"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Konkurrenskraftsrådet (inre marknaden och industri), 12 mars 2025
De viktigaste resultaten
Den europeiska industrin – konkurrenskraftskompassen och given för en ren industri
Ministrarna diskuterade olika sätt att verka för en mer konkurrenskraftig europeisk industri. Diskussionen ägde rum efter offentliggörandet av konkurrenskraftskompassen den 29 januari och given för ren industri den 26 februari. Ministrarna stödde många av de åtgärder som föreslås i dessa dokument, bland annat utfasning av fossila bränslen, ökad industriell konkurrenskraft, vikten av en cirkulär ekonomi för att återvinna kritiska material och minska avfallet, energidiversifiering, ökade investeringar i nät och lagringsinfrastruktur, skapande av pionjärmarknader för miljövänliga produkter – inbegripet offentlig upphandling – skapande av högkvalitativa arbetstillfällen, bevarande av kompetens, vikten av att undvika fragmentering av den inre marknaden samt internationella avtal för att säkerställa tillgång till råvaror, leveranskedjor och frihandel.
Den europeiska ekonomin befinner sig vid en vändpunkt. Vår industri står inför en rad olyckliga omständigheter: höga energipriser, orättvis konkurrens från länder utanför EU och en växande innovationsklyfta i förhållande till globala konkurrenter. Vi tar nu över stafettpinnen från kommissionen. Det är dags att gå från ord till handling – från att diskutera till att finna verkliga lösningar. Det finns fortfarande mycket att göra, men vi är på rätt spår när det gäller att frigöra den europeiska ekonomins fulla potential.
Krzysztof Paszyk, Polens minister för ekonomisk utveckling och teknik
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Mot en övergripande strategi för en moderniserad inre marknad – behovet av en handlingsplan för tjänster
Ministrarna höll en politisk diskussion om den kommande strategin för den inre marknaden med särskilt fokus på en handlingsplan för tjänster. Diskussionen ägde rum mot bakgrund av årsrapporten om den inre marknaden och konkurrenskraften som offentliggjordes den 29 januari. Diskussionen ledde till konkret underlag som kommer att användas i den nya övergripande strategin för den inre marknaden som kommissionen ska lägga fram i maj. Bland annat stödde ministrarna idén om att i strategin införa en färdplan för tjänster, med mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbundna mål (så kallade SMART-mål) och tydliga tidsfrister. Många delegationer underströk vikten av arbetstagares rörlighet och erkännande av yrkeskvalifikationer. Flera ministrar framhöll vikten av effektiva tillståndsförfaranden, byggindustrin och ett fortsatt genomförande av EU:s regelverk, särskilt när det gäller tjänstedirektivet. Flera delegationer efterlyste även ett fullständigt nyttjande av alla tillgängliga digitala verktyg för att främja tjänsteintegrering på den inre marknaden.
En omfattande EU-verktygslåda för säker och hållbar e-handel
Vid lunchen diskuterade ministrarna meddelandet ”En omfattande EU-verktygslåda för säker och hållbar e-handel”, som EU-kommissionen lade fram den 5 februari.
Ministrarna diskuterade de förenklingsåtgärder som kommissionen föreslagit den 26 februari, de s.k. omnibuspaketen. Diskussionen handlade om huruvida den övergripande metoden snabbt kan leda till förenkling och hur man kan se till att förenklingsåtgärder prioriteras även på europeisk och nationell nivå. Ministrarna fokuserade även på andra områden inom EU-lagstiftningen som också behöver förenklas för att stärka EU-företagens konkurrenskraft, särskilt små och medelstora företag. De övergripande förenklingspaket som kommissionen lade fram den 26 februari – ett om hållbarhetsåtgärder och ett annat om finansiering – är de första i en rad åtgärder som kommissionen har utlovat för att minska företagens rapporteringsskyldigheter med 25 % och små och medelstora företags skyldigheter med 35 %.
En konkurrenskraftig och koldioxidsnål EU-industri inom ramen för CBAM
Ministrarna diskuterade industripolitiken och mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen, även kallat CBAM, som är ett EU-verktyg för att rättvist prissätta koldioxid från koldioxidintensiva varor som kommer till EU och uppmuntra till renare produktion i länder utanför EU. Ministrarna diskuterade olika idéer för att stärka CBAM-förordningen, såsom att minska den administrativa bördan, komma fram till ett lämpligt tillämpningsområde, omfatta produkter i senare led, bekämpa koldioxidläckage, förebygga kringgående och motverka indirekta utsläpp.
55 %-paketet: så ska EU hantera utsläpp från länder utanför unionen (Infografik)
Övriga frågor
En plan för den nya övergripande strategin för den inre marknaden
Efter debatten om strategin för den inre marknaden lades en informationspunkt fram av Tjeckien, Tyskland, Estland, Finland, Kroatien, Irland, Litauen, Lettland, Malta, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Sverige, Slovenien, Spanien och Slovakien. Dessa delegationer föreslog särskilda åtgärder för att förbättra den inre marknaden inför den kommande strategin för den inre marknaden.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Att blåsa nytt liv i Europas industriella framtid: stärka konkurrenskraften och resiliensen
Portugal, Spanien, Slovakien och Slovenien efterlyste en industriell pelare i den aviserade europeiska konkurrenskraftsfonden för att främja tekniskt ledarskap, säkra leveranskedjorna och säkerställa att Europa förblir en viktig global industriell aktör.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Kommissionen redogjorde för den handlingsplan för den europeiska fordonsindustrin som offentliggjordes den 5 mars.
Den alarmerande situationen för den kemiska industrin i EU
Tjeckien, Frankrike, Ungern, Italien, Nederländerna, Rumänien, Slovakien och Spanien uppmärksammade den kris som den kemiska industrin står inför. Krisen har inneburit en produktionsminskning på 12 % och det 50 000 arbetstillfällen riskerar att försvinna, och då bara inom den petrokemiska industrin. Delegationerna föreslog åtgärder för att stödja sektorn.
