EU:s sanktioner mot Iran
EU fördömer kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran samt Irans kärnvapenspridning och dess militära stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. EU har därför antagit ett antal sanktioner.
Förtryck och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran
EU har upprepade gånger fördömt allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran, bland annat 22-åriga Mahsa Aminis död i polisförvar i september 2022, avrättningarna 2023 och 2024 av personer med medborgarskap i både EU och Iran, frihetsberövandet av människorättsförsvarare, däribland Nobelfredspristagaren Narges Mohammadi, samt skadorna och dödsfallen under protesterna i januari 2026.
EU stöder det iranska folkets grundläggande strävan efter en framtid där deras universella mänskliga rättigheter och grundläggande friheter respekteras, skyddas och förverkligas.
Europeiska unionen fördömer skarpt
- de iranska myndigheternas utbredda, brutala och oproportionerliga användning av våld mot fredliga demonstranter
- godtyckliga frihetsberövanden som ett sätt att tysta kritiska röster
- användning av tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling av fångar i iranska fängelser
- praxisen att utdöma och verkställa dödsdomar mot demonstranter
- restriktioner för kommunikation, inklusive nedstängning av internet
Rätten till fredliga sammankomster och rätten till yttrandefrihet, inbegripet friheten att söka, ta emot och dela information och idéer, både online och offline, måste säkerställas.
EU uppmanar Iran att i lag och i praktiken avskaffa alla former av systemisk diskriminering av kvinnor och flickor i det offentliga och privata livet och att vidta jämställdhetsmedvetna åtgärder för att förhindra sexuellt och könsrelaterat våld i alla dess former mot kvinnor och flickor och säkerställa skydd mot sådant våld.
EU uppmanar enträget de iranska myndigheterna att fullgöra sina skyldigheter enligt folkrätten och kräver att förövarna av våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska ställas till svars.
EU:s senaste uttalanden om de mänskliga rättigheterna i Iran:
- Iran: uttalande av EU:s utrikeschef om situationen i landet (pressmeddelande 9.1.2026)
- Iran: uttalande av den höga representanten på EU:s vägnar om gripandet och frihetsberövandet av människorättsaktivister (pressmeddelande 30.12.2025)
Sanktioner avseende människorättskränkningar i Iran
Under 2011 införde EU ett sanktionssystem mot Iran som svar på de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i landet. Sanktionerna har förlängts årligen sedan dess och förlängdes senast till och med den 13 april 2027.
Sedan oktober 2022 har EU, mot bakgrund av den försämrade människorättssituationen i landet, avsevärt ökat de sanktionerna.
Sanktionerna avseende människorättskränkningar i Iran omfattar
- reseförbud för enskilda personer
- frysning av tillgångar för personer och enheter
- förbud mot att göra penningmedel eller ekonomiska resurser tillgängliga för dem som är uppförda på förteckningen
- förbud mot försäljning, leverans, överföring eller export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck
- förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller finansiering till personer eller organ i Iran eller för användning i Iran (om de kan användas i samband med internt förtryck)
- förbud mot tillhandahållande av tjänster för övervakning eller avlyssning av telekommunikation eller internet till Iran
För närvarande är 269 personer och 53 enheter föremål för sanktioner inom ramen för detta system.
Till de personer som är föremål för sanktioner hör
- ledamöter av Irans parlament
- inrikesminister Eskandar Momeni
- ministern för informations- och kommunikationsteknik, Issa Zarepour
- guvernörer och lokala politiker
- medlemmar av de iranska säkerhetsstyrkorna
- medlemmar av Islamiska revolutionsgardet
- medlemmar av Irans brottsbekämpande styrkor
- den patrull som godtyckligt grep Mahsa Amini
- högt uppsatta tjänstemän och militär personal
- polisbefäl och medlemmar av polisen
- fängelsevakter och fängelsedirektörer
- riksåklagaren och andra personer inom rättsväsendet
- ledamöter av Irans högsta cyberrymdsråd
Till de enheter som är föremål för sanktioner hör
- Islamiska revolutionsgardet
- Irans utbildningsministerium och ministeriet för kultur och islamisk vägledning
- Irans sedlighetspolis
- Irans brottsbekämpande styrkor
- det högsta kulturrevolutionsrådet
- Irans högsta cyberrymdsråd
- fängelser
- det iranska statliga tv-bolaget Press TV
- nyhetsbyråer
- leverantörer av mobilitetstjänster
- programvaru- och it-företag
- Irans tillsynsmyndighet för audiovisuella medier
- enheter som deltar i censurverksamhet, trollkampanjer på sociala medier och spridning av desinformation
Personer och enheter som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förtryck i Iran är också föremål för sanktioner inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter.
