"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (rättsliga och inrikes frågor), 7–8 juni 2021
De viktigaste resultaten
Rättsliga frågor (måndag 7 juni)
Bekämpning av olagligt innehåll online
Ministrarna diskuterade hur man kan bekämpa olagligt innehåll online mot bakgrund av förslaget om rättsakten om digitala tjänster.
Yttrandefriheten är en grundläggande rättighet som måste skyddas. Samtidigt står det klart att vi inte kan tillåta att olagligt innehåll sprids på internetplattformarna utan någon som helst kontroll. Att hitta rätt strategi och en avvägning mellan dessa viktiga principer är avgörande för att rättsakten om digitala tjänster ska bli framgångsrik, och i dag upprepade justitieministrarna att de önskar fortsätta dessa diskussioner.
Francisca Van Dunem, Portugals justitieminister
Debatten inriktades främst på nationella myndigheters ålägganden mot leverantörer att agera mot olagligt innehåll eller lämna information. Dessutom avhandlades stora leverantörers skyldighet att anmäla misstankar om allvarliga brott till myndigheterna.
Ministrarna framhöll vikten av yttrandefrihet och behovet av att garantera en bra avvägning så att eventuella begränsningar förblir undantaget.
När det gäller ålägganden från nationella myndigheter kunde ministrarna överlag stödja det föreslagna systemet. De konstaterade dock att texten behövde förtydligas ytterligare, särskilt för att se till att rättsakten om digitala tjänster inte ska påverka tillämpningen av gällande och framtida RIF-instrument.
Vad beträffar leverantörernas skyldighet att anmäla misstankar om allvarliga brott diskuterade ministrarna om det behövdes ett klargörande av begreppen ”grovt brott som innebär ett hot mot människors liv eller säkerhet” och ”omedelbart”.
Ministrarna diskuterade de delar som har stor betydelse för åklagarmyndigheterna. Ämnet ingår i dialogen om rättsspecifika frågor på området rättsstaten.
Under diskussionerna fokuserade de på tre ämnen: åklagarmyndigheternas oberoende av den verkställande makten, digitaliseringen av rättskipningen och tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser.
Rådet godkände sin allmänna riktlinje om förslaget till förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar. Den föreslagna förordningen ät tänkt att ge större rättssäkerhet för företag och medborgare i samband med gränsöverskridande överföringar av fordringar. Därmed underlättas också tillgången till finansiering och gränsöverskridande investeringar i EU främjas.
De enhetliga lagvalsregler på EU-nivå som införs genom den föreslagna förordningen undanröjer rättsliga risker och potentiella systemkonsekvenser av gränsöverskridande transaktioner med fordringar. Detta öppnar upp för gränsöverskridande investeringar, tillgång till billigare krediter och ytterligare marknadsintegration, vilket i sin tur kommer att bidra till ökad rättssäkerhet i hela EU.
Rådet enades om en allmän riktlinje om förordningen om e-Codex-systemet, som syftar till att effektivisera den gränsöverskridande kommunikationen mellan behöriga myndigheter och underlätta tillgången till rättslig prövning för medborgare och företag.
Rådet enades också om en allmän riktlinje om förordningen om ändring av förordningen om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Tanken är att effektivare förfaranden ska stärka byråns mandat och förbättra dess funktion.
Bekämpning av organiserad brottslighet och människohandel
Under punkten ”Övriga frågor” presenterade EU-kommissionen strategin för bekämpning av organiserad brottslighet och strategin för bekämpning av människohandel, som antogs i april 2021.
”Digitaliseringen av våra samhällen medför många fördelar, men också vissa utmaningar i fråga om säkerheten. Covid-19-pandemin har påskyndat denna utveckling, och vi ser nu att nätbrottsligheten ökat. Vi ser också att polissamarbetet blivit mer beroende av digitala verktyg. Vi diskuterade ett antal strategier som kan göra oss bättre rustade för säkerhetens digitala framtid.
Eduardo Cabrita, inrikesminister, Portugal
Kommissionen presenterade sitt nyligen framlagda förslag till förordning om artificiell intelligens, och därefter diskuterade ministrarna utsikterna för den inre säkerheten vad gäller artificiell intelligens. De underströk att de brottsbekämpande myndigheterna behöver rättslig säkerhet för att kunna fortsätta använda nya verktyg i kampen mot brottslighet. Samtidigt måste medborgarnas grundläggande rättigheter skyddas fullt ut.
Ministrarna diskuterade också effekterna av covid-19 på brottsförebyggande och brottsbekämpning. De gav politisk vägledning om prioriterade åtgärder för att stärka resiliensen och beredskapen i fråga om inre säkerhet, hantera konsekvenserna av covid-19-krisen, med siktet inställt på potentiella liknande kriser i framtiden.
Ministrarna gick igenom framstegen i diskussionerna om förordningen om ändring av Europolförordningen. Ordförandeskapet är fast beslutet att arbeta vidare under de kommande veckorna för att slutföra så många delar som möjligt och få mandat för förhandlingar med Europaparlamentet senast i slutet av juni.
Efter en föredragning av kommissionen höll ministrarna en inledande diskussion om Schengenstrategin, som antogs av Europeiska kommissionen den 2 juni.
Strategin och de tillhörande förslagen syftar till att Schengenområdet återigen ska fungera fullt ut, det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsländerna ska öka och erfarenheterna från covid-19-krisen, särskilt när det gäller bättre samordning av åtgärder på EU-nivå. ska tillvaratas. För att ta itu med de utmaningar vi står inför i dag, tar strategin ett helhetsgrepp på området med fri rörlighet och den omfattar skydd av de yttre gränserna och inre säkerhet.
Ordförandeskapet rapporterade om läget när det gäller den nya pakten om migration och asyl.
Den yttre dimensionen är fortfarande en av paktens viktigaste aspekter. Det finns starkt stöd för att utveckla och ytterligare förbättra samarbetet med ursprungs- och transitländer samt för att genomföra heltäckande, skräddarsydda och ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med viktiga partnerländer. I detta avseende påminde det portugisiska ordförandeskapet om det viktiga resultatet av den ministerkonferens om hanteringen av migrationsströmmar som hölls mellan EU och Afrika i Lissabon den 12 maj.
När det gäller den interna dimensionen har arbetet på expertnivå fortsatt med förordningen om asyl- och migrationshantering, den ändrade förordningen om asylförfaranden och screeningförordningen. Vid diskussionerna bekräftade alla medlemsländer sitt allmänna åtagande att stödja varandra och erbjuda solidaritetsstöd till de mest pressade medlemsländerna.
Medlemsländerna och EU-kommissionen betonade också sitt engagemang och sin vilja att under de kommande veckorna arbeta intensivt för att bekräfta överenskommelsen om förordningen om en europeisk asylbyrå.
Rådet framhöll än en gång den viktiga överenskommelse som nåtts om blåkortsdirektivet. Tack vare den kunde en av det portugisiska ordförandeskapets prioriteringar omsättas i praktiken, nämligen att arbeta med hanteringen av laglig migration och den matchning som måste ske mellan behoven på EU:s arbetsmarknader och kvalificerade resurser som kommer till Europa på ett lagligt och ordnat sätt.
Yttrandefriheten är en grundläggande rättighet som måste skyddas. Samtidigt står det klart att vi inte kan tillåta att olagligt innehåll sprids på internetplattformarna utan någon som helst kontroll. Att hitta rätt strategi och en avvägning mellan dessa viktiga principer är avgörande för att rättsakten om digitala tjänster ska bli framgångsrik, och i dag upprepade justitieministrarna att de önskar fortsätta dessa diskussioner.