Skip to content
  • Konkurrenskraftsrådet

Konkurrenskraftsrådet (forskning och rymdfrågor), 29 november 2024

De viktigaste resultaten

Forskning

Att främja EU:s konkurrenskraft, stärka det europeiska forskningsområdet och åtgärda dess fragmentering

Ministrarna med ansvar för forskning inledde forskningsdelen av rådet (konkurrenskraft) genom att godkänna rådets slutsatser om att stärka EU:s konkurrenskraft, stärka det europeiska forskningsområdet och övervinna dess fragmentering.

Ministrarna bekräftade sitt åtagande att stärka EU:s konkurrenskraft, välstånd och klimatneutralitet senast 2050 genom förbättrad forsknings- och innovationspolitik. I slutsatserna betonas behovet av att främja vetenskaplig spetskompetens, disruptiv innovation och ta itu med utmaningar som den gröna och digitala omställningen och ekonomisk säkerhet. Vidare efterlyses en minskning av klyftan mellan medlemsstaterna och ökade investeringar i FoI för att uppnå målet på 3 % av BNP senast 2030 och främja samarbete på nationell nivå och EU-nivå. Vikten av kunskap, talang och evidensbaserat beslutsfattande för att stärka konkurrenskraften och EU:s globala ställning framhålls också. Det europeiska forskningsområdet kommer att vara avgörande för att minska fragmenteringen av FoI-ekosystemet och för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna. Slutsatserna öppnar för en bättre styrning av det europeiska forskningsområdet inom bland annat öppen vetenskap, innovationsekosystem och forskningsinfrastrukturer. Samtidigt ska cirkulation för talanger och forskare främjas. Slutligen uppmuntrar de till att skapa en investeringsvänlig miljö för nystartade företag, stimulera privata investeringar och flexibel finansiering för Europas tekniska tillväxt.

Utnyttjande av bioekonomins potential i Central- och Östeuropa

Ministrarna har också godkänt rådets slutsatser om ett potentiellt europeiskt forsknings- och innovationsinitiativ för att främja hållbar förvaltning av naturresurser, säkra livsmedelssystem och införandet av bioekonomin, genom att utnyttja potentialen i Central- och Östeuropa.

I rådets slutsatser betonas hållbar produktion av biomassa som avgörande för att uppnå målen i den europeiska gröna given för 2030 och 2050 och för att stärka Europas konkurrenskraft genom en cirkulär bioekonomi. I slutsatserna efterlyses ökat gränsöverskridande samarbete, särskilt med grannländerna (västra Balkan och kandidatländerna), för att ta itu med utmaningar i fråga om resursförvaltning och livsmedelstrygghet. Det arbete som utförs av Bioeast, ett initiativ inom vilket central- och östeuropeiska länder tillsammans verkar för att främja cirkulär bioekonomi, erkänns för sin roll i samordningen av relevant forskning. Slutligen uppmanas kommissionen i slutsatserna att bedöma behovet och genomförbarheten av ett eventuellt nytt FoI-initiativ på bioekonomins område.

Avancerade material

Ministrarna godkände även rådets slutsatser om kommissionens meddelande om avancerade material.

Rådet välkomnar kommissionens meddelande om den ökande efterfrågan på avancerade material i Europa och efterlyser att forskning och innovation ska accelereras för att vidareutveckla ekosystemet för avancerade material. Dessa material bör vara säkra, hållbara och resurseffektiva för att stödja den gröna given och den cirkulära ekonomin. Rådet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra forskningssäkerheten, fastställa gemensamma mål och vid behov uppdatera FoI-prioriteringarna. Det tar hänsyn till förslaget om att skapa en digital infrastruktur för avancerade material, som bygger på befintlig infrastruktur som EuroHPC och det europeiska öppna forskningsmolnet. Rådet uppmanar kommissionen att undvika administrativa bördor för medlemsstaterna vid inrättandet av ett teknikråd för avancerade material. Det framhåller att offentliga och privata investeringar med hjälp av initiativ som partnerskapet ”Innovativa material för EU” eller projekt av gemensamt europeiskt intresse behövs för att locka privat finansiering. Rådet efterlyser också starkare synergier mellan EU-fonder, stöd till innovatörer och små och medelstora företag samt utveckling av arbetskraftens kompetens, och noterar att en akademi för avancerade material har inrättats. Slutligen understryker rådet de etiska och samhälleliga konsekvenserna av avancerade material, inbegripet deras hälso- och miljöpåverkan.

