E-handel i EU

Näthandeln har blivit en viktig del av det moderna livet i EU. Förordningen om digitala tjänster syftar till att stärka e-handelssektorn och förbättra konsumentskyddet.

Fakta och siffror

E-handeln – köp av varor eller tjänster via internet – är en integrerad del av konsumenternas handel i EU.

År 2024 köpte 77 % av internetanvändarna varor eller tjänster online. Andelen personer som handlar via nätet ökade från 57 % år 2010 till 77 % år 2024, en ökning med 20 procentenheter.

Personer i åldrarna 25–44 handlar mest online

Under 2024 handlade unga och medelålders personer i EU i allt större utsträckning online. 89 % av internetanvändarna i åldrarna 25–34 handlade online, tätt åtföljda av 86 % av dem i åldrarna 35–44.

Andelen internetanvändare som handlade online per åldersgrupp 2024

Textversion

Andelen internetanvändare som handlade online per åldersgrupp 2024:

16–24 år: 83 %
25–34 år: 89 %
35–44 år: 86 %
45–54 år: 78 %
55–64 år: 67 %
65–74 år: 53 %

Eurostat

Utbildningsnivå och näthandel

89 % av personerna med hög utbildning handlade online 2024, jämfört med 58 % av dem som inte hade någon eller bara låg formell utbildning.

Näthandeln efter utbildningsnivå 2024

Textversion

Ingen eller låg formell utbildning (högstadieutbildning): 58 % av internetanvändarna handlar online.
Medelhög formell utbildning (gymnasieutbildning eller annan eftergymnasial utbildning än högskoleutbildning): 76 % av internetanvändarna handlar online.
Hög formell utbildning (universitet, högskolor, tekniska utbildningsinstitut och yrkesskolor): 89 % av internetanvändarna handlar online.

Eurostat

Kläder, skor och accessoarer köps mest online

Under 2024 var de varor som oftast köptes online kläder, skor, accessoarer, kulturföremål, transporttjänster och biljetter till evenemang.

Andel som handlade online 2024 per typ av vara eller tjänst

Eurostat

E-handel per EU-land

Irland, Nederländerna och Danmark har den högsta andelen näthandel; över 90 % av deras internetanvändare köper varor eller tjänster online. Bulgarien, Italien och Rumänien har lägst andel; mindre än 60 % av deras internetanvändare handlar online.

Mellan 2010 och 2024 noterades den största näthandelsökningen i Estland (+ 56 procentenheter), Litauen (+55 procentenheter) och Ungern (+51 procentenheter).

Internetanvändare som handlade online 2024 jämfört med 2010

Textversion

Ett diagram visar andelen internetanvändare som handlade online 2024 jämfört med 2010.

Under 2024 hade Irland (96 %), Nederländerna (94 %) och Danmark (91 %) den högsta andelen näthandel, medan Bulgarien (57 %), Rumänien (60 %) och Italien (60 %) hade lägst andel. Under 2010 hade Danmark (76,1 %), Nederländerna (74 %) och Tyskland (72,7 %) den högsta andelen näthandel, medan Rumänien (9,1 %), Bulgarien (11 %) och Litauen (17,3 %) hade den lägsta.

Hur förändras e-handeln av förordningen om digitala tjänster?

Syftet med förordningen om digitala tjänster som antogs i oktober 2022 är att skapa en säkrare, mer transparent och konkurrenskraftig onlinemiljö för digitala användare och företag samt att skydda grundläggande rättigheter i den digitala miljön.

Förordningen om digitala tjänster har medfört flera viktiga förändringar för e-handeln: