"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet (utvecklings- och biståndsfrågor), 25.11.2019, 25 november 2019
De viktigaste resultaten
Aktuella frågor
Rådet tog upp det globala flyktingforum som ska hållas i Genève den 17–18 december 2019. Biståndsministrarna informerades om EU:s bredare engagemang, som täcker alla områden i den globala flyktingpakten.
Rådet uppdaterades också om läget i förhandlingarna om det framtida partnerskapet mellan EU och länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) mot bakgrund av att Cotonouavtalet löper ut 2020.
EU vill maximera effekterna av utvecklingsbiståndet
Finansiell arkitektur för utveckling
Vi måste maxa resultaten när det gäller hållbar utveckling genom investeringar av hög kvalitet, och vi vill också se hävstångseffekter, synlighet och i slutändan ett politiskt mervärde för Europeiska unionen.
Federica Mogherini, EU:s utrikesrepresentant
Biståndsministrarna diskuterade framtidens finansiella arkitektur för hållbar utveckling mot bakgrund av expertgruppens rapport den 8 oktober 2019.
Expertgruppens ordförande Thomas Wieser lade fram sin slutrapport om hur man maximerar mervärdet av den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling, med beaktande av befintliga nationella och internationella organ. Europeiska investeringsbankens (EIB) ordförande Werner Hoyer och ordföranden i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) Suma Chakrabarti deltog också i diskussionen och lade fram sina synpunkter.
I rapporten argumenteras för att man måste effektivisera och konsolidera utvecklingsfinansiering och klimatrelaterad verksamhet utanför EU till en enda enhet, en ”europeisk bank för klimat och hållbar utveckling”, för att undvika överlappningar och stärka EU:s närvaro, roll och långsiktiga kapacitet att genomföra prioriteringar på utvecklings- och biståndsområdet. I rapporten beskrivs också flera olika sätt att uppnå detta. Dessutom argumenterar den för att det ska bli möjligt att vidta mer omedelbara åtgärder för att skapa ett starkt politiskt centrum i EU och använda EU:s utvecklingsbudget i den kommande fleråriga budgetramen som katalysator för att reformera det befintliga systemet.
Under diskussionen betonade ministrarna vikten av att arbeta för ett gemensamt och strategiskt synsätt och att förbättra samstämmigheten och effektiviteten i EU:s åtgärder, för att därigenom ge EU större synlighet och genomslag som världens största givare. Ministrarna framhöll också att man bör arbeta vidare med åtgärder på kort sikt så snart som möjligt och att långsiktiga lösningar bör grundas på en djupgående analys.
Finlands ordförandeskap siktar på att anta rådets slutsatser om rapporten senast i december 2019, med beaktande av de riktlinjer som utarbetats av utvecklingsministrarna.
Stöd till utvecklingen av länder som befinner sig i en övergångsprocess
Rådet diskuterade hur EU och medlemsländerna kan samarbeta bättre för att stödja utvecklingen i övergångsländer, med särskild inriktning på Etiopien och Sudan. Ministrarna delade med sig av sina erfarenheter och identifierade bästa praxis, utmaningar och prioriteringar, som när det gäller Etiopien fokuserar på ekonomisk övergång, inbegripet engagemang av den privata sektorn.
Med utgångspunkt i utrikesministrarnas diskussion den 11 november bekräftade rådet, i en kort diskussion om Sudan, sitt stöd för fredsprocessen och upprepade vikten av att inkludera kvinnor och ungdomar för att uppnå långsiktig stabilitet, och det brådskande behovet av att avsätta de resurser som krävs för övergången till demokrati.
Vid en arbetslunch diskuterade EU:s utvecklingsministrar med Etiopiens utbildningsminister Tilaye Gete. Man behandlade bl.a. utmaningar på utbildningsområdet i Afrika ur ett jämställdhetsperspektiv.