Forskningens och innovationens bidrag till EU:s konkurrenskraft

Ministrarna höll en politisk debatt om forskningens och innovationens bidrag till EU:s konkurrenskraft. Debatten strukturerades utifrån en not som det ungerska ordförandeskapet utarbetat.

I noten erinras om att Mario Draghis rapport The future of European competitiveness understryker den avgörande roll som forskning och innovation spelar när det gäller att främja Europas produktivitet och konkurrenskraft, och betonar behovet av att överbrygga innovationsklyftan gentemot andra globala ekonomier. I Draghi-rapporten föreslås flera åtgärder för att ta itu med bristerna i den europeiska innovationen och få igång ekosystemet.

Till dessa hör

  • att förbättra finansieringen av innovation, nystartade företag och expanderande företag
  • att ta fram ett enklare och mer effektivt 10:e ramprogram för forskning och utveckling
  • att främja akademisk spetskompetens att investera i en världsledande forskningsinfrastruktur
  • att bättre samordna politiken för att nå målet att avsätta 3 % av BNP till FoU, att förenkla regelverket

Ministrarna uttryckte sina åsikter i tre frågor:

  • de viktigaste punkterna i Draghi-rapporten och hur de ska genomföras
  • hur man kan främja spetskompetens och samtidigt bevara inkludering, tillgänglighet och sprida de fördelar och det välstånd som följer av forskning och innovation
  • sätt att mobilisera privat FoI-kapital

Alla ministrar välkomnade analysen i Draghi-rapporten och var eniga om att forskning och innovation var avgörande för att förbättra EU:s konkurrenskraft och minska innovationsklyftan gentemot de största ekonomiska globala aktörerna. Många ministrar redogjorde för de åtgärder som vidtagits för att nå målet på 3 % av BNP för forskning. Enligt många delegationer kommer dock privata investeringar att vara avgörande för att nå detta mål. Ministrarna förespråkade en bättre ram för att locka privata investeringar med mindre administrativ börda, fler incitament och en verklig kapitalmarknadsunion. Ordförandeskapet efterlyste en medelväg mellan spetskompetens och inkludering i forskningspolitiken. Slutligen var många delegationer eniga om att det nu var dags att agera.

Övriga frågor

Europeiska forskningsrådets (EFR) oberoende

Den danska delegationen informerade, med stöd av 22 andra delegationer, om stärkandet av Europeiska forskningsrådets (EFR) oberoende.

Det tillträdande ordförandeskapets program

Rådet informerades av den polska delegationen om ordförandeskapets arbetsprogram på området forskning och innovation.

Rymdfrågor

Att stärka den europeiska kompetensen inom rymdsektorn

Ministrarna godkände rådets slutsatser om att stärka den europeiska kompetensen inom rymdsektorn.

Under ledning av minister Richárd Szabados enades ministrarna inom rådets rymdkonstellation om att rymdsektorn var avgörande för att främja EU:s ekonomiska, sociala, miljömässiga, tekniska och säkerhetsrelaterade mål. Det finns dock ett akut behov av att stärka Europas kapacitet på detta område för att upprätthålla dess konkurrenskraft, ledande position och oberoende.

I slutsatserna betonas vikten av en övergripande strategi som omfattar följande:

  • utveckling av färdigheter,
  • rättsliga ramar
  • internationellt samarbete för att se till att Europa fortsätter att gå i bräschen för rymdtekniken.

I slutsatserna framhålls behovet av proaktiva åtgärder, såsom investeringar i STEM-utbildning (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och skapande av synergier mellan företag, universitet och offentliga institutioner. Dessa åtgärder förväntas främja innovation, hållbarhet och motståndskraft inom Europas rymdsektor. I slutsatserna efterlyses också ett minskat beroende av icke-europeisk teknik för att skydda unionens intressen och stärka dess förmåga att agera oberoende på den globala arenan och främja en kultur av kontinuerlig förbättring och spetskompetens inom rymdsektorn.

