"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina. Diskussionen inleddes med ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha, som gjorde en sammanfattning av läget vid fronten, Ukrainas mest akuta prioriteringar och den senaste utvecklingen på det diplomatiska området.
Den efterföljande diskussionen mellan utrikesministrarna handlade främst om Rysslands omfattande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av att stödja Ukraina med energi.
Det är ett brott mot krigets lagar att attackera civil infrastruktur som energiinfrastruktur, sjukhus, skolor och flerfamiljshus. Ryssland klarar inte av att vinna striden på slagfältet och försöker därför göra vintern till sitt vapen. Nu är energiområdet den nya frontlinjen. EU svarar med det största vinterstödpaketet någonsin.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Rådet diskuterade därefter hur man kan öka trycket på Ryssland och beslutet att lägga till Ryssland i förteckningen över riskländer när det gäller penningtvätt, och det pågående arbetet med lånet på 90 miljarder euro och det 20:e sanktionspaketet.
Ministrarna diskuterade det pågående arbetet med att slutföra EU:s bidrag till säkerhetsgarantier för Ukraina och utvidga den militära utbildningen till ukrainskt territorium och stödet till Ukrainas försvarsindustri.
Kallas betonade att ansvarsskyldighet fortfarande är avgörande och att EU därför förra veckan anslog ett första anslag på 10 miljoner euro för att hjälpa till att inrätta en särskild domstol för aggressionsbrottet mot Ukraina.
Slutligen införde rådet restriktiva åtgärder mot sex personer mot bakgrund av Rysslands fortsatta hybridverksamhet, inbegripet utländsk informationsmanipulering och inblandning, mot EU och dess medlemsländer och partner.
Utrikesrådet diskuterade situationen i Mellanöstern, med början i läget i Iran, mot bakgrund av den iranska regimens senaste våg av brutalt våld mot oliktänkande och godtyckliga frihetsberövanden av demonstranter.
Rådet antog restriktiva åtgärder mot 15 personer och sex enheter som är inblandade i användningen av våld, godtyckliga frihetsberövanden och terror mot iranska civila. Rådet antog även restriktiva åtgärder med anledning av Irans drönar- och robottillverkning och den iranska regimens stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
I Iran har fruktansvärt brutala angrepp mot demonstranter skett till ett högt mänskligt pris. EU har redan infört omfattande sanktioner. I dag har ministrarna enats om att lägga till Irans revolutionsgarde på förteckningen över terroristorganisationer. Detta jämställer revolutionsgardet med IS, Hamas, Hizbollah och al-Qaida. [...] Det brutala förtrycket får inte lämnas utan svar från vår sida.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
När det gäller Syrien diskuterade EU:s utrikesministrar den senaste utvecklingen i landet, bland annat våldsamheterna i den nordöstra delen av landet. Ministrarna gick igenom det arbete som görs på EU-nivå när det gäller diplomatisk närvaro och humanitärt stöd, men fokuserade också på hoten mot Syriens stabilitet. På det hela taget betonade ministrarna att en inkluderande politisk övergång och nationell försoningsprocess är avgörande för att förhindra att Syrien faller tillbaka i instabilitet.
Vidare diskuterade ministrarna EU:s bidrag till genomförandet av den övergripande planen för att få ett slut på Gazakonflikten, efter USA:s tillkännagivande den 14 januari om planens andra fas, med fokus på säkerhet, samhällsstyrning och återuppbyggnad.
I detta sammanhang diskuterade ministrarna frågan om ökat GSFP-engagemang, bland annat genom anpassade mandat för EU:s civila uppdrag EU BAM Rafah och Eupol Copps att utbilda den palestinska civila polisen.
I slutändan måste Gazas säkerhet ligga i palestiniernas händer.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
När det gäller samhällsstyrning diskuterade utrikesministrarna EU:s eventuella roll i president Trumps ”fredsråd”, som en uppföljning av Europeiska rådets informella möte den 22 januari 2026. Ministrarna uttryckte sin beredvillighet att samarbeta med USA om genomförandet av den övergripande fredsplanen för Gaza, med ett fredsråd som utför sitt uppdrag som övergångsförvaltning, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2803.
Utrikesrådet diskuterade också den humanitära situationen och tillträdet till Gaza, inbegripet frågan om registrering av icke-statliga organisationer, den försämrade situationen på Västbanken med allt fler bosättningar och mer våld samt EU:s stöd till Palestinska myndigheten och dess reformprogram.
Utrikesrådet diskuterade situationen i området kring de afrikanska stora sjöarna mot bakgrund av den senaste tidens upptrappning av våldet i östra Demokratiska republiken Kongo.
Som uppföljning av diskussionerna vid utrikesrådets möte i december diskuterade EU-ländernas ministrar hur EU kan stödja fredsinsatser på grundval av Washingtonavtalen från 2025 och Dohaförklaringen samt Afrikanska unionens medlingsinsatser. EU:s utrikesministrar fokuserade också på hur man kan ta itu med den ytterligare försämringen av den humanitära situationen och hur EU kan intensifiera det diplomatiska engagemanget på plats och stödja regionala stabiliseringsinsatser.
Rådet höll en informell diskussion i restriktivt format om de strategiska utrikespolitiska utsikterna för 2026 mot bakgrund av den aktuella politiska utvecklingen.
Vid en arbetslunch förde utrikesministrarna en informell diskussion med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, där man behandlade frågan om mänskliga rättigheter i konflikt- och krissituationer, med fokus på Ukraina, Mellanöstern och området kring de afrikanska stora sjöarna.
Rådet godkände slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2026.
Rådet antog ytterligare sanktioner mot sju personer som är ansvariga för våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Sudan.
