"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet efterlyser bättre användning av rymddata för förbättrad krishantering
Rådet har godkänt slutsatser om användning av satellitdata där: man understryker vikten av jordobservation och andra rymddata för resiliens och krisberedskap
man betonar behovet av ökat samarbete och användning av alla tillgängliga satellitdata – offentliga, privata och kommersiella – för att bättre hantera klimatförändringar, katastrofer och kriser som påverkar den europeiska och globala säkerheten
man efterlyser användning av artificiell intelligens (AI) och annan teknik för bättre databehandling
och rekommenderar säkerhetsåtgärder mot eventuella hot (såsom cyberattacker)
Rådet antar slutsatser om rymdens bidrag till Europas konkurrenskraft
Rådet antog slutsatser om att stärka Europas konkurrenskraft genom rymden.
I rådets slutsatser betonas rymdens växande betydelse på många områden där EU står inför politiska och samhällsekonomiska utmaningar, för den gröna given, den digitala omställningen och EU:s övergripande konkurrenskraft.
Rådet
framhåller behovet av att öka användningen av rymddata
efterlyser en starkare utveckling av rymdsektorn genom att både offentliga och privata investeringar säkras och ökas
betonar att rymden är avgörande för skyddet av kritisk infrastruktur
uppmanar till en utvidgning av den europeiska rymdsektorn och globala samarbetspartnerskap
Rådet godkänner slutsatser om EU:s första rymdstrategi för säkerhet och försvar
Rådet påminde om EU:s långvariga engagemang för internationell rätt och för de värden och vägledande principer som utvecklats inom ramen för FN. Man bekräftade också att EU:s medlemsländer är beredda att fortsätta arbeta för att ta fram normer, regler och principer för ansvarsfullt agerande inom hela spektrumet av rymdverksamhet.
Rådet efterlyser en EU-strategi för rymdtrafikledning
Rådet antog slutsatser om en rättvis och hållbar användning av rymden i en tid då omloppsbanor blir alltmer överbelastade med rymdföremål.
I slutsatserna
efterlyses begränsningsåtgärder för att övervaka och hantera befintligt rymdskrot
föreslås en förstärkning av kapaciteten, till exempel genom bidrag från EU:s tjänst för rymdövervakning och spårning, i samarbete med EU:s rymdprogrambyrå, för att främja en EU-strategi för rymdtrafikledning
erkänns att rymden är en global gemensam resurs som bör vara fri att utforskas och användas av alla stater
Rådet antar program för säker rymdbaserad konnektivitet
Ministrarna antog en förordning om EU:s program för säker konnektivitet för 2023–2027. Programmet anger mål för EU vad gäller utplaceringen av unionens satellitkonstellation IRIS² (”Infrastructure for Resilience, Interconnectivity and Security by Satellite”, infrastruktur för resiliens, interkonnektivitet och säkerhet genom satellit) som ska möjliggöra ultrasnabba och mycket säkra kommunikationstjänster senast 2027.
IRIS² kommer att bidra till att förbättra EU:s resiliens och suveränitet eftersom regeringarna kan dra nytta av detta rymdbaserade kommunikationssystem för tjänster som
skydd av kritisk infrastruktur
övervakning
stöd till yttre åtgärder
krishantering
Programmet bidrar också till EU:s digitala omställning och stärker konkurrenskraften hos EU:s satellitkommunikationstjänster.
Ministrarna antar slutsatser om rymdtrafikledning och Copernicusprogrammet
Ministrarna antog slutsatser om rymdtrafikledning, där man underströk vikten av att stärka EU:s kapacitet för rymdövervakning och spårning och av att samordna lagstiftning och standardisering. Detta kommer att stärka EU:s röst på den internationella arenan när det gäller rymdtrafikledning.
EU:s strategi för rymdtrafikledning kommer att minska risken för kollisioner och säkerställa att rymden förblir säker och hållbar.
Rådet antog också slutsatser om Copernicus senast 2035 för att bidra till förberedelserna inför framtiden för Copernicus rymdprogram. De innehåller en vision för 2035 och politisk vägledning för Copernicusprogrammet som bygger på tre huvudpelare: den gröna given, den digitala omställningen och säkerhet som gemensamt bidrar till ett mer resilient Europa.
Rådet antog slutsatser om en rymd för alla, där de betonar vikten av att intressenter från alla medlemsländer deltar i rymdsektorn samt att kopplingen mellan rymdsektorn och andra sektorer stärks.
Rymden är en av de snabbast växande tekniksektorerna i EU, men kapaciteten i den europeiska rymdsektorns är ojämnt fördelad. Rådet betonar att nystartade företag, små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag (midcap-bolag) måste ingå bland de intressenter som deltar, eftersom de kan hjälpa till att möta globala utmaningar som t.ex. klimatförändringar och säkerhetsfrågor.
Rådet antog slutsatser om behovet av en europeisk strategi för nya rymden som en drivkraft för en innovativ, motståndskraftig och konkurrenskraftig europeisk rymdsektor. Den nya rymden för människor kan bidra till EU:s gröna och digitala omställning och stärka Europas motståndskraft, samtidigt som medborgarnas behov tillgodoses.
