"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Efter en föredragning av kommissionen och utifrån bakgrundsinformation som tagits fram av ordförandeskapet höll ministrarna en offentlig diskussion om handlingsplanen för överkomliga energipriser, som antogs av EU-kommissionen den 26 februari som en del av given för en ren industri. Handlingsplanen innehåller åtgärder för att sänka energikostnaderna, fullborda energiunionen, locka till sig investeringar och förbereda sig för potentiella energikriser.
Ministrarna välkomnade handlingsplanen för överkomliga energipriser och flera betonade behovet av snabba åtgärder. I diskussionen fokuserade ministrarna på de föreslagna åtgärderna på medellång till lång sikt, inbegripet fullbordandet av en verklig energiunion. De efterlyste också större klarhet om åtgärder på kort sikt för att sänka energipriserna, såsom skatter och avgifter, och betonade att dessa var befogenheter på nationell nivå.
Några ministrar kommenterade möjligheten till bättre sammanlänkningar genom modernisering och utbyggnad av nät och sammanlänkningar. De betonade vikten av snabbare tillståndsgivning, som inte nödvändigtvis kräver ny lagstiftning, utan bara att befintliga ramar utnyttjas bättre. Flera framhöll behovet av att frikoppla elpriserna från gaspriserna och höll dörren öppen för vidare diskussioner om underlättande av kapacitetsmarknader.
Flera ministrar välkomnade den teknikneutralitet som nämns i handlingsplanen för överkomliga energipriser, medan andra uttryckte en preferens för att i stället fokusera på snabb utveckling av förnybara energikällor. Europeiska investeringsbankens pilotprogram för energiköpsavtal och långfristiga avtal, som tillkännagavs i handlingsplanen, nämndess också och välkomnades i diskussionen som ett sätt att stabilisera energipriserna.
Rådet konstaterade att man kommer att fortsätta sina ansträngningar för att åstadkomma mer överkomliga priser och stärka energiunionen.
Vid mötet belystes den avgörande betydelsen av energitrygghet – en grundläggande pelare i en verklig energiunion. Det polska ordförandeskapet ser energitrygghet som en prioritering och väsentligt för att säkerställa stabil och överkomlig energi för hushåll och industrier, vilket är avgörande för att stärka EU:s konkurrenskraft. Vi har också inlett en diskussion om en framåtblickande ram för energitrygghet. Denna ram ska skydda vår ekonomi, våra medborgare och både den fysiska infrastrukturen och cyberinfrastrukturen.
Paulina Hennig-Kloska, Polens minister för klimat- och miljöfrågor
Ministrarna diskuterade läget och det fortsatta arbetet med EU:s förordningar om försörjningstrygghet för gas och riskberedskap för el, som är viktiga delar av EU:s ram för energitrygghet.
De fokuserade på hur denna ram skulle kunna göras mer robust och dynamisk för att hantera befintliga och nya hot mot energitryggheten som kan påverka EU-medborgarnas välfärd och undergräva EU:s ekonomi och konkurrenskraft.
Flera ministrar tog upp lärdomarna från energikrisen, särskilt när det gäller behovet av att agera på ett enat och samordnat sätt och att fokusera på diversifiering. Ministrarna betonade behovet av att anpassa de två förordningarna till de nya säkerhets- och marknadsvillkoren och att utvidga deras tillämpningsområde i enlighet med detta för att ta itu med nuvarande och framtida geopolitiska utmaningar och extrema klimathändelser. De flesta ministrarna ställde sig inte bakom alternativet med en enskild rättslig ram för både gas- och elsektorerna, men betonade behovet av en harmoniserad strategi.
Ett antal ministrar pekade på behovet av att så snart som möjligt lägga fram REPowerEU-färdplanen som syftar till en fullständig utfasning av bränsleimporten från Ryssland till EU.
Några ministrar nämnde behovet av flexibilitet när det gäller den föreslagna förordningen om gaslagring, som för närvarande diskuteras, samt behovet av en noggrann konsekvensbedömning av reglerna. Syftet med förslaget är att överbrygga klyftan mellan tidpunkten då den gällande förordningen om gaslagring löper ut fram till dess att en potentiellt mer permanent ram träder i kraft för försörjningstrygghet för gas.
Energiministrarna diskuterade också åtgärder för att stärka övervakningen och bättre skydda kritisk energiinfrastruktur i Europa, inbegripet reparationer av skadad infrastruktur i händelse av att den förstörs eller naturkatastrofer, där EU kan spela en större roll.
Denna diskussion ska bana väg för godkännandet av rådets slutsatser vid mötet i TTE-rådet (energifrågor) i juni.
Ukrainas energiminister Herman Halusjtjenko informerade energiministrarna om energisituationen i Ukraina. Han upprepade sin önskan om mer utrustning för luftförsvar och elektronisk krigföring samt billiga men effektiva passiva skyddslösningar. Utbyggnaden av förnybar energi, decentraliseringen av produktion och integreringen med EU:s energimarknad pågår.
Sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes har Ryssland oavbrutet riktat in sig på Ukrainas energiinfrastruktur. Ryska attacker mot energiproduktions- och överföringssystem har lett till förlust av 60 % av produktionsanläggningarna och 63 630 skador på energianläggningar sedan 2022.
Ministrarna bekräftade sitt fortsatta stöd för och sin fulla solidaritet med Ukraina och sitt åtagande att se till att det ukrainska folket har tillgång till energi och uppvärmning. De välkomnade ytterligare steg för Ukrainas integrering med den europeiska energimarknaden.
Kritisk infrastruktur
Vid en informell lunch diskuterade energiministrarna kritisk infrastruktur och hur den kan skyddas, tillsammans med ordföranden för Entso-G och styrelseordföranden för Entso-E. Entso-G och Entso-E är de europeiska nätverken av systemansvariga för överföringssystem för gas respektive el.
Övriga frågor
Ministrarna informerades av Christian Zinglersen, direktör för EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter om utvecklingen på EU:s el- och gasmarknad. Presentationen omfattade konkurrenskraftsutmaningar på EU:s gasmarknad, utvecklingen av el- och gaspriserna och behovet av ytterligare gränsöverskridande planering och samarbete.
EU-kommissionen informerade om EU:s beredskap inför nästa vinter.
Som en del av det offentliga sammanträdet berättade Estland, Lettland och Litauen om den framgångsrika synkroniseringen av de baltiska elsystemen med det kontinentaleuropeiska synkronområdet, som skedde den 9 februari 2025. De baltiska länderna var de tre sista EU-medlemsländer vars elnät fortfarande helt ingick i det ryska och belarusiska systemet. Synkroniseringen ökade försörjningstryggheten och stärkte Östersjöregionens oberoende. De tre medlemsländerna betonade vikten av att genomföra de återstående aspekterna av synkroniseringsprojektet, vilket är avgörande för fullbordandet av vår energiunion.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Tjeckien betonade utmaningarna med att införa kraven i den delegerade akten om förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och utvecklingen av vätgasekonomin, som antogs av EU-kommissionen den 10 februari 2023 och där villkoren fastställs för när vätgas, vätgasbaserade bränslen eller andra energibärare kan betraktas som förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung.
