EU:s inre marknad
Den inre marknaden säkerställer fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Den gör vardagslivet lättare och stimulerar tillväxten och en ökad innovation.
EU:s inre marknad: fördelar, fakta och siffror
EU:s inre marknad inrättades 1993 och är en av Europeiska unionens viktigaste landvinningar. Den gör att varor, tjänster, människor och kapital kan röra sig fritt i hela EU: de s.k. fyra friheterna.
Den inre marknaden gör det möjligt för EU:s medborgare att bo och arbeta i hela EU, vilket ger dem bättre jobbmöjligheter. Den ger konsumenterna ett större utbud av tjänster och produkter av hög kvalitet som de kan veta är säkra och miljövänliga.
Den inre marknaden stimulerar handeln, eftersom den gör EU till en viktig handelspartner på global nivå. Den främjar tillväxt och konkurrens och skapar nya möjligheter för EU:s företag, eftersom den ger dem tillgång till en inhemsk marknad med 449 miljoner konsumenter.
Om vi blickar framåt är den inre marknaden
- en nyckel till framgång för EU:s gröna och digitala omställning
- i centrum för EU:s nya industristrategi
- en drivkraft för EU:s konkurrenskraft, tillväxt och återhämtningen efter covidkrisen
EU:s program för den inre marknaden 2021–2027
I april 2021 antog rådet och Europaparlamentet EU:s program för den inre marknaden för åren 2021–2027.
Programmets främsta mål är att
- öka den inre marknadens effektivitet
- stödja EU-företagens konkurrenskraft, särskilt små och medelstora företag
- underlätta utvecklingen av ändamålsenliga europeiska standarder,
- stärka och skydda konsumenterna
- säkerställa en hållbar och säker livsmedelskedja
- främja folkhälsan, djurhälsa och växtskydd och stödja djurskyddet
- inrätta en ram för finansiering av statistik av hög kvalitet
En rad verksamheter som tidigare finansierades separat slås i det nya programmet ihop till ett enda program för en mer effektiv förvaltning av dem. Det innehåller också nya initiativ som ska göra att den inre marknaden fungerar bättre.
Programmets totala budget är 4,2 miljarder euro.
En europeisk framgångshistoria
Den inre marknaden firade 30 år 2023. I över tre årtionden har den inre marknaden varit en drivkraft för ekonomisk tillväxt och gjort människors liv mycket lättare.
EU:s inre marknad i siffror:
- år 2021 uppgick den inre marknadens BNP till 14 522 miljarder euro
- 17 miljoner EU-medborgare bor eller arbetar i ett annat EU-land än sitt eget
- handeln på den inre marknaden svarar för 56 miljoner arbetstillfällen
EU:s inre marknad fyller 30 år (Infografik)
Den inre marknaden som nyckel till den gröna och digitala omställningen
En grönare inre marknad
Den inre marknaden kan spela en avgörande roll i övergången till en cirkulär och mer klimatvänlig ekonomi. EU har tagit olika initiativ för att utnyttja dess fulla potential och maximera möjligheterna för både företag och konsumenter. Med den europeiska gröna given, där målet är att göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen senast 2050, har EU infört en ny ram för att omvandla den inre marknaden.
Ekodesign för hållbara produkter
I maj 2024 antog rådet nya krav på ekodesign för hållbara produkter.
I den nya förordningen fastställs minimikrav för nästan alla produkter på EU-marknaden. De omfattar bland annat
- produkternas hållbarhet, återanvändbarhet, uppgraderbarhet och reparerbarhet
- möjlighet till återtillverkning och materialåtervinning
- energi- och resurseffektivitet
Förordningen innehåller också ett nytt digitalt produktpass som ger företag och konsumenter information om produktens miljöpåverkan.
Passet ska göra det lättare att återvinna och reparera produkter och spåra farliga ämnen genom hela leveranskedjan.
En digital inre marknad
Den digitala inre marknaden syftar till att undanröja hinder som privatpersoner och företag stöter på när de använder onlineverktyg och onlinetjänster. Genom att undanröja viktiga skillnader mellan online- och offlinevärlden öppnar den digitala inre marknaden nya möjligheter för företag och skapar en miljö där digitala tjänster kan blomstra.
Med paketet om digitala tjänster lade kommissionen i december 2020 fram en uppdatering av EU:s rättsliga ram för att hålla jämna steg med digital teknik, digitala affärsmodeller och digitala tjänster, som har förändrats snabbare än någonsin tidigare.
Paketet består av rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader. De nya reglerna syftar till en bättre styrning av den digitala miljön och de digitala tjänsterna, bl.a. sociala medieplattformar.
Rättsakten om digitala tjänster
Rättsakten om digitala tjänster syftar till att skapa ett säkrare digitalt utrymme för användare och företag och till att skydda de grundläggande rättigheterna i den digitala miljön. Rådet antog rättsakten om digitala tjänster i oktober 2022.
Rättsakten om digitala marknader
Rättsakten om digitala marknader är inriktad på att säkerställa lika villkor för alla digitala företag i syfte att garantera en konkurrenskraftig och rättvis digital sektor och samtidigt främja tillväxt och innovation. Rådet antog rättsakten om digitala marknader i juli 2022.
EU:s industristrategi
EU-kommissionen lade i mars 2020 fram ett nytt industripolitiskt paket med en ny industristrategi för Europa.
