"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Konkurrenskraftsrådet (forskning och rymdfrågor), 23 maj 2025
De viktigaste resultaten
Forskning
Horisont Europa: halvtidsutvärdering
Ministrarna diskuterade den halvtidsutvärdering av programmet Horisont Europa som antogs den 30 april 2025. Horisont Europa är EU:s ramprogram för forskning och innovation för perioden 2021–2027 med en budget på 93,5 miljarder euro. Ministrarna analyserade tillvaratagna erfarenheter i syfte att utarbeta nästa ramprogram (det tionde) för perioden 2027–2034.
De flesta delegationer välkomnade de positiva resultaten av Horisont Europa och ställde sig bakom kommissionsordförandens beslut att behålla det som ett fristående program. Flera ministrar beklagade dock att många utmärkta forskningsprojekt inte fick någon finansiering och efterlyste en förenkling av de administrativa förfarandena, särskilt för små och medelstora företag. Användningen av schablonbelopp välkomnades av olika delegationer. Många betonade att spetskompetens och konkurrenskraft är viktigt för forskningspolitikens framgång, medan andra betonade värdet av samarbete och att Horisont Europa måste gynna alla regioner.
Delegationerna välkomnade också framstegen i fråga om könsfördelningen inom forskningspolitiken och uppmuntrade till fortsatta insatser. Åsikterna varierade om finansiering av forskningsprojekt om produkter med dubbla användningsområden (civila och militära) inom Europeiska innovationsrådet. Många ministrar var positiva, medan andra framhöll programmets civila fokus.
Den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027
Ministrarna nådde en politisk överenskommelse om en rekommendation om den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027.
Rekommendationen beskriver det europeiska forskningsområdets huvudsakliga verksamhet och fungerar som en färdplan för de kommande tre åren. Det europeiska forskningsområdet firar 25 år som ett centralt verktyg för en inre marknad för forskning och innovation.
I 25 år har det europeiska forskningsområdet hjälpt forskare och innovatörer att samordna sitt arbete och uppnå utmärka resultat. Den politiska agendan för 2025–2027 är en färdplan för detta gemensamma område: en verklig rörelsefrihet för forskare i världens största forsknings- och innovationsekosystem.
Marcin Kulasek, Polens minister för vetenskap och högre utbildning
Ministrarna godkände rådets slutsatser om användningen av artificiell intelligens (AI) inom vetenskapen, där man efterlyser en övergripande strategi för att öka användningen av AI inom vetenskapen, med en etisk, hållbar, inkluderande och människocentrerad strategi.
Artificiell intelligens kan helt förändra vetenskapliga upptäckter, förbättra innovationen och öka forskarnas produktivitet. Europa måste snabbt ta vara på möjligheterna och samtidigt ta itu med de etiska och samhälleliga utmaningarna och riskerna med denna snabbt framväxande teknik.
Marcin Kulasek, Polens minister för vetenskap och högre utbildning
Ministrarna godkände rådets slutsatser om användning av satellitdata, särskilt från jordobservationskonstellationer, för civilskydd och krishantering.
I slutsatserna tar man hänsyn till betydelsen av jordobservation och andra rymddata för resiliens och krisberedskap. Även användningen av artificiell intelligens (AI) och annan teknik för bättre databehandling och säkerhetsåtgärder mot eventuella hot (t.ex. cyberattacker) tas upp.
Rymdtekniken håller på att bli en viktig pelare för Europas säkerhet – särskilt när det gäller att förutse hot och hantera kriser på ett effektivt sätt. Det är mycket viktigt att säkerställa en säker och tillförlitlig tillgång i realtid till satellitdata. Europa har potential att bli ett innovationsnav som sammanför spetsföretag, nystartade företag, akademiska institutioner och en modern och engagerad offentlig förvaltning. Genom att främja samarbete kan vi skapa förutsättningar för ett starkare säkerhetsmässigt och tekniskt ledarskap.
Michał Baranowski, statssekreterare vid Polens ministerium för utvecklingsfrågor och teknik
Rymddata ökar EU:s motståndskraft, säkerhet och krishantering
Efter antagandet av rådets slutsatser om satellitdata för skydd och krishantering diskuterade ministrarna användningen av rymdbaserade data för samma ändamål.
Ministrarna var överens om att hanteringen av risker till följd av naturliga eller mänskliga hot kräver att man fullt ut utnyttjar rymdens resurser, exempelvis avbildning, navigering och konnektivitet. Offentliga och privata rymdbaserade lösningar har stor potential att öka resiliensen och säkerheten. Många delegationer kom med förslag om hur man kan förbättra samordningen mellan EU och medlemsländerna, till exempel genom gränsöverskridande regionalt samarbete, informationskampanjer om rymddata och bättre samarbete mellan rymdaktörer, krishanteringsmyndigheter och EU-kommissionen.
Ett flertal delegationer betonade att det är viktigt att optimera den befintliga infrastrukturen med tanke på de höga kostnaderna och de långa tidsramarna för nya projekt. Dessutom behöver AI och andra verktyg användas för databehandling, data bli mer användbara för slutanvändarna och slutmottagarnas kompetens förbättras. Flera medlemsländer var också positiva till (civil och militär) användning av satellitkapacitet, förutsatt att datasäkerhet, sekretess och nationella befogenheter i försvarsfrågor respekteras fullt ut.