Rymdlösningar för människor i Europas kustområden – rådets slutsatser:
Rådet antog slutsatser om behovet av att frigöra den fulla potentialen i EU-rymdprogrammen Copernicus, Galileo och Egnos för att förbättra begränsningen av klimatförändringarna och livskvaliteten för människor i Europas kustområden.
EU:s rymdprogram: rådet antar ståndpunkt vid första behandlingen
Rådet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen om förslaget till förordning om inrättande av rymdprogrammet på 14,8 miljarder euro för åren 2021–2027.
I linje med den politiska överenskommelse som medlagstiftarna nådde i december 2020 väntas Europaparlamentet godkänna rådets ståndpunkt vid första behandlingen i april 2021. Efter det formella antagandet kommer förordningen att tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021.
Närvaro i rymden central för EU:s strategiska oberoende
Charles Michel höll välkomstanförandet vid den 13:e europeiska rymdkonferensen. Temat för konferensen var ”Rymden och en värld i förändring: grön omställning, digitalisering, resiliens och säkerhet”, och den ägde rum den 12–13 januari 2021. I talet framhöll Michel rymdsektorns roll i EU:s övergripande strategi med fokus på den gröna och digitala omställningen och på att säkerställa ett ökat strategiskt oberoende för Europa.
Europa är redan i dag en viktig aktör i rymden. Om vi vill bli starkare och få mer självförtroende i det globala landskapet måste vi också bli starkare i rymden. [...] Att utveckla vår rymdsektor hjälper oss att stärka vårt strategiska oberoende som enligt min mening är vår generations främsta mål.
Charles Michel, ordförande i Europeiska rådet
2020
16 december
EU:s rymdprogram: rådets ordförandeskap når politisk överenskommelse med Europaparlamentet
Rådets och Europaparlamentets förhandlare har nått en preliminär politisk överenskommelse om förslaget till förordning om inrättande av EU:s nästa rymdprogram för 2021–2027.
En finansieringsram på 14,8 miljarder euro i löpande priser (13,2 miljarder euro i 2018 års priser) har avsatts för programmet och är fördelad enligt följande:
Galileo och Egnos: 9 miljarder euro
Copernicus: 5,4 miljarder euro
SSA och Govsatcom: 442 miljoner euro
Texten ska överlämnas till Coreper för granskning/politiskt godkännande fredagen den 18 december 2020. Efter det politiska godkännandet från både rådet och Europaparlamentet kommer texten att utgöra grunden för det framtida antagandet av den föreslagna förordningen vid andra behandlingen.
Ministrarna diskuterar Europas roll i den globala rymdekonomin
Ministrarna med ansvar för rymdfrågor höll en informell diskussion via videokonferens om Europas roll i den globala rymdekonomin. De diskuterade hur EU kan göra sin rymdindustri mer konkurrenskraftig och hur EU kan spela en större roll i utformningen av internationella regelverk.
På grundval av de slutsatser som antogs den 11 november 2020 förberedde ministrarna också det tionde mötet i rymdrådet, som hölls genom videokonferens samma dag.
Slutligen noterade ministrarna arbetsprogrammet för det tillträdande portugisiska ordförandeskapet på rymdområdet (första halvåret 2021).
Rådet antog slutsatser om Europas bidrag till fastställandet av huvudprinciper för den globala rymdekonomin inför det tionde mötet i rymdrådet med ESA, som ska hållas den 20 november 2020.
Texten innehåller viktiga riktlinjer för EU: s framtida rymdpolitik.
Rådet noterar att det vuxit fram en mycket konkurrenskraftig europeisk rymdindustri och rymdförsörjningskedjor som gör det möjligt för Europa att medverka i (och bidra till) rymdekonomins globala tillväxt. Det uppmanar alla aktörer att arbeta för att säkerställa lika villkor på global nivå och öppna ekonomier.
Rådet framhåller behovet av europeiskt tekniskt oberoende och påminner om vikten av att bibehålla en säker, oberoende, tillförlitlig, kostnadseffektiv och ekonomiskt överkomlig tillgång till rymden. Särskild uppmärksamhet ägnas åt rymdtrafikhantering och åt cybersäkerhet i rymden.
För att dessa mål ska uppnås betonar rådet vikten av samordnade åtgärder från Europeiska unionen, Europeiska rymdorganisationen och deras respektive medlemsstater för att stärka den europeiska rymdpolitiken.
Rymdpolitik för en hållbar ekonomi: rådet antar slutsatser
Rådet antog slutsatser om rymdpolitikens roll för hållbar utveckling, särskilt följande:
rymdens betydelse för långsiktig hållbar tillväxt
utbildning och färdigheter för rymden
Rådet underströk behovet av att verka för utvecklingen av en hållbar europeisk rymdsektor för att möta framtida generationers krav och garantera den europeiska konkurrenskraften.
Rådet uppmanade också kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och i samarbete med industrin, forskningsorganisationer och den akademiska världen identifiera framtida kompetensbrister och att överväga möjliga lösningar och riktade initiativ.
