"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Josep Borrell, som sedan den 1 december är EU:s utrikesrepresentant, ledde för första gången utrikesrådets möte.
Aktuella frågor
Ministrarna diskuterade den senaste utvecklingen när det gäller samförståndsavtalet mellan Turkiet och Libyen om avgränsning av marina jurisdiktioner och om säkerhetssamarbete och militärt samarbete och gav uttryck för sina betänkligheter i fråga om dokumentet. Rådet tog också upp den politiska situationen i Libyen, och särskilt Berlinprocessen, som syftar till att finna en hållbar lösning på situationen i landet.
Ministrarna berörde Ukraina mot bakgrund av Normandie-kvartettens möte i Paris i dag. De diskuterade också situationen i Iran, efter det möte som nyligen hölls i den gemensamma kommittén för den övergripande handlingsplanen (JCPOA) och efter den senaste tidens protester i landet. EU:s utrikesrepresentant beskrev situationen i Bolivia, Hongkong och Moldavien.
Utrikesministrarna diskuterade förbindelserna mellan EU och Afrika som förberedelse inför nästa års ministermöte och toppmöte mellan EU och Afrikanska unionen (AU). Diskussionen ska bidra till diskussionen om en ny övergripande strategi för Afrika.
En sak är säker – vi kan inte ha en strategi för Afrika utan Afrika. Ansvaret för detta måste ligga på européerna men framför allt på afrikanerna. Vi måste nå ut till våra afrikanska partner, och jag har bett utrikesministrarna att fullt ut engagera sig i detta.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Rådet tog upp förbindelsernas politiska, ekonomiska, säkerhetsrelaterade och demografiska aspekter. Även viktiga övergripande frågor berördes, t.ex. klimatförändringar och digitalisering.
Ministrarna betonade att 2020 blir ett avgörande år i förbindelserna mellan Afrika och EU. Nästa toppmöte utgör en viktig milstolpe i moderniseringen och utvidgningen av EU:s partnerskap med Afrika.
Skydda och främja mänskliga rättigheter världen över
Ministrarna tog upp främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna i världen inför Internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december.
Utrikesministrarna gjorde en bedömning av EU:s arbete med mänskliga rättigheter, de instrument som står till dess förfogande och prioriteringarna för de kommande månaderna. De bekräftade också EU:s ledande roll när det gäller att skydda och främja mänskliga rättigheter världen över.
Rådet övervägde hur EU:s verktygslåda för mänskliga rättigheter skulle kunna förbättras, och utrikesrepresentanten tillkännagav att ett förberedande arbete för ett eventuellt övergripande sanktionssystem skulle inledas i syfte att ta itu med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Ministrarna diskuterade också det krympande utrymmet för det civila samhället och tillslagen mot människorättsförsvarare i många delar av världen. I detta sammanhang tog man upp den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati (2020–2024). I planen fastställs EU:s ambitionsnivå och prioriteringar för de kommande fem åren.
Ministrarna diskuterade även jämställdhet och kvinnors rättigheter inför Beijing +25.
Kommande arbete: prioriteringar och effektivare samarbete
Under en arbetslunch höll utrikesministrarna en informell diskussion om utrikesrådets arbetsmetoder. EU:s nya utrikesrepresentant redogjorde för sin uppfattning om de viktigaste prioriteringarna och om hur EU kan samarbeta mer effektivt för att nå operativa resultat.