Rådets slutsatser om klimatfinansiering

1. BEKRÄFTAR EU:s och EU-medlemsstaternas starka stöd för att snarast genomföra Parisavtalet tillsammans med Agenda 2030 för hållbar utveckling, UPPREPAR vikten av att göra snabba och ambitiösa framsteg i fråga om Parisavtalets mål att finansiella flöden ska göras förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimattålig utveckling och vikten av att vidta åtgärder, både enskilt och kollektivt, för att fullfölja den globala responsen på det hot som klimatförändringarna innebär, BETONAR vikten av att detta mål återspeglas i utvärderingen av framstegen mot Parisavtalets långsiktiga mål, inbegripet genom den övergripande inventeringen, och FRAMHÅLLER behovet av att utveckla metoder och förfaranden för att ytterligare kvantifiera de kollektiva framstegen mot att uppfylla artikel 2.1 c i Parisavtalet,

2. BETONAR vikten av att öka tillgängligheten till kapital för gröna och hållbara investeringar och VÄLKOMNAR i samband med detta den senaste tidens utveckling på internationell, regional och nationell nivå i syfte att förbättra det finansiella systemets förmåga att mobilisera finansiering för en klimattålig utveckling med låga utsläpp och hantera därmed sammanhängande finansiella risker på ett adekvat sätt, inbegripet arbetet i G20-ländernas studiegrupp för grön finansiering, rådet för finansiell stabilitets arbetsgrupp om klimatrelaterade finansiella informationskrav, högnivågruppen för hållbar finansiering och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, UNDERSTRYKER att koldioxidprissättning är ett av de viktigaste inslagen i en miljö som är gynnsam för investeringsväxling till gröna och hållbara produktionstekniker samt för att främja innovativa lösningar, STÖDER i detta sammanhang initiativ till koldioxidprissättning och initiativ som främjar en utfasning av subventioner som är skadliga för miljön och ekonomin, bland annat en fortsatt utfasning av finansieringen av utsläppsintensiva projekt,

3. ÄR MEDVETET OM att det gemensamma målet om att mobilisera 100 miljarder US-dollar per år senast 2020 fortfarande är ett viktigt bidrag för att driva på den övergång som avses i Parisavtalet, BEKRÄFTAR att EU och dess medlemsstater är fast beslutna att fortsätta öka mobiliseringen av den internationella klimatfinansieringen, som en del av industriländernas mål att senast 2020 och fram till och med 2025 gemensamt mobilisera 100 miljarder US-dollar per år för begränsning och anpassning från en mängd olika källor, instrument och kanaler, UPPREPAR att offentlig klimatfinansiering kommer att fortsätta att spela en viktig roll, FRAMHÅLLER att EU och dess medlemsstater är den största givaren av offentlig klimatfinansiering och BETONAR behovet av att ett större antal bidragsgivare deltar framöver, UPPMANAR ENTRÄGET andra industriländer som är parter i avtalet att fullgöra sina åtaganden och mobilisera privat finansiering för detta gemensamma mål, UNDERSTRYKER vikten av ett resultatinriktat perspektiv på klimatfinansiering, vilket säkerställer att de medel som tillhandahålls och mobiliseras får största möjliga genomslagskraft,

4. FRAMHÅLLER den privata sektorns viktiga roll som en nyckelkälla till klimatfinansiering och att man på ett bättre sätt behöver frigöra dess potential att finansiera begränsning av och anpassning till klimatförändringar och NOTERAR att en stabil politisk miljö som är gynnsam när det gäller att mobilisera finansiering från den privata sektorn har en central och nödvändig roll, NOTERAR att EU redan har – och kommer att fortsätta utveckla och förbättra – en rad olika instrument för att mobilisera finansiering från den privata sektorn för internationella klimatåtgärder,

