Parisavtalet om klimatförändringar

Parisavtalet – vad är det?

Parisavtalet är ett internationellt fördrag som är rättsligt bindande för dem som undertecknat det och som syftar till att bekämpa klimatförändringarna.

År 2015 kom världens regeringar, för första gången någonsin, överens om en omfattande gemensam insats för att begränsa den globala uppvärmningen och ta itu med konsekvenserna.

Begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 ˚C

Bekämpa effekterna av klimatförändringarna

Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016 när villkoret för ratificering hade uppfyllts, vilket innebär att minst 55 stater som står för minst 55 % av de globala växthusgasutsläppen hade ratificerat avtalet.

Det innehåller en handlingsplan för att begränsa den globala uppvärmningen.

De viktigaste punkterna i Parisavtalet

ett långsiktigt mål

ökningen av den globala genomsnittstemperaturen bör inte överstiga 1,5° C i slutet av århundradet

insyn

länderna rapporterar om vilka framsteg de gjort när det gäller att nå målen – sinsemellan och till allmänheten – för att säkerställa öppenhet och övervakning

bidrag

länderna förbinder sig till klimatåtgärder genom att lägga fram klimathandlingsplaner för att minska sina utsläpp

solidaritet

det behövs klimatfinansiering för att hjälpa utsatta länder både att minska sina utsläpp och bygga upp motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna

ambition

regeringarna meddelar sina handlingsplaner vart femte år, och för varje plan fastställs ambitiösare mål

UNFCCC – den globala klimatkonventionen

FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) är det viktigaste internationella klimatavtalet. Parisavtalet antogs 2015, vid ett möte mellan parterna i UNFCCC.

UNFCCC är en av de tre konventioner som antogs vid världstoppmötet i Rio de Janeiro 1992, då det internationella samfundet erkände behovet av att agera gemensamt för att skydda människor och miljö och begränsa växthusgasutsläppen.

Avtalet har ratificerats av nästan alla världens länder.

1997 antog UNFCCC:s undertecknarländer Kyotoprotokollet, där de första juridiskt bindande utsläppsminskningsmålet för industriländerna någonsin infördes. Det löpte ut 2020.

Genom Parisavtalet förnyade länderna sina åtaganden om klimatåtgärder och enades om nya mål som ska påskynda insatserna för att begränsa den globala uppvärmningen.

EU och Parisavtalet

EU och alla dess medlemsländer har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och är fast beslutna att genomföra det.

Genom att ratificera avtalet är EU och EU-länderna rättsligt bundna av att hålla de globala temperaturerna inom säkra gränser.

För att nå detta mål har EU bland annat sjösatt den europeiska gröna given med åtgärder och regler som syftar till att drastiskt minska utsläppen och ställa om ekonomin så att den blir klimatneutral senast 2050.

I oktober 2025 godkände rådet slutsatser om förberedelserna inför FN:s klimatkonferens (COP30) i Belém i Brasilien den 10–21 november 2025.

I slutsatserna beskrivs EU:s viktigaste prioriteringar och ståndpunkter inför konferensen, med fokus på det akuta behovet av globala klimatåtgärder och globalt samarbete.

Den 5 november godkände rådet ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag från EU och dess medlemsländer, som ska läggas fram för UNFCCC före COP30. Det nationellt fastställda bidraget omfattar perioden fram till 2035.

I det uppdaterade nationellt fastställda bidraget upprepas EU:s mål att uppnå en nettominskning på 55 % av växthusgasutsläppen fram till 2030. Samtidigt införs ett vägledande bidrag på 66,25–72,5 % för 2035 på vägen mot koldioxidneutralitet fram till 2050.

• Parisavtalet: EU lägger fram uppdaterat nationellt fastställd bidrag med vägledande mål för 2035 för FN inför COP30 (pressmeddelande 5.11.2025)
• COP30: rådet fastställer EU:s ståndpunkt inför klimatkonferensen i Belém (pressmeddelande 21.10.2025)

EU:s klimatambition går i spetsen för kampen mot klimatförändringarna. EU:s modiga politik och åtgärder gör EU till en global normgivare och driver på klimatambitionerna i hela världen.

Rådets roll i Parisavtalet

Parterna i UNFCCC sammanträder varje år vid partskonferensens möten (COP) för att granska och diskutera de framsteg som gjorts vad gäller konventionen, tillhörande avtal och genomförandet av dem.

EU och dess medlemsländer är parter i både UNFCCC och Parisavtalet. De deltar varje år i COP och i förhandlingarna enligt klimatkonventionen för att komma överens om uppdaterade eller nya regler inom ramen för globala avtal.

Rådets ordförandeskap leder tillsammans med kommissionen EU:s delegation vid COP. Europeiska rådets ordförande kan också delta i konferensen.

I dessa forum agerar EU i enighet. Inför det internationella mötet godkänner ministerrådet slutsatser, som syftar till skapa enighet om EU:s allmänna förhandlingsposition inför klimatförhandlingarna.

• Rådets roll i internationella avtal

Se även

• Parisavtalet (FN:s webbplats)
• UNFCCC (webbplats)