Avveckling av kemiska vapen

Vad är kemiska vapen?

Kemiska vapen är kemikalier som används för att orsaka avsiktlig död eller skada genom sina giftiga egenskaper. Ammunition, anordningar och annan utrustning som är särskilt utformad för att använda giftiga kemikalier som vapen omfattas också av definitionen av kemiska vapen.

I begreppet kemiska vapen ingår följande:

Giftiga kemikalier som genom sin kemiska verkan på livsprocesser kan orsaka dödsfall, tillfällig arbetsoförmåga eller bestående men för människor eller djur.

Kemiska reaktanter (prekursorer) som, i något skede och oavsett metod, är del av framställningen av en giftig kemikalie.

Ammunition och anordningar som är särskilt utformade för att skada eller döda genom utsläpp av giftiga kemikalier, inbegripet granatkastare, artillerigranater, robotar, bomber, minor eller spruttankar.

Utrustning som speciellt utformats för användning i direkt anslutning till att ammunition och anordningar som identifieras som kemiska vapen.

Internationellt förbud mot kemiska vapen

Konventionen om kemiska vapen

Konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (konventionen om kemiska vapen) är ett internationellt fördrag som syftar till att eliminera en hel kategori av massförstörelsevapen genom att förbjuda utveckling, tillverkning, förvärv, lagring, bevarande, överföring eller användning av kemiska vapen för konventionsstaterna.

Konventionen inrättades 1997 med 193 anslutna stater i syfte att främja en värld fri från kemiska vapen.

Alla konventionsstater har enats om att på kemisk väg avväpna genom att förstöra alla lager av kemiska vapen som de innehar och alla tillhörande produktionsanläggningar, samt alla kemiska vapen som de tidigare lämnat kvar på andra konventionsstaters territorium.

Konventionen om kemiska vapen är ett av framgångsrikaste nedrustningsavtalen i världen, och 99,4 % av de deklarerade lagren av kemiska vapen har förstörts på ett verifierbart sätt.

Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW)

Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) är det organ som genomför konventionen om kemiska vapen.

EU är en stark och aktiv anhängare av konventionen om kemiska vapen och OPCW och den största bidragsgivaren av frivillig finansiering till dess verksamhet, inbegripet förebyggande av återkomst av kemiska vapen, förmågeuppbyggnad hos konventionsstater i konventionen om kemiska vapen, universalisering av medlemskap i konventionen om kemiska vapen och kampen mot strafflöshet vid användning av kemiska vapen.

EU-ländernas sammanlagda årliga uppskattade bidrag står för cirka 25 % av OPCW:s ordinarie årsbudget.

OPCW samarbetar nära med FN.

EU och OPCW ingick i februari 2024 ett samarbetsavtal i form av ett samförståndsavtal.

Enligt avtalet ska EU och OPCW öka sin samordning, sitt strategiska samarbete och sitt utbyte av synpunkter och information för att genomföra konventionen om kemiska vapen i destruktionen av kemiska vapen.

EU stöder också en förstärkning av OPCW:s operativa slagkraft genom rådets beslut av den 25 november 2021 och den 26 juni 2023.

• Rådets beslut av den 26 juni 2023 till stöd för stärkandet av den operativa effektiviteten hos Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) (EU:s officiella tidning)
• Rådets beslut av den 25 november 2021 till stöd för förstärkning av Organisationen för förbud mot kemiska vapens (OPCW) operativa effektivitet genom satellitbilder (EU:s officiella tidning)
• EU och OPCW intensifierar samarbetet (pressmeddelande, Europeiska utrikestjänsten, 21.2.2025)

EU:s åtagande att bekämpa kemiska vapen

EU arbetar aktivt för ett totalförbud mot och fullständig avveckling av kemiska vapen i hela världen, i linje med EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. EU har också åtagit sig att bekämpa strafflöshet vid användning av kemiska vapen, bland annat genom sanktioner.

EU är fast beslutet att stödja ett fullständigt genomförande av konventionen om kemiska vapen.

Rådets slutsatser om kemiska vapen

Den 20 februari 2023 antog rådet slutsatser om nedrustning och icke-spridning på området kemiska vapen.

I slutsatserna framhåller rådet att användningen av kemiska vapen, inbegripet användningen av giftiga kemikalier som vapen, oavsett av vem – en stat eller icke-statlig aktör – oavsett var och under alla omständigheter är oacceptabel och måste fördömas med kraft.

Användningen av kemiska vapen strider mot internationell rätt och kan utgöra krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten.

Eftersom ingen strafflöshet får förekomma och de som är ansvariga för sådana handlingar måste ställas till svars, är EU och dess medlemsländer fast beslutna att fullfölja sitt engagemang i denna fråga, särskilt genom partnerskapet mot strafflöshet för användning av kemiska vapen.

Rådet anser också att det är det internationella samfundets ansvar att identifiera dem som utför attacker med kemiska vapen och att ställa dem till svars.

• Rådets slutsatser om den femte översynskonferensen om konventionen om kemiska vapen (pressmeddelande 20.2.2023)
• EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen
• Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW)

Sanktioner mot kemiska vapen

För att avskräcka från spridning och användning av kemiska vapen antog EU i oktober 2018 en särskild sanktionsram. Sanktionsramen förlängdes senast till den 16 oktober 2026.

Sanktionerna riktar sig mot dem som

• är direkt ansvariga för utveckling och användning av kemiska vapen,
• tillhandahåller ekonomiskt, tekniskt eller materiellt stöd
• bistår, uppmuntrar eller har samröre med personer i ovanstående kategorier

För närvarande är 31 personer och sex enheter föremål för sanktioner inom denna ram. Den nuvarande förteckningen över personer och enheter som är föremål för sanktioner gäller till den 16 oktober 2026.

Läs mer

• FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda)
• Nedrustning, icke-spridning och vapenexportkontroll (Europeiska utrikestjänsten)
• Särskilt sändebud för icke-spridning och nedrustning (Europeiska utrikestjänsten)