- Beslutet om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Iran (EU:s officiella tidning)
- Förordningen om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Iran (EU:s officiella tidning)
- Sanktioner som svar på kränkningar av de mänskliga rättigheterna
Islamiska revolutionsgardet på terroristförteckningen
Mot bakgrund av den politiska överenskommelse som nåddes i utrikesrådet den 29 januari 2026 beslutade rådet den 19 februari 2026 att beteckna Islamiska revolutionsgardet i Iran som terroristorganisation.
Islamiska revolutionsgardet omfattas därför av restriktiva åtgärder inom ramen för EU:s sanktioner för terrorismbekämpning. Det innebär att
- alla penningmedel och andra finansiella tillgångar eller ekonomiska resurser tillhörande Islamiska revolutionsgardet i EU:s medlemsländer fryses
- det är förbjudet för aktörer i EU att göra penningmedel och ekonomiska resurser tillgängliga för Islamiska revolutionsgardet
Irans stöd till Rysslands krig mot Ukraina
EU anser att alla typer av militärt stöd från Iran, inbegripet leveranser av obemannade luftfartyg (även kallade drönare), till Rysslands anfallskrig mot Ukraina är oacceptabla och fördömer dem kraftfullt.
De vapen som Iran tillhandahåller används urskillningslöst av Ryssland mot civilbefolkningen och infrastrukturen i Ukraina, vilket orsakar fruktansvärd förstörelse och fruktansvärt mänskligt lidande.
EU fördömer också Irans militära stöd till väpnade grupper i Mellanöstern och Rödahavsregionen.
Sanktioner som svar på Irans inblandning i Rysslands krig mot Ukraina
Rådet införde tre omgångar av drönarrelaterade sanktioner mot iranska personer eller enheter under 2022 och 2023, inom ramen för det sanktionssystem som är tillämpligt på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.
Den 20 juli 2023 inrättade rådet en särskild ram för sanktioner med hänsyn till Irans militära stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Den 14 maj 2024 beslutade rådet att utvidga ramens tillämpningsområde med hänsyn till Irans militära stöd till väpnade grupper i Mellanöstern och Rödahavsregionen och de drönar- och robotattacker som Iran utförde mot Israel i april 2024.
EU kan rikta in sig på enskilda personer och enheter som levererar, säljer eller överför Irans robotar och drönare samt de komponenter som används för utveckling och produktion av robotar och drönare
- till stöd för Rysslands anfallskrig mot Ukraina
- som används av väpnade grupper och enheter för att undergräva freden och säkerheten i Mellanöstern och Rödahavsregionen
- i strid med FN:s säkerhetsråds resolution 2216 (2015)
Sanktionerna omfattar
- reseförbud för enskilda personer
- frysning av tillgångar för personer och enheter
- förbud mot att göra penningmedel eller ekonomiska resurser tillgängliga för dem som är uppförda på förteckningen
EU har också infört ett förbud mot transaktioner med två hamnar som ägs, drivs eller kontrolleras av personer och enheter som är föremål för sanktioner, eller som används för överföring till Ryssland av iranska drönare eller robotar eller tillhörande teknik och komponenter.
De personer och enheter som är föremål för sanktioner inkluderar företag som tillverkar, upphandlar och säljer komponenter till drönare, företag som är inblandade i tillverkningen av drivmedel som används för att skjuta upp raketer och robotar, rederier och handelsföretag, Islamiska revolutionsgardets flotta, Islamic Republic of Iran Shipping Lines, iranska flygbolag samt Irans försvarsminister och biträdande försvarsminister.
För närvarande är 22 personer och 27 enheter föremål för sanktioner inom ramen för detta system.
Sanktionerna förlängdes senast till och med den 27 juli 2027.
Den fria sjöfarten i Hormuzsundet
Den höga representanten uppmanade alla berörda parter att fullt ut respektera vapenvilan i hela regionen, upphöra med alla militära operationer och fullt ut säkerställa fri sjöfart samt fri och säker passage genom Hormuzsundet, i enlighet med folkrätten och enligt vad som anges i FN:s havsrättskonvention.
Irans agerande mot fartyg som passerar genom Hormuzsundet strider mot folkrätten. Agerandet inkräktar på etablerade rättigheter till både transitpassage och oskadlig genomfart i sund som nyttjas vid internationell sjöfart.
Sanktioner som svar på Irans åtgärder i Hormuzsundet
Den 22 maj 2026 beslutade rådet att utvidga EU:s sanktioner, som ursprungligen riktades mot Irans militära stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och även riktades mot olika väpnade grupper i Mellanöstern och Rödahavsregionen.
Inom ramen för sanktionerna har EU infört restriktiva åtgärder mot två personer och en enhet som är delaktiga i Irans åtgärder och politik som hotar den fria sjöfarten i Hormuzsundet.
Irans kärnvapenspridning
I Europeiska rådets slutsatser av den 26 juni 2025 upprepade EU att Iran aldrig får tillåtas skaffa kärnvapen och påminde om Irans åtaganden i detta hänseende samt om dess internationella skyldigheter.