Ministrarna diskuterar rymdens roll i EU:s återhämtning
Ministrarna diskuterade hur man kan förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelarna med rymdtillämpningar. De diskuterade hur data, tjänster och teknik med koppling till rymden kan bidra till EU:s hållbara utveckling och återhämtningen från coronakrisen.
Rymdteknik är avgörande för att vi ska hitta lösningar och för att våra samhällen ska ta sig igenom den pågående krisen och eventuella framtida kriser. Det är ett värdefullt verktyg i våra ansträngningar för att verka för en mer motståndskraftig och hållbar utveckling av våra samhällen. Vi kommer att förse rymdsektorn med tillräcklig finansiering och tillräckliga personalresurser för att säkra Europas självständighet i rymden.
Blaženka Divjak, Kroatiens minister för vetenskap och utbildning
Rymdlösningar för ett hållbart Arktis: rådet antar slutsatser
Rådet antog slutsatser om den roll som rymdbaserade tjänster har för säkerställandet av ett hållbart Arktis.
I slutsatserna uppmanar EU-ländernas ministrar EU-kommissionen och Europeiska byrån för GNSS att aktivt samarbeta med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat).
EU utformar sitt framtida rymdprogram för perioden 2021−2027. Medlemsländernas EU-ambassadörer bekräftade den överenskommelse som rådets ordförandeskap nått med Europaparlamentet om utkastet till förordning om EU:s rymdprogram.
Förordningen kommer att säkra
högkvalitativa, aktuella och säkra rymdrelaterade uppgifter och tjänster
ökad tillväxt och jobbskapande i EU genom användning av sådana uppgifter och tjänster
ökad säkerhet och stärkt strategiskt oberoende i EU
en starkare roll för EU som ledande aktör inom rymdsektorn
De finansiella och andra aspekterna av EU:s rymdprogram kommer att bero på det framtida avtalet om nästa fleråriga budgetram.
Medlemsländernas EU-ambassadörer enades om rådets ståndpunkt om utkastet till förordning om EU:s framtida rymdprogram. Därmed är rådet redo att inleda förhandlingar med Europaparlamentet.
Ett av huvudsyftena med den nya förordningen är att säkerställa högkvalitativa, aktuella och säkra rymdrelaterade uppgifter och tjänster.
Ministrarna diskuterade den europeiska rymdpolitikens framtid, särskilt inom ramen för den digitala inre marknaden.
Mot bakgrund av den digitala ekonomin får rymden allt större betydelse. Det är en osynlig infrastruktur som används för att förvärva och distribuera data och information. Detta medför att nya former av företagsmodeller uppstår.
Emil Karanikolov, Bulgariens ekonomiminister
Rådet diskuterade vägen framåt för EU:s rymdprogram och antog slutsatser om halvtidsöversynen av Copernicusprogrammet.
Ministrarna konstaterade att flaggskeppsprogrammen Galileo och Copernicus redan bidrar till EU-medborgarnas välfärd och tillväxten inom EU:s ekonomi. De tillade att rymddata ger stora möjligheter att förbättra möjligheterna till sysselsättning.
Rådet fastställer prioriteringarna för rymdstrategin
Rådet diskuterade genomförandet av rymdstrategin för Europa och antog slutsatser som ska bidra till genomförandet.
Ministrarna betonade att EU:s rymdprogram Galileo och Copernicus är goda exempel på den nytta och de fördelar som den europeiska integrationen kan medföra, inte bara för EU-medborgarna utan för hela världen.
Rådet var positivt till den nya rymdstrategi för Europa som EU-kommissionen förslog den 26 oktober 2016.
Ministrarna höll en offentlig debatt om de av strategins åtgärder som kan ge EU:s medborgare och företag konkreta fördelar och som får stora positiva följder för EU:s konkurrenskraft.
Rådet diskuterade sätt att förbättra utnyttjandet av rymddata från EU:s rymdprogram för att skapa tillväxt och sysselsättning.
Diskussionsresultatet ska bilda ett värdefullt underlag inför kommissionens initiativ En rymdstrategi för Europa till hösten 2016.
Ministrarna bedömde att rymddata, rymdtillämpningar och rymdtjänster, tillsammans med den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin, kan ge enorma fördelar
Europa är redan i dag en viktig aktör i rymden. Om vi vill bli starkare och få mer självförtroende i det globala landskapet måste vi också bli starkare i rymden. [...] Att utveckla vår rymdsektor hjälper oss att stärka vårt strategiska oberoende som enligt min mening är vår generations främsta mål.
Rymdteknik är avgörande för att vi ska hitta lösningar och för att våra samhällen ska ta sig igenom den pågående krisen och eventuella framtida kriser. Det är ett värdefullt verktyg i våra ansträngningar för att verka för en mer motståndskraftig och hållbar utveckling av våra samhällen. Vi kommer att förse rymdsektorn med tillräcklig finansiering och tillräckliga personalresurser för att säkra Europas självständighet i rymden.