Skip to content

Moldavien

Moldavien ansökte om EU-medlemskap i mars 2022 och beviljades status som kandidatland i juni 2022. Anslutningsförhandlingarna inleddes formellt i juni 2024. EU och Moldavien samarbetar också inom ramen för det östliga partnerskapet.

Utvidgningen

Ansökan om EU-medlemskap

Den 3 mars 2022 ansökte Moldavien om EU-medlemskap.

Den 17 juni 2022 avgav EU-kommissionen sitt yttrande om landets ansökan om EU-medlemskap.

Den 23 juni 2022 beviljade Europeiska rådet Moldavien status som kandidatland. EU-kommissionen uppmanades att rapportera till rådet om Moldaviens uppfyllande av villkoren i kommissionens yttrande om landets ansökan om medlemskap.

Anslutningsförhandlingar

I november 2023 utfärdade EU-kommissionen en rekommendation om att anslutningsförhandlingar med Moldavien borde inledas. I december 2023 beslutade EU-ländernas ledare att inleda anslutningsförhandlingar med Moldavien och uppmanade rådet att anta förhandlingsramen när de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rapport av den 8 november 2023 hade vidtagits.

I enlighet med den reviderade utvidgningsmetoden godkände rådet förhandlingsramen den 21 juni 2024, och fyra dagar senare höll EU den första regeringskonferensen med Moldavien för att inleda anslutningsförhandlingar med landet.

Möten i anslutningskonferensen

Anslutningsförhandlingarna äger rum vid regeringskonferenser (ofta kallade ”anslutningskonferenser”) med ministrar och ambassadörer från EU:s medlemsländer och kandidatlandet. Förhandlingarna omfattar de gemensamma rättigheterna och lagstiftningen (EU:s regelverk) och är indelade i olika kapitel, eller förhandlingskluster, som täcker olika politikområden. Anslutningskonferenser kan hållas antingen på ministernivå eller på ställföreträdarnivå.

Den 25 juni 2024 höll EU en första anslutningskonferens med Moldavien och inledde formellt anslutningsförhandlingarna.

Vid den andra anslutningskonferensen mellan EU och Moldavien, som hölls den 15 juni 2026, inledde parterna förhandlingar om kluster 1, klustret för grundläggande principer. Kluster 1 omfattar fungerande demokratiska institutioner, reform av den offentliga förvaltningen och ekonomiska kriterier, och inbegriper följande förhandlingskapitel:

  • kapitel 23 – Rättsväsen och grundläggande rättigheter
  • kapitel 24 – Rättvisa, frihet och säkerhet
  • kapitel 5 – Offentlig upphandling
  • kapitel 18 – Statistik
  • kapitel 32 – Finansiell kontroll

Vid konferensen fastställde EU interimistiska riktmärken för kluster 1 och för kapitlen 23 och 24 som måste uppfyllas innan förhandlingarna om klustret kan gå vidare. EU fastställde även riktmärken för en preliminär avslutning av kapitlen 5, 18 och 32.

Vid Europeiska rådets möte före den andra anslutningskonferensen har EU-ländernas ledare i Europeiska rådet sedan juni 2024 upprepade gånger uppmanat rådet att utan dröjsmål öppna förhandlingsklustren, med början i klustret för grundläggande principer, i linje med utvidgningsmetoden och den meritbaserade strategin.

Den årliga framstegsöversynen

Varje år utvärderar rådet de framsteg som gjorts i vart och ett av EU:s kandidat- och partnerländer, däribland Moldavien.

Den 16 december 2025 utfärdade rådets danska ordförandeskap slutsatser som fick politiskt stöd av 26 av EU:s medlemsländer.

Det östliga partnerskapet

Parallellt med utvidgningsprocessen samarbetar EU och Moldavien också för att stärka de politiska och ekonomiska förbindelserna, bland annat genom det östliga partnerskapet.

Associeringsavtalet EU–Moldavien

Den 1 juli 2016 trädde associeringsavtalet mellan EU och Moldavien i kraft fullt ut, efter att tidigare ha tillämpats provisoriskt från och med den 1 september 2014. Associeringsavtalet gör det möjligt för Moldavien att dra nytta av ett frihandelsområde (djupgående och omfattande frihandelsavtal).

Associeringsrådet

Associeringsrådet är ett formellt organ som inrättats inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Moldavien för att övervaka och kontrollera avtalets genomförande.

Det nionde mötet i associeringsrådet EU–Moldavien ägde rum den 4 juni 2025. I fokus stod Moldaviens anslutningsprocess till EU, politisk dialog och reformer, samarbete och konvergens på området utrikes- och säkerhetspolitik samt ekonomiskt och sektoriellt samarbete.