Mot bakgrund av covidpandemin uppdaterade kommissionen sitt meddelande om en ny industristrategi för EU i maj 2021, efter rådets slutsatser från september 2020 om hur man kan fördjupa EU:s inre marknad för en stark återhämtning och ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa.
Kommissionen bekräftade sina prioriteringarna från 2020 och föreslog nya åtgärder för en starkare inre marknad, i synnerhet i kristider.
Den uppdaterade industristrategin är inriktad på att
- stärka den inre marknadens motståndskraft mot störningar
- ta itu med EU:s strategiska beroende när det gäller teknik och industri
- påskynda industrins digitala och gröna omställning
Den inre marknadens motståndskraft
Den senaste tidens kriser har visat på behovet av en välfungerande inre marknad. Särskilt mot bakgrund av coronapandemin och den ryska invasionen av Ukraina arbetar EU för att stärka sitt strategiska oberoende genom att säkra leveranskedjor och minska det externa beroendet.
I Europeiska rådets slutsatser fastställs att ett centralt mål för unionen är att uppnå strategiskt oberoende och samtidigt bevara en öppen ekonomi. Strategiskt oberoende har i stora drag definierats som en minskning av externa beroenden inom strategiska områden.
EU har vidtagit åtgärder för att stärka den inre marknadens motståndskraft, upprätthålla investeringarna och stödja företagen.
Rättsakten om krissituationer och resiliens på den inre marknaden
I september 2024 antog rådet rättsakten om krissituationer och resiliens på den inre marknaden. Målet med rättsakten är att förutse, förbereda sig för och hantera konsekvenserna av framtida kriser med hjälp av styrkan i den inre marknaden.
Med utgångspunkt i lärdomarna från nödsituationer som coronapandemin, Rysslands krig mot Ukraina och energiförsörjningskrisen kommer den nya mekanismen att stärka den inre marknaden i kristider genom att
- underlätta rörligheten för varor, tjänster och personer
- övervaka leveranskedjorna
- säkerställa tillgång till kritiska varor
Tvångslicensiering
EU håller på att ta fram nya regler för tvångslicensiering som är tillämpliga i hela unionen i händelse av en kris.
En tvångslicens ger en regering möjlighet att tillåta en tredje part att använda ett patent utan tillstånd från patenthavaren.
För närvarande regleras mekanismerna för tvångslicensiering på nationell nivå. Vid gränsöverskridande kriser eller nödsituationer kan detta hindra den fria rörligheten för kritiska produkter eller tjänster på den inre marknaden eller leda till brist på vissa förnödenheter i en del medlemsstater.
Tvångslicensiering bör endast beviljas efter att ett nöd- eller krisläge har aktiverats på EU-nivå.
Rådet antog sin ståndpunkt om förordningen den 26 juni 2024.
Övervakning av den inre marknaden
Efter rådets uppmaning att bedöma den inre marknadens motståndskraft offentliggjorde kommissionen 2021 en första årlig rapport om den inre marknaden, med en analys av krisens effekter på den inre marknaden, inbegripet på de 14 industriella ekosystemen. Rapporten innehåller också centrala resultatindikatorer för att analysera den ekonomiska utvecklingen och övervaka de framsteg som gjorts.
I februari 2022 lade kommissionen fram sin andra årsrapport om den inre marknaden. I rapporten presenteras läget på den inre marknaden. Särskild uppmärksamhet ägnas den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen och vilka investeringar som skulle behövas för att göra den inre marknaden mer motståndskraftig.
Med den årliga rapport om den inre marknaden som offentliggjordes i januari 2023 uppmärksammas den inre marknadens 30-årsjubileum. I rapporten analyseras den inre marknadens roll i den nuvarande geopolitiska situationen, och man gör en beskrivning av hur den förbättrar EU:s konkurrenskraft och bidrar till den gröna och digitala omställningen.
I 2024 års rapport redogörs närmare för den inre marknadens starka sidor och utmaningar i konkurrenshänseende. I rapporten följer man framstegen utifrån en rad centrala resultatindikatorer som fastställdes 2023.
Rådets roll när det gäller att fördjupa EU:s inre marknad
Europeiska rådet ger politisk vägledning för EU:s politik. I Europeiska rådets nya strategiska agenda för EU för perioden 2019–2024 fastställs att den inre marknaden är en viktig faktor för att utveckla EU:s ekonomiska bas.
EU-ländernas ledare efterlyste också en mer integrerad strategi där man kopplar samman alla berörda politikområden och undanröjer alla kvarvarande omotiverade hinder.
Konkurrenskraftsrådetansvarar för att lämna strategiska synpunkter ur medlemsländernas perspektiv. Det övervakar också genomförandet av de föreslagna åtgärderna.
När det gäller lagstiftningsförslag antar rådet lagstiftning. I de flesta fall tillämpas det ordinarie lagstiftningsförfarandet, enligt vilket rådet och Europaparlamentet beslutar som medlagstiftare.
Arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden är ett forum där EU-länderna och kommissionen kan diskutera hur man ska hantera de hinder som fortfarande kvarstår på den inre marknaden. Arbetsgruppen inrättades 2020 och har som mål att underlätta en väl fungerande inre marknad.
I maj 2024 efterlyste rådet en ny strategi för att stärka EU:s inre marknad med fokus på
- ett effektivare regelverk som är anpassat till den gröna och digitala omställningen och till snabbt föränderliga globala omständigheter
- främjandet av de fyra friheterna
- användningen av den inre marknaden som en global standardiseringsmakt