringar och aktiveringar för konsulärt stöd ökade tydligt jämfört med tidigare år.
Denna ökning beror främst på coronapandemin. Under 2021 bidrog också det konsulära stödet för evakuering av EU-medborgare på grund av konflikter till ökningen.