"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
EU-ländernas ministrar för miljö- och klimatfrågor godkände rådets slutsatser om förberedelserna inför FN:s klimatkonferens 2025 (COP30) som hålls i Belém i Brasilien den 10–21 november 2025. Slutsatserna kommer att utgöra EU:s allmänna förhandlingsposition vid COP30.
I år är det tio år sedan Parisavtalet ingicks. Inför COP30 väntas parterna informera om sina nya klimatåtaganden, som kommer att visa om Parisavtalets maximala temperaturökning på 1,5 °C alltjämt är inom räckhåll. I sina slutsatser framhäver rådet sitt starka stöd för det multilaterala klimatsamarbetet och beskriver EU:s prioriteringar inför COP30, med betoning på att det krävs akuta globala klimatåtgärder.
EU har ett starkt europeiskt mandat inför COP30. När vi lämnar Belém måste vägen framåt vara tydlig och 1,5-gradersmålet inom räckhåll. Klimatförändringarna är här. Vi måste agera, och ju tidigare vi anpassar oss, desto bättre. Nästa steg är EU:s nationellt fastställda bidrag och klimatlagen, och vi är redo att gå vidare efter den strategiska diskussionen mellan de europeiska stats- och regeringscheferna.
Lars Aagaard, Danmarks klimat-, energi- och försörjningsminister
EU bekräftar sitt åtagande att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C och efterlyser ett konkret resultat vid COP30 i syfte att ta itu med den samlade ambitions- och genomförandenivån. I slutsatserna efterlyses vidare bättre anpassningsinsatser och man understrykervikten av att mobilisera klimatfinansiering i linje med det nya kollektiva kvantifierade mål för klimatfinansiering som antogs vid COP29 i Baku från många olika bidragsgivare. De betonar behovet av att tredubbla den globala kapaciteten för förnybar energi och fördubbla den globala genomsnittliga årliga förbättringstakten för energieffektivitet fram till 2030, i kombination med en påskyndad teknik för nollutsläpp och låga utsläpp och en utfasning av produktion och förbrukning av energi från fossila bränslen globalt.
Ministrarna godkände också slutsatser om den europeiska strategin för vattenresiliens, som EU-kommissionen lade fram i juni 2025.
Målet med strategin är att återställa och skydda vattnets kretslopp och samtidigt skapa en hållbar, resilient, konkurrenskraftig och cirkulär vattensmart ekonomi och ge tillgång till säkert vatten till överkomliga priser. I strategin beskrivs hur Europa ska kunna bli vattenresilient, bland annat genom att komma tillrätta med vattenbristen med hjälp av större vatteneffektivitet.
Europas vatten- och havsresurser utsätts för allt större påfrestningar från föroreningar, avfall och klimatförändringar. Eftersom Europa är den kontinent som värms upp snabbast, drabbas vi av mer torka, översvämningar och vattenbrist än någonsin tidigare. Dessa utmaningar är gränslösa – de kräver kraftfulla och enade europeiska åtgärder. I och med framstegen med strategin för vattenresiliens och världshavspakten intensifierar vi nu de gemensamma insatserna för att skydda sötvatten och hav genom en mer samordnad helhetsstrategi som skyddar klimatet, den biologiska mångfalden och framtida generationer.
Magnus Heunicke, Danmarks miljö- och jämställdhetsminister
I sina slutsatser välkomnade rådet strategin och framhöll det akuta behovet av att återställa och skydda vattnets kretslopp, förbättra vatteninfrastrukturen och säkerställa rättvis tillgång till vatten. Ministrarna inskärpte vattenresiliensens betydelse inom alla sektorer, innovation, gränsöverskridande samarbete och samordning. De betonar att det brådskar för unionen att ta itu med föroreningar vid källan för att skydda det Europas vatten.
I slutsatserna framhålls också den strategiska betydelse som en tryggad vattenförsörjning har för EU:s konkurrenskraft, krisberedskap och globala samarbete. Rådet betonade vikten av att uppbåda och tillgängliggöra den finansiering som behövs för genomförandet av agendan för vattenresiliens.
Miljöministrarna diskuterade den europeiska världshavspakten, ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen för att stärka EU:s havspolitik på sex prioriterade områden. Det rör sig om allt från att återställa havens hälsa och främja den blå ekonomin till att stödja insatser för kustsamhällen och förbättra sjöfartsskyddet.
Ministrarna underströk att det krävs kraftfullare och mer enhetliga åtgärder för att skydda och återställa den marina biologiska mångfalden. De välkomnade paktens helhetssyn, som innebär att havens hälsa, den blå ekonomin och kustsamhällena kopplas samman, och framhöll att det är viktigt att befintlig EU-lagstiftning och befintliga styrningsramar anpassas till varandra.
Den kommande översynen av ramdirektivet om en marin strategi fick allmänt stöd och konstaterades utgöra en viktig möjlighet för att påskynda framstegen mot en god miljöstatus i EU:s havsvatten. Ministrarna noterade att direktivets genomförande behöver bli mer enhetligt och uppmanade till rationaliserad rapportering för att minska de administrativa bördorna, bättre anpassning till annan EU-politik och integrering av klimatförändringsaspekter. Ministrarna framhöll också behovet av specifik finansiering, bättre hantering av föroreningar vid källan och bättre förvaltning av marina områden.
Det danska ordförandeskapet och EU-kommissionen informerade ministrarna om tre internationella möten som nyligen hållits:
Den återupptagna tredje sessionen i den öppna ad hoc-gruppen för en vetenskaplig-politisk panel (SPP OEWG 3.2) och det efterföljande mellanstatliga mötet (SPP IM) om sund hantering av kemikalier och avfall
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Den andra delen av det femte mötet i den mellanstatliga förhandlingskommittén (INC-5.2) för utarbetandet av ett internationellt bindande instrument om plastföroreningar
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Det kommande paketet med förslag till det nya utsläppshandelssystemet för byggnads- och vägtransportsektorerna (ETS2)
Cypern informerade ministrarna om de olika initiativ och verktyg som landet har tagit fram för att stärka den cirkulära ekonomin i landet och underlätta dess genomförande.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Frankrike och Spanien informerade också ministrarna om normerna för koldioxidutsläpp från lätta fordon, och betonade särskilt att det är nödvändigt att hålla kursen mot utsläppsfria fordon senast 2035 om vi ska kunna nå klimatneutralitet senast 2050.
Ministrarna höll en informell lunch om förberedelserna inför de internationella miljöförhandlingarna vid det kommande sjunde mötet i FN:s miljöförsamling (Unea-7) i december 2025 i Nairobi, Kenya, och den mellanstatliga förhandlingskommitténs process för plastföroreningar.
Möteshandlingar
Förberedande dokument
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