EU är djupt oroat över Internationella atomenergiorganets (IAEA) återkommande rapporter som dokumenterar det alarmerande påskyndandet av Irans kärntekniska program, som utgör ett radikalt avsteg från åtagandena i den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA), särskilt när det gäller utvidgningen av dess anrikningskapacitet och produktionen av höganrikat uran.
Irans agerande, som inte har någon trovärdigt civilt syfte, medför mycket betydande spridningsrelaterade risker.
EU uppmanar enträget Iran att låta bli att utveckla kärnvapen, att utan ytterligare dröjsmål på nytt börja fullgöra sina politiska åtaganden i fråga om icke-spridning av kärnvapen samt att återuppta alla JCPOA-relaterade övervaknings- och kontrollåtgärder, inbegripet de som ingår i JCPOA:s tilläggsprotokoll.
FN:s och EU:s sanktioner mot Iran syftar till att förmå Iran att fullgöra sina skyldigheter.
Sanktioner som svar på Irans kärnvapenspridning
FN-sanktioner
FN:s säkerhetsråd har sedan 2006 antagit ett antal resolutioner med krav på att Iran ska sluta anrika uran för kärnvapenspridning. Dessa resolutioner har successivt följts av sanktioner i syfte att förmå Iran att följa resolutionerna.
EU genomför FN-sanktioner genom att anta EU-lagstiftning.
EU-sanktioner
Utöver genomförandet av FN:s sanktioner har EU infört ett eget brett spektrum av sanktioner åtgärder mot Iran. Sådana åtgärder som rör Irans kärnvapenverksamhet inbegriper
- reseförbud för enskilda personer
- frysning av tillgångar för personer och enheter
- förbud mot att göra penningmedel eller ekonomiska resurser tillgängliga för dem som är uppförda på förteckningen
Åtgärderna omfattar även ekonomiska och finansiella sanktioner mot handels-, finans- och transportsektorerna.
Sanktionerna inom transportsektorn omfattar
- förbud mot export av vapen till Iran
- förbud mot export av varor med dubbla användningsområden och varor som kan användas i verksamhet med anknytning till anrikning av kärnmaterial
- förbud mot import av råolja, naturgas, petrokemiska produkter och petroleumprodukter
- förbud mot försäljning eller leverans av viktig utrustning som används inom energisektorn
- förbud mot försäljning eller leverans av guld, andra ädla metaller och diamanter
- förbud mot viss marin utrustning
- förbud mot viss programvara
I sanktionerna mot finanssektorn ingår
- frysning av tillgångar tillhörande Irans centralbank och större iranska affärsbanker
- fastställande av anmälnings- och tillståndsmekanismer för överföring av medel över vissa belopp till iranska finansinstitut
Sanktionerna inom transportsektorn omfattar
- stopp för iransk flygfrakt till flygplatser i EU
- förbud mot underhåll och service av iranska fraktluftfartyg eller fartyg som transporterar förbjudna material eller varor.
Den gemensamma övergripande handlingsplanen
Den 14 juli 2015 enades Iran och E3/EU+3 om en gemensam övergripande handlingsplan. Genom denna plan fastställs en serie åtgärder för de följande åren för att se till att Irans kärntekniska programuteslutande är av fredlig karaktär.
FN:s säkerhetsråd antog resolution 2231 (2015) om den gemensamma övergripande handlingsplanen i juli 2015. Resolutionen
- godkände den gemensamma övergripande handlingsplanen
- tillät vissa undantag från befintliga sanktioner
- fastställde den tidsplan och de åtaganden som samtliga parter ska genomföra för att sanktionerna mot Iran ska hävas
Den 16 januari 2016 (genomförandedagen) hävde FN vissa av sina kärnteknikrelaterade sanktioner i enlighet med resolution 2231 (2015), medan rådet upphävde alla kärnteknikrelaterade ekonomiska och finansiella EU-sanktioner mot Iran. Vissa restriktiva åtgärder kvarstod dock.
Mot bakgrund av att Iran inte fullgjort sina åtaganden enligt den gemensamma övergripande handlingsplanen beslutade rådet den 18 oktober 2023 att bibehålla EU:s spridningsrelaterade sanktioner, som enligt planerna skulle hävas på övergångsdagen.
Den 29 september 2025 beslutade rådet att återinföra alla kärnteknikrelaterade ekonomiska och finansiella EU-sanktioner mot Iran som hade hävts 2016. Beslutet togs efter att FN återinfört sanktioner till följd av FN:s säkerhetsråds beslut att inte förlänga upphävandet av sanktionerna mot Iran.
Avtalet om Irans kärntekniska program
Se även
EU:s ståndpunkt om situationen i Mellanöstern
Tidslinje – Iran och Mellanöstern
Avveckling av kemiska vapen
Senast ändrad: 28 juli 2026