5. BETONAR de multilaterala utvecklingsbankernas betydelse som katalysatorer för den övergång som avses i Parisavtalet, inbegripet genom att infria sina löften om klimatfinansiering fram till 2020, UPPMANAR ENTRÄGET utvecklingsbankerna, även nyligen inrättade sådana, att fortsätta trappa upp de klimatrelaterade investeringarna samtidigt som de använder sina resurser mer innovativt och effektivt för att mobilisera privat kapital samt att ytterligare anpassa sin verksamhet till Parisavtalet och de tillhörande målen för hållbar utveckling, inbegripet att hjälpa till att bygga upp ländernas kapacitet vad gäller att utforma och genomföra projekt,

VÄLKOMNAR också de multilaterala utvecklingsbankernas insatser för att integrera klimathänsyn i sina portföljer med utgångspunkt i sina främsta styrkor och uppdrag, UPPMANAR därmed de multilaterala utvecklingsbankerna att ytterligare minska finansieringen av kolkraftverk, med beaktande av nuvarande utveckling och energibehov i våra partnerländer, UPPMUNTRAR internationella och regionala finansinstitut och FN-organ att genom sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar informera parterna om hur de integrerar klimatmål och införlivar klimattålighetsåtgärder i sina program för utvecklingsstöd och klimatfinansiering,

6. FRAMHÅLLER att transparensramverket kommer att vara av central betydelse för att Parisavtalet med framgång ska kunna genomföras, genom stärkandet av spårningen av i) klimatfinansiering och ii) de framsteg som görs i genomförandet av åtgärder som planerats enligt de nationellt fastställda bidragen, BETONAR behovet av att säkerställa väl avvägda framsteg inom alla delar av transparensramverket, BETONAR vikten av ett snabbt och effektivt genomförande av kapacitetsuppbyggnadsinitiativet för öppenhet och andra initiativ för att öka transparensen, VÄLKOMNAR de väsentliga framsteg som gjorts i förhandlingarna inom Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar angående bokföringsregler för finansiella medel som tillhandahålls och mobiliseras och STÖDER behovet av att vidareutveckla metoder för att på ett trovärdigt sätt spåra privat finansiering som mobiliserats genom offentliga insatser, vilket möjliggör aggregering samtidigt som man undviker dubbelräkning, UPPMANAR i detta hänseende till tillämpning av redovisningsstandarder för mobiliserad privat finansiering som håller på att utvecklas av OECD:s projekt för forskningssamverkan och OECD:s biståndskommitté,

7. FRAMHÅLLER vikten av en effektiv global struktur för klimatfinansiering, ÄR MEDVETET OM internationella finansinstituts och finansieringsmekanismers betydande bidrag till klimatfinansiering och UPPREPAR sin villighet att fortsätta stödja dessa institut och mekanismer, inbegripet den gröna klimatfonden, BETONAR behovet av att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten samt samstämmigheten och komplementariteten i den nuvarande institutionella strukturen för klimatfinansiering enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, UNDERSTRYKER att dessa förbättringar skulle möjliggöra effektiv tillgång till klimatfinansiering i utvecklingsländerna för stöd till landsstyrda strategier för låga växthusgasutsläpp och klimattålig utveckling,

8. BETONAR vikten av att utöka resurserna för att tillgodose behoven hos och ge stöd till de fattigaste och särskilt sårbara utvecklingsländerna såsom de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, ÄR i detta avseende MEDVETET OM de viktiga bidragen från fonden för anpassning, som inrättades för 10 år sedan, och som är en del av anpassningsfinansieringen, FRAMHÅLLER att EU och dess medlemsstater tillsammans gör, och kommer att fortsätta göra, insatser för att kanalisera en betydande andel av den offentliga klimatfinansieringen till anpassningsfinansiering och att EU redan nu stöder anpassning genom flera tekniska och finansiella instrument, BETONAR behovet av att hjälpa utvecklingsländer integrera klimatmål i utvecklingsstrategier, och i synnerhet att integrera anpassningsaspekter på alla nivåer i utvecklingsplaner,

9. UPPMANAR Europeiska kommissionen att tillhandahålla en översikt över den internationella klimatfinansieringen från EU, inbegripet från Europeiska investeringsbanken, och EU-medlemsstaterna för 2016 samt uppmanar rådet att stödja detta bidrag före FN:s klimatkonferens COP23.