"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Videokonferens med justitieministrarna, 2 december 2020
De viktigaste resultaten
Ministrarna diskuterade rättsliga aspekter av terrorismbekämpning och utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen på det rättsliga området. De tog också upp den senaste utvecklingen när det gäller förordningen om överlåtelser av fordringar och inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.
Kampen mot terrorism
Mot bakgrund av den senaste tidens attacker i Frankrike, Österrike och Tyskland diskuterade ministrarna de rättsliga aspekterna av terrorismbekämpning och behandlade ett antal frågor.
När det gäller hatpropaganda på nätet diskuterade ministrarna sina erfarenheter på nationell nivå avseende rapportering av brott med koppling till hatbrott och hatpropaganda och eventuella ytterligare åtgärder. De var allmänt eniga om att de frivilliga insatserna från onlineplattformarnas sida för att effektivt förhindra spridningen av sådant olagligt innehåll inte är tillräckliga, och att det behövs bindande regler.
Kampen mot terrorism är också en kamp mot det hat och förakt för mänskligheten som finns på internet. Alla som uppviglar till våld måste åtalas med större fasthet och i ett tidigare skede i hela Europa. Vi behöver tydliga EU-omfattande krav på hur onlineplattformar ska hantera brottslig hatpropaganda. Om dessa krav inte uppfylls måste det leda till sanktioner. Frivilliga åtaganden räcker inte när det är fråga om dödshot och terroristpropaganda. Det är hög tid att människor får ett effektivt skydd mot den här vågen av hat.
Christine Lambrecht, Tysklands justitie- och konsumentminister
Ministrarna diskuterade också om det är lämpligt att gå längre än att ta bort innehåll och föreskriva en skyldighet för onlineplattformar att anmäla brott med koppling till hatbrott och hatpropaganda till den behöriga myndigheten om de får kännedom om dem. Några ministrar framhöll även frågan om rätt balans mellan dessa bindande skyldigheter och yttrandefriheten, enligt principerna om nödvändighet och proportionalitet.
Ministrarna utvärderade det pågående arbetet med digitalt samarbete. Ordförandeskapet lyfte fram kommissionens studie om gränsöverskridande digital straffrätt, där man beskriver flera sätt att i större utsträckning utnyttja digitaliseringen för rättsligt samarbete i EU. Ministrarna upprepade också vikten av paketet om e-bevisning, som rådet antog sin förhandlingsposition om i december 2018. Förhandlingarna med Europaparlamentet kommer att inledas så snart parlamentet har antagit sitt mandat. Flera medlemsländer uttryckte också ett behov av att hitta en väg framåt i frågan om lagring av uppgifter som tar hänsyn till de domar som nyligen avkunnats av Europeiska unionens domstol.
Att stödja terrorismens offer och stärka deras rättigheter är en grundläggande del av EU:s politik för terrorismbekämpning. Ordförandeskapet informerade ministrarna om det pågående arbetet på detta område, där samordningen i ärenden med gränsöverskridande följder fortfarande behöver förbättras för att underlätta omedelbar hjälp till offer för attacker oavsett var det sker.
Ordförandeskapet lade också fram rådets slutsatser om de nuvarande utmaningarna och det fortsatta arbetet med den europeiska arresteringsordern och utlämningsförfaranden, som antogs den 1 december 2020.
Ministrarna diskuterade rapporten från Eurojust och nätverket för folkmord om kumulativ lagföring av utländska terroriststridande för centrala internationella brott och terrorismrelaterade brott. I rapporten dras slutsatsen att lagföring av terroristbrott i kombination med centrala internationella brott säkerställer att gärningsmännen åläggs hela det straffrättsliga ansvaret. Det leder också till strängare straff och ger offren mer rättvisa.
Ministrarna diskuterade utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen på det rättsliga området i ljuset av kommissionens presentation i september av sin årliga rapport om rättsstatsprincipen 2020.
De utbytte åsikter om rättsliga aspekter, utveckling och bästa praxis när det gäller rättsstatsprincipen, särskilt de centrala delarna av rättsväsendets oberoende, effektivitet och kampen mot korruption. De uttryckte också ett brett stöd för inrättandet av ett diskussionsforum för domare som ett viktigt verktyg för att stärka den gemensamma grunden när det gäller rättskultur och förbättra utbytet på rättsstatsområdet.
Överlåtelser av fordringar
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget när det gäller förslaget till förordning om överlåtelser av fordringar.
Under de senaste månaderna har betydande framsteg gjorts inom en rad delar, bl.a. vissa undantag från förordningens tillämpningsområde, definitionen av rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar och behandlingen av stater med fler än ett rättssystem. Ytterligare arbete krävs dock på flera områden, t.ex. den allmänna regel som ska tillämpas, andra aspekter som rör förslagets tillämpningsområde och behandlingen av överlåtelser av fordringar med säkerhet i fast egendom eller registrerade tillgångar.
Arbetet med detta förslag väntas fortsätta på teknisk nivå under det kommande portugisiska ordförandeskapet i rådet.
Kommissionen informerade justitieministrarna om läget när det gäller genomförandet av förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten. Arbete pågår på flera områden med målet att Europeiska åklagarmyndigheten så snart som möjligt ska vara fullt etablerad och operativ.
De senaste månaderna har framsteg gjorts när det gäller utnämningen av europeiska delegerade åklagare samt, i rådet, när det gäller Europeiska åklagarmyndighetens förbindelser med tredjeländer och med de EU-länder som inte deltar i det fördjupade samarbetet. När det gäller denna sista punkt har ordförandeskapet utarbetat en heltäckande rapport som ska ge en djupgående analys av de relevanta rättsliga instrumenten och vägledning för det kommande arbetet.
Kampen mot terrorism är också en kamp mot det hat och förakt för mänskligheten som finns på internet. Alla som uppviglar till våld måste åtalas med större fasthet och i ett tidigare skede i hela Europa. Vi behöver tydliga EU-omfattande krav på hur onlineplattformar ska hantera brottslig hatpropaganda. Om dessa krav inte uppfylls måste det leda till sanktioner. Frivilliga åtaganden räcker inte när det är fråga om dödshot och terroristpropaganda. Det är hög tid att människor får ett effektivt skydd mot den här vågen av hat.
