De viktigaste resultaten

Lagring av uppgifter

Ministrarna diskuterade lagring av uppgifter från elektronisk kommunikation hos tjänsteleverantörerna, som under vissa stränga villkor kan lämna ut uppgifter till brottsbekämpande och rättsliga myndigheter. Ministrarna diskuterade framför allt huruvida lagstiftning bör antas på EU-nivå för att säkerställa en harmoniserad rättslig ordning eller om polissamarbete och rättsligt samarbete uteslutande bör bygga på nationell lagstiftning om lagring av uppgifter.

Ministrarna upprepade att de är oroade över hur den senaste tidens rättspraxis i EU-domstolen påverkar brottsutredningar och framhöll att det är nödvändigt att i denna fråga hitta en gemensam strategi som är förenlig med domstolens avgöranden och som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna. En stor majoritet ansåg att en gemensam europeisk rättslig ram behövs för att kunna åstadkomma samordnade åtgärder på EU-nivå. Ordförandeskapet och EU-kommissionen kommer nu att reflektera över nästa steg.

Lagring av uppgifter är ett viktigt verktyg för våra brottsbekämpande myndigheter i samband med utredningar, och det är tydligt att den nuvarande osäkerheten ökar riskerna för människors säkerhet. Vi har i dag upprepat att vi strävar efter att hitta en gemensam lösning som gör att polisen och de rättsliga myndigheterna kan göra sitt jobb samtidigt som människors rätt till integritet garanteras fullt ut. Francisca Van Dunem, Portugals justitieminister

Grundläggande rättigheter

Ministrarna diskuterade hur man kan stärka tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och välkomnade kommissionens strategi som lades fram i december 2020 samt rådets senaste slutsatser i detta ämne. De betonade också den viktiga roll som EU:s byrå för grundläggande rättigheter har.

Fokus i kommissionens strategi och rådets slutsatser ligger på riktade, praktiska åtgärder, såsom utbildning, medvetandehöjande åtgärder riktade till allmänheten, lämplig finansiering och övervakning av relevanta rättsakter. Genom sådana åtgärder kan man förbättra genomförandet av stadgan på ett konkret sätt .

• Rådets slutsatser om att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU (5.3.2021)
• Kommissionens strategi för att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU (2.12.2020)
• Skydd och främjande av mänskliga rättigheter (bakgrund)

Juridisk utbildning

Ministrarna informerades om slutsatserna om främjande av utbildning av rättstillämpare, som antogs den 8 mars 2021.

I dessa slutsatser välkomnas den ambitiösa strategi för europeisk juridisk utbildning för 2021–2024, som kommissionen lade fram i december 2020, och betonas att den europeiska rättsliga utbildningen bör bidra till att främja respekten för rättsstatsprincipen och stärka den europeiska rättstatskulturen. I slutsatserna framhålls också de nära kopplingarna mellan rättslig utbildning och digitaliseringen av rättsväsendet i EU.

Medlemsländerna uppmanas att uppmuntra användning av utbildningsmöjligheter, investera i digitalisering av rättslig utbildning, förbättra utbildningen i EU-rätt, lyfta fram att den rättsliga utbildningen bör vara sektorsövergripande samt stödja domstolsväsendet utanför EU, särskilt på västra Balkan.

• Rådets slutsatser om främjande av utbildning av rättstillämpare (8.3.2021)

Europeiska åklagarmyndigheten

Kommissionen informerade justitieministrarna om läget vad gäller genomförandet av förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten. Arbete pågår inom flera områden för att Europeiska åklagarmyndigheten ska kunna inleda sin verksamhet så snart som möjligt.

Under de senaste månaderna har framsteg gjorts när det gäller utnämningen av europeiska delegerade åklagare, men ett antal EU-länder har fortfarande inte nominerat några. Arbete pågår också med Europeiska åklagarmyndighetens förbindelser med länder utanför EU och internationella organisationer. Detta inbegriper anmälan av Europeiska åklagarmyndigheten som behörig rättslig myndighet enligt relevanta FN-konventioner och den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål från 1959. I arbetet ingår även att identifiera länder utanför EU som Europeiska åklagarmyndigheten skulle kunna ingå operativa avtal med.

• Europeiska åklagarmyndigheten (bakgrund)