"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
EU:s miljöministrar nådde en överenskommelse om rådets ståndpunkt (”allmän riktlinje”) om en ändring av EU:s klimatlag, som fastställer ett bindande mål för EU att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90 procent till 2040. Överenskommelsen är ett viktigt steg på EU:s väg mot klimatneutralitet senast 2050.
I dag har vi med brett stöd från medlemsländerna antagit ett klimatmål på 90 procent för 2040. Målet bygger på vetenskap och förenar samtidigt vår konkurrenskraft och säkerhet. Detta är viktigt för Europas framtid – och det visar att vi även i svåra tider kan stå enade. Målet innebär en tydlig inriktning för de kommande åren för vår politik, våra industrier och våra investeringar. Med detta i åtanke är vi redo att bygga upp ett starkare, mer konkurrenskraftigt och säkrare EU.
Lars Aagaard, Danmarks klimat-, energi- och försörjningsminister
Rådet bibehöll med vissa justeringar kommissionens förslag om ett mål för 2040 om att minska utsläppen av växthusgaser med 90 procent, med ett antal möjligheter till flexibilitet. Rådet enades om att högkvalitativa internationella krediter kan bidra till målet med upp till fem procent från och med 2036. Man enades också om att permanenta koldioxidupptag bör ha en roll i EU:s utsläppshandelssystem för att kompensera för utsläpp som är svåra att minska, samt om ökad flexibilitet mellan och inom sektorer och instrument.
Rådets allmänna riktlinje stärker bestämmelserna om konkurrenskraft, social rättvisa och energitrygghet och ser till att omställningen stöder såväl europeisk industri som europeiska medborgare. Ministrarna kom även överens om en förstärkt översynsmekanism, som bland annat omfattar möjligheten att se över målet för 2040 mot bakgrund av kommissionens översyn av konsekvenser som utmaningar och möjligheter i fråga om konkurrenskraft, energipriser, sociala effekter och teknisk utveckling. Dessutom enades man om en utvärdering vartannat år av genomförandet av de mellanliggande målen.
Överenskommelsen följer Europeiska rådets strategiska vägledning av den 23 oktober 2025 och kommer att utgöra rådets ståndpunkt vid förhandlingarna med Europaparlamentet om den slutliga texten till lagstiftning.
EU:s nationellt fastställda bidrag till FN:s klimatkonvention
Ministrarna godkände EU:s nationellt fastställda bidrag efter 2030 för inlämning till FN:s klimatkonvention, för perioden fram till 2035. I det nya nationellt fastställda bidraget anges ett vägledande mål för 2035 om att minska utsläppen med 66,25–72,5 procent. Målet grundar sig på vägledande linjära utvecklingsbanor från å ena sidan EU:s klimatmål på 55 procent för 2030 och för 2050 och å andra sidan EU:s klimatmål för 2030 och det klimatmål för 2040 som följer från rådets nyligen överenskomna ståndpunkt om klimatlagen.
I och med antagandet av EU:s nationellt fastställda bidrag sänder vi en stark signal inför COP30 om att vi fortfarande är fast beslutna att upprätthålla målen i Parisavtalet. Det innebär att vi kan verka för fler globala klimatåtgärder när vi möter resten av världen vid COP30.
Lars Aagaard, Danmarks klimat-, energi- och försörjningsminister
Nationellt fastställda bidrag är en integrerad del av Parisavtalet, som innebär att varje part i Parisavtalet måste lämna in ett nytt eller uppdaterat nationellt fastställt bidrag vart femte år. Genom nationellt fastställda bidrag anges de insatser som varje land ska göra för att minska de nationella utsläppen och hur de bidrar till att uppnå temperaturmålet i Parisavtalet. EU lägger fram ett gemensamt nationellt fastställt bidrag på unionens och medlemsländernas vägnar.
