"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
EU-ländernas energiministrar nådde en överenskommelse (”allmän riktlinje”) om förslaget att fasa ut den återstående gasimporten från Ryssland. Förordningen gäller både gas i rörledning och flytande naturgas (LNG) och är en viktig milstolpe för att få ett slut på importen av rysk energi.
Med överväldigande stöd för dagens överenskommelse sänder vi en tydlig signal: Europa vägrar vara sårbart för energiutpressning. Genom att fasa ut gasimporten från Ryssland stärker vi vår kollektiva energitrygghet och tar ett avgörande steg mot ett verkligt strategiskt oberoende och en övergång till ren energi.
Lars Aagaard, Danmarks klimat-, energi- och försörjningsminister
Genom förordningen införs ett rättsligt bindande förbud mot rysk rörledningsgas och LNG, med ett stegvist genomförande: Redan nästa år kommer förbudet att påverka korttidskontrakt och det fullständiga importförbudet träder i kraft senast den 1 januari 2028. Medlemsländerna enades också om att skärpa kontrollerna av gasens ursprung och säkerställa efterlevnaden genom förfaranden för förhandstillstånd. Samtidigt förenklas förfarandena för gas från länder som uppfyller särskilda kriterier, såsom att vara stora gasproducenter och gasexportörer, redan har förbjudit import av rysk gas eller saknar infrastruktur som kan importera gas.
Rådet kan nu inleda förhandlingar med Europaparlamentet för att enas om lagstiftningens slutliga utformning.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Elektrifieringen som drivkraft för en konkurrenskraftig och ren omställning
Ministrarna diskuterade också elektrifieringens roll för att säkerställa EU:s konkurrenskraftiga och rena omställning. Diskussionen kommer att ligga till grund för den framtida handlingsplan för elektrifiering som EU-kommissionen väntas lägga fram i början av 2026.
Ministrarna välkomnade kommissionens avsikt att lansera handlingsplanen och fokusera på möjligheter och utmaningar för att säkerställa effektiv elektrifiering, inbegripet dess potential att påskynda utfasningen av fossila bränslen inom viktiga sektorer, med särskilt fokus på potentialen för elektrifiering av industrin. Ministrarna diskuterade även hur man kan säkerställa tillgången till och användningen av den infrastruktur och teknik som krävs för att stödja omställningen.
Viktiga diskussionsämnen var bland annat hur EU skulle kunna skapa rätt ram för att ge incitament till industriell elektrifiering och samtidigt göra det möjligt för industrin att reagera flexibelt på prissignaler och efterfrågan, vilka sektorer som hade störst potential för snabb elektrifiering och hur dessa sektorer skulle kunna stödjas inom ramen för handlingsplanen för elektrifiering.
Jan Rosenow, professor i energipolitik vid Oxford University, inledde diskussionen med att redogöra för sina perspektiv.
Energitryggheten och energiresiliensen i Ukraina och Moldavien
Mot bakgrund av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina och dess bredare konsekvenser i regionen diskuterade ministrarna hur man bäst kan stödja energitryggheten och energiresiliensen i Ukraina och Moldavien inför vintern. De diskuterade också den strategiska betydelsen av att integrera dem i EU:s energimarknad och deras strategiska bidrag till EU:s energiunion när det gäller energitrygghet, diversifiering och integrering av ren energi.
Med deltagande av Olha Juchymtjuk, Ukrainas biträdande energiminister för europeisk integration, och Dorin Junghietu, Moldaviens energiminister, som informerade om energiläget i Ukraina och Moldavien.
