"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Offentligt gränssnitt för anmälan av utstationering av arbetstagare
Ministrarna godkände rådets ståndpunkt (allmänna riktlinje) om förordningen om e-anmälan av utstationering av arbetstagare. En utstationerad arbetstagare är en arbetstagare som sänds ut av arbetsgivaren för att tillfälligt tillhandahålla en tjänst i ett annat medlemsland. Förordningen syftar till att minska den administrativa bördan för företag genom inlämning av utstationeringsdeklarationer via ett nytt frivilligt onlinegränssnitt som skulle göra det möjligt att registrera utstationerade arbetstagare på ett användarvänligt sätt, på distans och på elektronisk väg.
De allra flesta delegationer stödde den allmänna riktlinjen och underströk de fördelar som e-anmälan kan medföra när det gäller administrativ förenkling, integrering av den inre marknaden, fri rörlighet och skydd av arbetstagarnas rättigheter. Många ministrar erinrade om systemets frivilliga karaktär och behovet av att upprätthålla en hög nivå av kontroll från de nationella myndigheternas sida.
Det offentliga gränssnittet för utstationerade arbetstagare är en banbrytande förändring på den inre marknaden för tjänster. Med avancerad digital teknik går det snabbare och blir billigare och enklare att skicka arbetstagare till ett annat medlemsland. Arbetstagarna fortsätter att åtnjuta sina rättigheter, och den inre marknaden för tjänster närmar sig ett fullbordande.
Michał Baranowski, statssekreterare vid Polens ministerium för utvecklingsfrågor och teknik
Ministrarna har hållit en riktlinjedebatt om hur man kan utforma en skräddarsydd industripolitik för traditionellt starka industrier. I konkurrenskraftskompassen föreslogs flera sektorsspecifika flaggskeppsinitiativ för viktiga industrier, såsom handlingsplanen för stål och metaller, som lades fram den 19 mars 2025, och handlingsplanen för Europas fordonsindustri, som lades fram den 5 mars 2025. Ett paket för den kemiska industrin planeras till 2025.
Ministrarna diskuterade hur man kan öka konkurrenskraften för traditionellt starka industrier samtidigt som man arbetar med klimatmålen. Många ministrar betonade behovet av att upprätthålla en pragmatisk strategi, sänka energipriserna och förbättra sammanlänkningsinfrastrukturen, säkerställa försörjningstryggheten för råvaror, främja den tekniska utvecklingen och säkerställa finansiering för industrin. Många delegationer underströk vikten av att säkerställa efterfrågan på koldioxidsnåla produkter vid offentlig upphandling, efterlyste en förenkling av lagstiftningen och en minskning av den administrativa bördan samt av att bekämpa illojal konkurrens och koldioxidläckage med effektiv användning av handelspolitiska skyddsverktyg och användning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM).
EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för välstånd och industriell strategi, Stéphane Séjourné, presenterade strategin för den inre marknaden, som kommissionskollegiet antog dagen innan. Strategin är inriktad på de allra värsta hindren inom tio sektorer som hindrar EU-företag från att expandera i alla medlemsländer. Det talas också om behovet av större ambitioner när det gäller tjänster, förenkling och digitalisering, särskilt för små och medelstora företag, och ett större politiskt engagemang efterlyses i form av en ”sherpa” för den inre marknaden från varje medlemsland.
Medlemsländerna välkomnade strategin. Många delegationer visade att de var villiga att samarbeta vid genomförandet av densamma. Ministrarna underströk sina olika prioriteringar i strategin, bland annat stöd till små och medelstora företag, minskning av den administrativa bördan, ökning av sammanlänkningarna för energi, transport och data, digitalisering av förfaranden och minskning av territoriella leveransbegränsningar.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Offentlig upphandling – strategiska mål och vägen framåt
Ministrarna diskuterade den offentliga upphandlingens roll som ett strategiskt instrument med en årlig budget på 2,3 biljoner euro och med 250 000 offentliga, regionala och lokala myndigheter som intressenter. Det polska ordförandeskapet hade utarbetat en not som vägledning för diskussionen. Den efterföljande debatten vägleddes av två frågor som ordförandeskapet ställt till ministrarna. En gällde vägen framåt för att uppnå EU:s många och snabbt föränderliga strategiska mål, såsom konkurrens, hållbarhet, resiliens, innovation, trygghet, säkerhet och konkurrenskraft genom offentlig upphandling. Den andra frågan syftade till att bedöma medlemsländernas åsikter om graden av flexibilitet för de nationella myndigheterna att besluta vilka mål som ska eftersträvas och hur.
Ministrarna uttryckte sina synpunkter på den förväntade översynen av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling, med en rad olika åsikter. Alla delegationer och EU-kommissionen betonade behovet av att förenkla den befintliga europeiska ramen genom att minska antalet rättsakter, införa digitala verktyg och fastställa tydligare regler. Ministrarna diskuterade också vilka strategiska mål för EU – såsom miljömål, socialpolitik, ekonomisk suveränitet och nationell säkerhet – offentlig upphandling skulle kunna bidra till att uppnå, och diskuterade om och när en EU-förmånsklausul skulle kunna införas. Många delegationer förespråkade att nationella, regionala och lokala upphandlande myndigheter skulle ges flexibilitet att skräddarsy tillämpningen av de nya sektorskriterierna, inbegripet EU-förmånsklausulen, för sina särskilda behov. De gav en stark signal om att översynen skulle inriktas på att förenkla upphandlingsförfarandena på EU-nivå, eller på ”hur man upphandlar”, samtidigt som de upphandlande myndigheterna ges möjlighet att besluta om ”vad som ska upphandlas”.
Rådet som filter för onödig byråkrati
Ministrarna höll en andra riktlinjedebatt om hur man kan förbättra lagstiftningsprocessen för att göra den mer företagsvänlig. I sina slutsatser av den 20 mars 2025 betonade Europeiska rådet behovet av att förenkla och drastiskt och snarast minska den administrativa bördan, regelbördan och rapporteringsbördan. I slutsatserna efterlystes en rationaliserad EU-lagstiftning som främjar ett tydligt, enkelt och innovationsvänligt regelverk. Den första övergripande möjliggörande faktor som identifieras i konkurrenskraftskompassen, som lades fram i januari 2025, är att se till att EU-lagstiftningen anpassas efter konkurrenskraften. Ministrarna uttalade sig i två frågor: hur rådet kan genomföra sina egna principer för bättre lagstiftning och hur rådet effektivt kan agera som ett byråkratifilter genom att främja ett företagsvänligt regelverk.
Alla ministrarna var överens om att en bättre lagstiftning och förenklade processer bör vara en prioritet för alla institutionerna: EU-kommissionen, parlamentet och rådet. Många delegationer föreslog lösningar för att förbättra lagstiftningsprocessen, såsom att genomföra breda samråd med berörda parter, genomföra grundliga konsekvensbedömningar (även för större ändringar) och utvärdera lagstiftningens effekter, särskilt för små och medelstora företag. Vissa delegationer efterlyste tillämpning av principer som proportionalitet, subsidiaritet och regeln om ”en in och en ut” (som avlägsnar befintlig lagstiftning när ny lagstiftning föreslås) för att säkerställa att nya rättsakter är effektiva och inte alltför betungande. Ordförandeskapet bekräftade att bättre lagstiftning kommer att förbli en prioritering för trojkan.
Övriga frågor
Under punkten Övriga frågor informerades ministrarna om följande:
Det polska ordförandeskapet uppdaterade ministrarna om läget i de lagstiftningsförslag som behandlas under ordförandeskapet:
förordningen om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner
direktivet om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar
förordningen om tvångslicensiering för krishantering
förordningen om leksakers säkerhet
förordningen om tvätt- och rengöringsmedel och ytaktiva ämnen
Den tjeckiska, franska, tyska, ungerska, italienska, lettiska, portugisiska, slovakiska och spanska delegationen påminde ministrarna om behovet av att fortsätta diskussionerna om förordningen om standardessentiella patent
Den franska delegationen informerade om ett snabbt genomförande av handlingsplanen för Europas fordonsindustri, inbegripet stöd till den europeiska batterivärdekedjan.
Den franska delegationen informerade också om mobiliseringen av finansiering för industrin och EU:s strategiska oberoende, på europeisk och nationell nivå.
Frankrike informerade slutligen om de amerikanska myndigheternas höjning av tullarna och om åtgärder för att skydda EU-marknaden mot överkapacitetsflöden.
Den danska delegationen informerade ministrarna om det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram på områdena inre marknaden och industri.
Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.
