Konkurrenskraftsrådet (inre marknaden och industri), 7 mars 2024

De viktigaste resultaten

Förordningen om sena betalningar

Ministrarna diskuterade framstegen i arbetet med att nå en gemensam ståndpunkt om förordningen om sena betalningar. Diskussionen fördes med utgångspunkt i ett dokument som utarbetats av det belgiska ordförandeskapet. De viktigaste diskussionspunkterna rörde valet av rättsligt instrument (direktiv eller förordning) och de bindande betalningstiderna på 30 dagar (om de bör vara tidsbestämda eller anpassas till de situationer där företagen är verksamma).

Förordningen om sena betalningar ingår i stödpaketet för små och medelstora företag, som består av en rad initiativ som kommissionen lade fram den 12 september 2023 för att tillgodose de små och medelstora företagens viktigaste behov i det rådande ekonomiska läget.

Den lagtext som kommissionen föreslår ändrar den nuvarande lagstiftningen (direktivet om sena betalningar) till en förordning och tar itu med de problem som finns i dag, bland annat bristen på tillräckliga förebyggande insatser och lämpliga avskräckande åtgärder, där efterlevnads- och prövningsmekanismerna är otillräckliga.

• EU-kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner
• Stödpaket för små och medelstora företag
• Not från ordförandeskapet för diskussion

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN
• Stöd till små och medelstora företag (bakgrund)

2024 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften

Ministrarna diskuterade 2024 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften, som offentliggjordes av kommissionen den 14 februari. Den årliga rapporten om den inre marknaden och konkurrenskraften är ett svar på en begäran från Europeiska rådet i mars 2023 om att övervaka situationen på den inre marknaden och dess konkurrenskraft. Jämfört med tidigare upplagor innehåller årets rapport nya konkurrenskraftsindikatorer, i linje med kommissionens meddelande från 2023 med titeln ”EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030”. I rapporten analyseras situationen på den inre marknaden med utgångspunkt i nio konkurrenskraftsområden: den inre marknadens funktion, tillgång till privat kapital, offentliga investeringar och infrastruktur, forskning och innovation, energi, cirkularitet, digitalisering, utbildning och kompetens samt handel och öppet strategiskt oberoende.

Diskussionen strukturerades kring ett dokument som utarbetats av det belgiska ordförandeskapet, där ministrarna uppmanades att fundera över fyra ämnen: de viktigaste drivkrafterna för konkurrenskraft, hur den årliga rapporten om den inre marknaden och konkurrenskraften kan förbättras i framtiden (dvs. med nya nyckelprestationsindikatorer), hur man kan stärka EU:s öppna strategiska oberoende utan att skapa snedvridningar på den inre marknaden samt de viktigaste målen för arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden.

• 2024 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften
• Arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden
• Not från ordförandeskapet för diskussion

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN
• EU:s inre marknad (bakgrund)
• EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030

Övriga frågor

Under punkten Övriga frågor informerades ministrarna om följande fem frågor:

• Ordförandeskapet informerade medlemsländerna om läget när det gäller de olika lagstiftningsinitiativ som för närvarande diskuteras. Ordförandeskapet informerade särskilt ministrarna om läget när det gäller tre viktiga förslag:

Direktivet om förbud mot tvångsarbete

• Rådet och parlamentet når överenskommelse om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete (pressmeddelande 5.3.2024)
• Kommissionens förslag

Tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

• Tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet: rådet och parlamentet når överenskommelse för att skydda miljön och de mänskliga rättigheterna (pressmeddelande 14.12.2023)
• Kommissionens förslag
• Tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (bakgrund)

Rättsakten om krissituationer och resiliens på den inre marknaden (tidigare krisinstrumentet för den inre marknaden)

• Krisinstrumentet för den inre marknaden: rådet och parlamentet når en preliminär överenskommelse om krisberedskap (pressmeddelande 1.2.2024)
• Den slutliga kompromisstexten inför en överenskommelse

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN
• Rådets förhandlingsmandat

  Resursen finns för närvarande bara på följande språk:

  EN
• Kommissionens förslag

• Ordförandeskapet och kommissionen informerade ministrarna om framstegen med den europeiska agendan för turism 2030 och det informella rådsmöte med turistministrarna som det belgiska ordförandeskapet anordnade i Louvain-la-Neuve den 19–20 februari.

• Rådets slutsatser om den europeiska agendan för turism 2030
• Informellt möte mellan turistministrarna (belgiska ordförandeskapets webbplats)

• Den tyska, nederländska, danska, spanska, finländska och portugisiska delegationen informerade ministrarna om behovet av att uppdatera strategin för sjöfartssektorn på EU-nivå. Den nuvarande strategin, LeaderSHIP 2020, antogs som en reaktion på den ekonomiska krisen inom varvsindustrin 2013 och har inte ändrats sedan dess. Tyskland och Nederländerna uppmanade kommissionen att offentliggöra en ny strategi för sjöfartssektorn och uppmanade det belgiska ordförandeskapet att ta hänsyn till sjöfartsindustrins särskilda behov i det kommande utkastet till rådets slutsatser om industripolitik.

• LeaderSHIP 2020

• Reglerna för statligt stöd och konkurrenskraften på lång sikt

På begäran av den svenska delegationen och tio andra medlemsländer informerades ministrarna om hur reglerna om statligt stöd påverkar konkurrenskraften på lång sikt. Den svenska delegationen föreslog en långsiktig strategi för statligt stöd i stället för de nuvarande kortsiktiga lättnadsåtgärderna.

• Läkemedelsbrister

På begäran av den franska delegationen behandlade ministrarna en punkt på dagordningen om hur man kan förbättra försörjningstryggheten för läkemedel i EU. Den franska delegationen framhöll att Europa är starkt beroende av import av kritiska läkemedel som tillverkas i Asien, vilket blev tydligt i samband med covid-19-pandemin. Delegationen uppgav att 22 medlemsländer den 2 maj 2023 undertecknade ett icke-officiellt dokument där man betonar behovet av att förbättra försörjningstryggheten för läkemedel i Europa genom att främja ett lagstiftningsinitiativ i form av en rättsakt om kritiska läkemedel för att stärka EU:s produktionskapacitet samt unionens resiliens och strategiska oberoende.

Framtiden för EU:s industripolitik

Under lunchen diskuterade ministrarna framtiden för EU:s industripolitik. Diskussionen fördes med utgångspunkt i en not från ordförandeskapet där ministrarna uppmanades att reflektera över de sektorer där EU redan har en konkurrensfördel samt de nyckelindikatorer som används för att identifiera dem.

Att stärka vår konkurrenskraft är en av det belgiska ordförandeskapets sex prioriteringar. EU uppmanas att prioritera sin långsiktiga konkurrenskraft och industripolitik i en föränderlig värld med en ny geopolitisk verklighet och omstörtande teknik såsom artificiell intelligens. Ett av de specifika resultaten av denna prioritering kommer att vara antagandet av rådets slutsatser om framtiden för EU:s industripolitik vid konkurrenskraftsrådets möte den 24 maj. Diskussionen under lunchen kommer att ligga till grund för debatten om framtiden för EU:s industripolitik och bidra till dessa slutsatser från rådet.

• EU:s industripolitik (bakgrund)