Skip to content

Klimatförändringarna: vad gör EU?

EU-länderna arbetar för att bekämpa klimatförändringarna och senast 2050 uppnå klimatneutralitet.

Ett klimatneutralt EU senast 2050

EU-länderna är rättsligt bundna att bekämpa klimatförändringarna genom att senast 2050 övergå till en klimatneutral ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser.

När EU-ländernas ledare träffades i Europeiska rådet i december 2019 nåddes en överenskommelse om detta mål, och EU-kommissionen lanserade sedan den europeiska gröna given.

Målet kommer från Parisavtalet, som alla EU:s medlemsländer har undertecknat och ratificerat.

5 facts about the EU's goal of climate neutrality
5 facts about the EU's goal of climate neutrality

5 facts about the EU's goal of climate neutrality

Vad är klimatneutralitet och nettonollutsläpp?

Klimatneutralitet innebär att växthusgasutsläpp som genereras av mänsklig verksamhet, t.ex. koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen, minskas kraftigt i atmosfären. Detta görs för att klimatsystemet inte ska påverkas.

De utsläpp som är svåra att eliminera kompenseras genom koldioxidupptag, dvs. genom att utvinna koldioxid från atmosfären naturligt genom vegetation eller mekaniskt.

En klimatneutral ekonomi har nettonollutsläpp.

Vad är klimatneutralitet?

Hur ska EU-länderna uppnå klimatneutralitet?

För att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050 måste EU-länderna drastiskt minska sina utsläpp av växthusgaser, och hitta sätt att kompensera för de återstående och oundvikliga utsläppen.

Under de senaste åren, och särskilt inom ramen för den europeiska gröna given, har EU fastställt mål för att minska utsläppen inom alla ekonomiska sektorer, och även antagit lagar för att uppnå sådana minskningar.

EU:s klimatmål

I takt med att klimatkrisen blir allt värre och att extrema väderhändelser blir både vanligare och allvarligare, har EU-länderna gradvis satt upp mer ambitiösa mål för att bekämpa klimatförändringarna.

Det första EU-omfattande klimatmålet godkändes 2008, och man fastställde att utsläppen skulle minska med 20 % senast 2020 jämfört med 1990. EU överträffade detta mål och uppnådde en minskning med 32 % år 2020. Detta var också kopplat till coronapandemin, men uppgifter visar att EU redan 2019 hade överträffat sitt mål med en minskning på 25 %.

År 2014 enades EU om ett utsläppsminskningsmål på 40 % för 2030. År 2023 höjde EU sin ambition för målet för 2023: genom den europeiska klimatlagen är EU-länderna nu rättsligt skyldiga att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030.

I mars 2026, efter överenskommelse med Europaparlamentet, antog rådet den ändrade europeiska klimatlagen och införde ett bindande mellanliggande mål för 2040: en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med 90 % jämfört med 1990 års nivåer.

Detta nya mål är ett avgörande steg mot EU:s långsiktiga mål att nå klimatneutralitet 2050. Eftersom den europeiska klimatlagen är en förordning är den direkt tillämplig i alla EU:s medlemsländer.

EU:s klimatpolitik och klimatlagar

En stor del av EU:s senaste klimatpolitik är ett resultat av den europeiska gröna given.

EU:s klimatlag är den viktigaste rättsakten inom den gröna given, eftersom den gör målet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050 till en rättslig förpliktelse för alla EU-länder.

En viktig del av klimatlagstiftningen är 55 %-paketet, som omfattar flera rättsakter och fastställer regler och åtgärder för att uppnå målet att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030.

Eftersom det krävs en stor omvandling av den nuvarande ekonomiska modellen för att uppnå nettonollutsläpp omfattar klimatpolitiken alla ekonomiska sektorer. Här är några exempel på åtgärder som vidtagits genom unionsrätten

Stiliserad illustration av cirkeln av EU-stjärnor omgiven av symboler för den gröna omställningen, däribland ett vindkraftverk, solpaneler, träd, vilda djur och växter, grödor och en traktor.
Den europeiska gröna given

Den europeiska gröna given

Exempel på klimatåtgärder

Satsningar på förnybar energi

Förbättrad energieffektivitet

Ökade koldioxidupptag

Reform och utvidgning av utsläppshandeln

Miljövänligare transporter

Stöd till medborgarna i övergången till en grönare ekonomi

Åtta exempel på hur livet i EU håller på att bli grönare

Vi måste gå över till en grönare livsstil för att kunna hantera klimatkrisen och minska vårt beroende av fossila bränslen, särskilt från Ryssland. EU och de 27 medlemsländerna ska nu ta fram nya gemensamma regler inom ramen för 55 %-paketet för att minska EU:s koldioxidavtryck. Hur kommer de nya reglerna att påverka hur vi lever, arbetar och reser? Läs om hur livet i EU kan se ut 2030.

En byggnad, ett vindkraftverk, en elbil och träd

Framsteg mot klimatneutralitet

Sedan EU-länderna enades om de första klimatmålen har EU gjort mycket för att minska sin klimatpåverkan.

2024 hade EU minskat nettoutsläppen av växthusgaser med över 37 % jämfört med 1990 års nivåer (över 39 % om internationell luftfart och sjöfart exkluderas).

Dock minskar utsläppen inte i samma takt inom alla sektorer: utsläppen inom transportsektorn ökar, men inom andra sektorer är de betydligt lägre jämfört med 1990, och energiindustrin går i spetsen med en minskning på 57 %.

Utsläppen av växthusgaser i EU minskar

Diagrammet nedan visar EU:s utsläpp av växthusgaser per sektor i miljarder ton koldioxidekvivalenter, exklusive utsläpp från internationell luftfart och sjöfart och upptag (kolsänka) från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Textversion

Ytdiagram som visar utsläppen av växthusgaser i EU mellan 1990 och 2024 i koldioxidekvivalenter. Per sektor minskade eller ökade utsläppen mellan 1990 och 2024 så här mycket:

  • Jordbruk: -26,3 %
  • Energiindustrier: -57,3 %
  • Industriella processer: -41,5 %
  • Tillverknings- och byggnadsindustrin: -49,4 %
  • Bostäder och kommersiella fastigheter: -37,2 %
  • Transporter: +18,7 %
  • Avfall: -41,6 %

Se även

Människor håller varandra i hand, jorden i bakgrunden. Bild.
Globala klimatåtgärder

Globala klimatåtgärder

Stapeldiagram som visar hur EU:s bidrag till klimatfinansiering har utvecklats 2013–2024.
EU:s bidrag till klimatfinansiering (i miljarder euro)

EU:s bidrag till klimatfinansiering (i miljarder euro)

55 %-paketet

55 %-paketet

Senast ändrad: 5 mars 2026