"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Informell videokonferens med forskningsministrarna, 26 februari 2021
De viktigaste resultaten
Forskning och innovation i planerna för återhämtning och resiliens: investeringar och reformer
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om hur faciliteten för återhämtning och resiliens kan bidra till att vidareutveckla det europeiska forskningsområdet.
Forskning och innovation går i bräschen för den ekonomiska återhämtningen efter covidkrisen. Utöver att stimulera ekonomisk aktivitet påskyndar de också den gröna och digitala omställningen och stärker motståndskraften i vår ekonomi. Faciliteten för återhämtning och resiliens erbjuder en unik möjlighet att stärka det europeiska forskningsområdet och göra det mer verkningsfullt – och vice versa.
Manuel Heitor, minister för vetenskap, teknik och högre utbildning i Portugal
Ministrarna betonade att covidpandemin har visat på den viktiga roll som forskning och innovation har när det gäller att bekämpa den rådande hälsokrisen och ekonomiska krisen, samt tydliggjort deras potential för att förebygga sårbarheter i framtida kriser. Det rådde också bred enighet om att forskning och innovation är avgörande när det gäller att åstadkomma en grön och digital omställning.
Samtidigt som faciliteten för återhämtning och resiliens erbjuder en unik möjlighet att stärka det europeiska forskningsområdet och göra det mer verkningsfullt, var ministrarna i stort eniga om att investeringar och reformer i forsknings- och innovationssystem bör återspeglas på lämpligt sätt i de nationella planer för återhämtning och resiliens som just nu håller på att tas fram i medlemsländerna.
Det rådde enighet om att strukturreformer och smarta investeringar inom ramen för nationella planer för återhämtning och resiliens bör inriktas på forskning och innovation på de mest lovande områdena såsom förnybar vätgas, högpresterande datorsystem och kvantdatorteknik, artificiell intelligens, rymdsystem och innovationsnav. Flera ministrar påpekade att det är mycket viktigt att påskynda marknadstillträdet för innovativa lösningar.
Genom att bygga vidare på det europeiska forskningsområdets viktigaste tillgångar, nämligen Europaomfattande infrastrukturer, mänskliga resurser, gränsöverskridande forskningssamarbete och öppen vetenskap, kan EU och dess medlemsländer avsevärt stärka integrationen och öka det ekonomiska välståndet genom vetenskaplig spetskompetens. I detta sammanhang framhöll ett antal ministrar behovet av att modernisera universiteten och forskarkarriärerna, och betonade vikten av att investera i humankapital och kompetensutveckling.
Många ministrar betonade vikten av att stödja innovativa uppstartsföretag och små och medelstora företag genom att förenkla förfarandena för tillgång till finansiering. I syfte att maximera hävstångseffekten bör synergier eftersträvas mellan nationell finansiering och de olika europeiska programmen, särskilt Horisont Europa, samt investeringar från den privata sektorn, samtidigt som dubbelarbete undviks. Flera ministrar nämnde också den roll som partnerskap spelar i det offentlig-privata samarbetet och i gränsöverskridande projekt. I detta sammanhang var det många som efterlyste vägledning och expertis från kommissionen för att man skulle kunna uppnå den grad av samordning som krävs för ett framgångsrikt genomförande av gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder.
Det portugisiska ordförandeskapet meddelade att resultatet av diskussionen kommer att ligga till grund för stats- och regeringschefernas kommande diskussioner vid EU:s vårtoppmöte den 25–26 mars.
Övriga frågor:
a) Läget i fråga om rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem
Det portugisiska ordförandeskapet informerade ministrarna om de framsteg som hittills gjorts i granskningen av den föreslagna förordningen inom rådets förberedande organ. Förslaget diskuteras för närvarande i arbetsgruppen för forskning.
b) Det europeiska forskningsområdets forum för omställning och pakten för forskning och innovation i Europa
Kommissionen informerade ministrarna om verksamheten i det europeiska forskningsområdets forum för omställning, som inrättades i januari. Det noterades att kommissionen avser att senast i juli 2021 lägga fram ett förslag om en pakt för forskning och innovation, som ska utgöra kärnan i det europeiska forskningsområdets framtida styrningsram.
c) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om unionens deltagande i det europeiska partnerskapet för metrologi som gemensamt genomförs av flera medlemsstater
Kommissionen presenterade (vid ett offentligt sammanträde) sitt förslag till beslut som ska möjliggöra EU:s deltagande i det europeiska partnerskapet för metrologi, vilket lades fram den 23 februari.
d) Förslag till rådets förordning om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa
Kommissionen presenterade sitt förslag till rådets förordning om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa, även kallad ”den grundläggande rättsakten”, som lades fram den 24 februari.
e) Information om det vetenskapliga yttrandet om plasts biologiska nedbrytbarhet i öppen miljö
Kommissionen informerade ministrarna om det vetenskapliga yttrandet från kommissionens grupp av vetenskapliga chefsrådgivare om plasts biologiska nedbrytbarhet i öppen miljö. Yttrandet innehåller rekommendationer om de kriterier som ska användas för att maximera miljövinsterna med biologiskt nedbrytbar plast i förhållande till konventionell plast. Enligt kommissionen rekommenderar gruppen en global minskning av användningen av plast.
f) Partnerskap inom Horisont Europa för pandemiberedskap
Kommissionen informerade ministrarna om läget i utarbetandet av kommissionens förslag till ett europeiskt forsknings- och innovationspartnerskap för pandemiberedskap inom Horisont Europa. Partnerskapet, som tillkännagavs av kommissionen i april 2020 som en av åtgärderna i handlingsplanen ERAvsCorona, syftar till att öka potentialen för ett samordnat europeiskt svar på covidpandemin när det gäller forskning och innovation.
Forskning och innovation går i bräschen för den ekonomiska återhämtningen efter covidkrisen. Utöver att stimulera ekonomisk aktivitet påskyndar de också den gröna och digitala omställningen och stärker motståndskraften i vår ekonomi. Faciliteten för återhämtning och resiliens erbjuder en unik möjlighet att stärka det europeiska forskningsområdet och göra det mer verkningsfullt – och vice versa.
