EU:s industripolitik

EU:s industristrategi

EU:s målsättning är att dess industrier ska bli mer konkurrenskraftiga globalt och en drivkraft för förändring, innovation och tillväxt.

Industristrategin för Europa är inriktad på tre områden:

• hantering av EU:s strategiska beroenden
• förstärkt motståndskraft för den inre marknaden
• möjliggörande av den gröna och den digitala omställningen

Ytterligare initiativ föreslogs inom ramen för industriplanen i den gröna given för att påskynda industrins nettonollomställning och bana väg för klimatneutralitet i Europa.

Inom ramen för konkurrenskraftskompassen föreslog kommissionen dessutom en giv för en ren industri och en rättsakt om stimulanser i industrin för att hjälpa tillverkarna att ställa om till ren produktion och teknik, öka tillverkningen och stärka EU:s tillväxt och konkurrenskraft.

Det strategiska oberoendet

Strategiskt oberoende är en fråga om att minska EU:s beroende av andra vad gäller till exempel viktiga material och tekniker, livsmedel, infrastruktur och säkerhet.

Det innebär dessutom en möjlighet att utveckla marknader, varor och tjänster samt att stärka konkurrenskraften.

I industristrategin föreslås

• insatser för att åstadkomma diversifierade internationella partnerskap som bidrar till att bygga upp ekonomisk motståndskraft genom investeringar och handel
• stöd till nya industriallianser på strategiska områden som lockar privata investerare och bidrar till att skapa nya jobb
• övervakning av strategiska beroenden

Kritiska råmaterial

Förordningen om kritiska råmaterial, som antogs i mars 2024, syftar till att

• öka och diversifiera tillgången på kritiska råmaterial i EU
• förbättra cirkulariteten, inbegripet återvinning
• stödja forskning och innovation om resurseffektivitet och utveckling av ersättningsprodukter

EU fastställde följande mål för 2030 när det gäller EU:s årliga förbrukning:

• minst 10 % ska komma från utvinning i EU
• minst 40 % ska komma från förädling i EU
• minst 25 % ska komma från inhemsk materialåtervinning

Halvledarindustrin

Genom EU:s förordning om halvledare hanteras de viktigaste utmaningar som halvledarindustrin står inför, i syfte att

• minska bristen
• öka EU:s försörjningstrygghet och minska beroendet av utländska aktörer
• skapa arbetstillfällen av god kvalitet och affärsmöjligheter

Målet är att fördubbla EU:s globala marknadsandel för halvledare senast 2030.

Den inre marknadens motståndskraft

EU har antagit en rättsakt om krissituationer och resiliens på den inre marknaden, som utgör en strukturerad ram för att förutse, förbereda sig inför och reagera på betydande störningar på EU:s inre marknad.

Med denna förordning ska EU

• stärka den inre marknaden genom att genomföra proaktiva åtgärder som möjliggör effektiva insatser vid nödsituationer
• skydda kritiska leveranskedjor
• säkerställa fortsatt fri rörlighet för varor, tjänster och personer

Produkter med nettonollteknik

Tack vare förordningen om nettonollindustri kommer EU att öka tillverkningen av ren teknik i EU.

Dessa nya regler ska underlätta villkoren för investeringar i grön teknik.

Målet är att täcka 40 procent av EU:s behov med strategiska tekniska nettonollprodukter, däribland solcellspaneler, vindturbiner, batterier och värmepumpar.

Akten kommer att påskynda framstegen mot EU:s klimat- och energimål, samtidigt som den stärker den europeiska industrins konkurrenskraft, skapar arbetstillfällen av hög kvalitet och stöder EU:s insatser för att uppnå energioberoende.

Elmarknaden

Reformen av elmarknadens utformning syftar till att

• göra elpriserna mindre beroende av volatila priser på fossila bränslen
• skydda konsumenterna mot pristoppar
• påskynda utbyggnaden av förnybar energi

Samtidigt kommer reformen att ge företagen ökad stabilitet och konkurrenskraft.

Se också