Viseringsliberalisering

Viseringsliberaliseringen trädde i kraft den 28 april 2014. Systemet för viseringsfrihet med Moldavien har underlättat resande, handel och personkontakter. Det är ett exempel på de framsteg som gjorts när det gäller att öka rörligheten mellan EU och de östliga partnerländerna.

Roaming

Den 1 januari 2026 anslöt sig Moldavien till EU:s roaming som hemma-område. Det innebär att moldavier i EU och EU-medborgare i Moldavien nu kan ringa, skicka sms och använda mobildata utan extra avgifter.

Åtgärden kommer att bidra till att ytterligare integrera Moldavien i EU:s inre marknad, ett av huvudsyftena med associeringsavtalet mellan EU och Moldavien.

Handelsförbindelserna mellan EU och Moldavien

Handelsförbindelserna mellan EU och Moldavien avgörs av det frihandelsområde som inrättats genom den del av associeringsavtalet som ingår i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

Med det djupgående och omfattande frihandelsavtalet

  • slopas importtullarna för de flesta varor som handlas mellan EU och Moldavien
  • får båda parter brett ömsesidigt tillträde till handel med tjänster

Dessutom kan både EU-företag och moldaviska företag inrätta dotterbolag eller filialer på icke-diskriminerande grund. Det innebär att de behandlas som inhemska företag på den andra partnerns marknad när de startar företag.

Bland de varor som handlas mest mellan EU och Moldavien ingår maskiner och teknisk utrustning, kemiska produkter och andra industriprodukter, transportmedel och mineralprodukter.

Handelsstatistik

EU är Moldaviens överlägset största handelspartner och stod för mer än hälften av landets samlade varuhandel 2025, som genererade en omsättning på över 7 miljarder euro. Moldaviens näst största handelspartner är Kina, som står för över 13 % av landets handelsutbyte, följt av Ukraina (10 %).

Rysslands andel av Moldaviens varuhandel har minskat avsevärt och utgör nu endast 2,2 %.

Textversion
  • EU: 55,9 %
  • Kina: 13,1 %
  • Ukraina: 10,3 %
  • Turkiet: 7,2 %
  • Ryssland: 2,2 %
  • Övriga: 11,3 %

Finansiellt stöd till Moldavien

Makroekonomiskt stöd

EU är den största givaren av ekonomiskt stöd till Moldavien. Sedan 2021 har mer än 2,2 miljarder euro mobiliserats.

Mot bakgrund av Rysslands militära angrepp mot Ukraina och dess skadliga effekter på Moldaviens ekonomiska och finansiella stabilitet, beslutade rådet den 4 april 2022 att bevilja ett nytt makroekonomiskt stöd på 150 miljoner euro i form av lån och bidrag till Moldavien.

Utbetalningen inleddes 2022 och består av tre delbetalningar som ska göras mellan 2022 och 2024.

Tillväxtplan

För att stödja Moldaviens integration i EU lade kommissionen den 10 oktober 2024 fram en tillväxtplan för Moldavien. Planen syftar till att främja socioekonomisk konvergens med EU och påskynda grundläggande reformer. Den bygger på tre pelare:

  • Stöd till socioekonomiska och grundläggande reformer i Moldavien
  • Ökat tillträde för Moldavien till EU:s inre marknad
  • Ökat ekonomiskt stöd 2025–2027 genom en särskild reform- och tillväxtfacilitet för Moldavien

Den 18 mars 2025 gav rådet slutligt klartecken till planens finansiella pelare, reform- och tillväxtfaciliteten. Faciliteten ska stödja Moldavien 2025–2027 och väntas tillhandahålla upp till 385 miljoner euro i bidrag och 1,5 miljarder euro i subventionerade lån.

Detta är EU:s mest omfattande ekonomiska stödpaket sedan Moldaviens självständighet. Det utgör ett komplement till EU:s övriga betydande stöd till landet.

Försvar och säkerhet

Säkerhets- och försvarspartnerskap

EU och Moldavien undertecknade ett säkerhets- och försvarspartnerskap den 21 maj 2024 vid det åttonde mötet i associeringsrådet EU–Moldavien. Moldavien är det första landet som undertecknar ett sådant partnerskap med EU.

Partnerskapet främjar dialog och samarbete, bland annat när det gäller

  • motverkande av hybridhot
  • cybersäkerhet
  • bekämpning av desinformation
  • utbildning och förmågeuppbyggnad

Det banar också väg för att utforska nya vägar och områden för samarbete i fråga om försvar och säkerhet.

EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien

EU sjösatte partnerskapsuppdraget i Republiken Moldavien (EUPM) i maj 2023. Mandatet för EUPM förlängdes senast till och med den 31 maj 2027.

Syftet med detta civila uppdrag är att öka resiliensen i landets säkerhetssektor på områdena krishantering och hybridhot, inbegripet cybersäkerhet, och kampen mot utländsk informationsmanipulering och inblandning.

EUPM hjälper Moldavien och regionen som helhet att stärka stabiliteten och säkerheten.

Den europeiska fredsfaciliteten

Mellan 2021 och 2026 anslog EU 317 miljoner euro i finansiering genom den europeiska fredsfaciliteten för att stödja en modernisering av den moldaviska försvarsmakten i syfte att öka dess operativa slagkraft.

Genom detta är Moldavien, efter Ukraina, den näst största mottagaren av stöd från den europeiska fredsfaciliteten.

Stöd efter Rysslands angrepp mot Ukraina

Humanitärt bistånd och civilskydd

Sedan Rysslands krig mot Ukraina inleddes har över 1,8 miljoner människor som flyr kriget tagit sig till Moldavien, som fortfarande hyser över 127 000 ukrainska flyktingar. Mellan 2022 och 2025 anslog EU 84 miljoner euro i humanitärt bistånd till Moldavien.

För att stödja ukrainare som anländer till Moldavien har EU:s civilskyddsmekanism aktiverats. EU:s medlemsländer har erbjudit Moldavien olika typer av stöd, bland annat tält, hygienpaket och kraftgeneratorer.

Gränsförvaltning

EU har undertecknat ett statusavtal med Moldavien om operativa åtgärder som genomförs av Frontex. Avtalet gör det möjligt för Frontex att placera ut enheter för att bistå de moldaviska myndigheterna med gränsförvaltningsuppgifter, t.ex. registrering och in- och utresekontroller.

Tillfällig liberalisering av handeln

Under 2022 antog rådet en förordning om tillfällig liberalisering av handeln med sju ännu inte helt liberaliserade moldaviska jordbruksprodukter, nämligen tomater, vitlök, bordsdruvor, äpplen, körsbär, plommon och druvsaft. Denna åtgärd förlängdes senast till och med den 24 juni 2024 och innebar att Moldavien minst kunde fördubbla sin export av dessa produkter till EU utan tull.

Den 18 september 2025 beslutade rådet att öka marknadstillträdet för dessa sju produkter. Syftet är att övergå från en tillfällig ordning till ett långsiktigt avtal som ger ekonomisk stabilitet och främjar handelsflödena, samtidigt som känsliga jordbrukssektorer i EU skyddas.

Avtalet kommer att innehålla robusta skyddsåtgärder mot snedvridning av marknaden. Marknadstillträdet är villkorat och kommer att baseras på Moldaviens gradvisa anpassning till särskilda EU-standarder för jordbruksbaserade livsmedel senast 2027.

Energi

Den 16 mars 2022 gjordes en lyckosam samordning av Ukrainas och Moldaviens elnät med det kontinentala europeiska nätet.

Sanktioner för att möta åtgärder som destabiliserar Moldavien

Den 28 april 2023 antog rådet en ny rättslig ram för riktade restriktiva åtgärder, som ger EU möjlighet att införa sanktioner mot personer som är ansvariga för att stödja eller genomföra åtgärder som undergräver eller hotar

  • Moldaviens suveränitet och oberoende
  • landets demokrati, rättsstatlighet, stabilitet eller säkerhet

Denna rättsliga ram för riktade restriktiva åtgärder antogs på begäran av Moldavien.

Inom ramen för denna sanktionsordning kan EU t.ex. rikta in sig på personer som hindrar eller undergräver den demokratiska politiska processen (t.ex. genomförandet av val) eller som försöker störta den konstitutionella ordningen, inklusive genom våldshandlingar. Framtida restriktiva åtgärder skulle också kunna riktas mot personer som gör sig skyldiga till allvarlig ekonomisk misskötsamhet när det gäller offentliga medel och otillåten export av kapital.

Sanktionerna gäller 29 personer och fem enheter och förlängdes senast till och med den 29 april 2027.

Sanktionerna består av frysning av tillgångar, ett förbud mot att göra medel tillgängliga för de personer och enheter som är föremål för sanktioner och ett reseförbud till EU för de fysiska personer som är föremål för sanktioner.

Försöken att destabilisera Moldavien har ökat märkbart sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes och utgör ett direkt hot mot stabiliteten och säkerheten vid EU:s yttre gränser.

Dokument och publikationer

Läs mer

Ämnen

Senast ändrad: 13 juli 2026