Halvtidsutvärdering av rymdprogrammet

Ministrarna ställde sig bakom rådets slutsatser om halvtidsöversynen av Europeiska unionens rymdprogram.

I rådets slutsatser om halvtidsöversynen av Europeiska unionens rymdprogram analyseras resultaten i en rapport om genomförandet av EU:s rymdprogram och om resultaten för EU:s rymdprogrambyrå (EUSPA), som kommissionen offentliggjorde i juli 2024. Rymdprogrammet inrättades för perioden 2021–2027 för att genomföra rymdverksamhet på områdena jordobservation, satellitnavigering, rymdlägesbild (SSA), statlig satellitkommunikation (Govsatcom), konnektivitet, rymdforskning och rymdinnovation och för att stödja en oberoende, säker och konstnadseffektiv förmåga att få tillgång till rymden, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen samt att främja utvecklingen av en stark rymdekonomi i unionen, bland annat genom att stödja rymdekosystemet och genom att stärka konkurrenskraft, innovation, entreprenörskap, kompetens och kapacitetsuppbyggnad i alla medlemsstater och unionsregioner, och inrätta EU:s rymdprogrambyrå (EUSPA). I rådets slutsatser görs en bedömning av de framsteg som gjorts i genomförandet av EU:s rymdprogram. Dessutom analyseras EUSPA:s arbete och prioriteringar fastställs för det kommande arbetet. I slutsatserna manas till åtgärder mot de växande hoten mot programmets säkerhet och motståndskraft. Minskat beroende och stärkt autonomi efterlyses också.

Framtiden för EU:s rymdpolitik

Ministrarna diskuterade framtiden för EU:s rymdpolitik – synergier mellan försvaret och ett civilt rymdprogram.

Riktlinjedebatten inriktades på rymdpolitikens strategiska aspekter och säkerhetsaspekter efter antagandet av EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar (EUSSSD) i mars 2023. Diskussionen vägleddes av ett dokument som utarbetats av det ungerska ordförandeskapet, där rymden identifierades som ett strategiskt och omtvistat område.

Ministrarna uttryckte sina åsikter i tre frågor:

  • rymdprogrammets möjliga utveckling för att ta itu med de växande säkerhetsutmaningarna i Europa
  • stärkandet av motståndskraften och säkerheten hos EU:s rymdinfrastruktur mot bakgrund av de nuvarande ramarna för civil tillsyn
  • överväganden om vilka tekniker med dubbla användningsområden som bör prioriteras och vilka åtgärder bör vidtas för att säkerställa anpassning till hållbarhetsmålen

Många delegationer betonade behovet av att uppdatera den europeiska politiska synen på rymden för att hålla jämna steg med det snabbt föränderliga internationella geopolitiska landskapet. Flera delegationer påpekade att överväganden om dubbla användningsområden – användningen av rymdtillgångar för både civila och militära ändamål eller säkerhetsändamål – kommer att bli allt viktigare i den framtida rymdpolitiken. I linje med EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar var dock de flesta ministrarna överens om att EU:s rymdprogram bör tillhandahålla fler tjänster till försvarsanvändare, samtidigt som den civila kontrollen upprätthålls. I detta sammanhang bör EU:s kommande rymdlagstiftning, det kommande rymdprogrammet och EU:s flaggskeppsinitiativ på rymdområdet beakta behoven av dubbla användningsområden för att säkerställa motståndskraften och säkerheten i EU:s rymdsystem, bevara den tekniska suveräniteten i rymden och stärka det övergripande strategiska oberoendet.

Övriga frågor

Det tillträdande ordförandeskapets program

Den polska delegationen informerade rådet om det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram på rymdområdet.

Möteshandlingar

Förberedande dokument

Slutdokument

Pressinformation

Presskontakter

Om du inte är journalist, vänligen skicka din förfrågan till enheten för information till allmänheten.

Ackreditering och pressevenemang

Allmän information om ackreditering finns på den här sidan.

Medieackrediteringen för internationella toppmöten som hålls utanför Europeiska unionen hanteras av de statliga myndigheterna i värdlandet.

Mer information kommer inom kort

Andra möten: Konkurrenskraftsrådet

Visa fler möten

Senast ändrad: 3 februari 2025