Utrikesrådet, 18.2.2019, 18 februari 2019

De viktigaste resultaten

Ukraina

Fem år har gått sedan händelserna på Självständighetstorget i Kiev, och i dag har vi haft en övergripande diskussion om vad EU kan göra för att stödja Ukraina. När det gäller reformprocessen är Ukraina i dag ett annat land om man jämför med situationen för fem år sedan. Mycket återstår att göra i fråga om socioekonomiska reformer och korruptionsbekämpning, men det är uppenbart att Ukraina har kommit en bra bit på vägen. Det är till stor del tack vare vårt associeringsavtal, de djupgående och omfattande frihandelsområdena och det viseringsliberalisering som vi har arbetat fram som Ukrainas medborgare har gynnats av denna utveckling. EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini

Under en övergripande diskussion om Ukraina tog rådet upp reformprocessen, säkerhetsläget och den humanitära situationen, särskilt i östra Ukraina och vid Azovska sjön. Rådet upprepade sitt fulla stöd för Ukrainas oberoende, territoriella integritet och suveränitet och sitt fördömande av Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol.

Utrikesministrarna konstaterade att Ukraina har gjort betydande framsteg på viktiga områden under de senaste fem åren. De framhöll behovet av att fortsätta reformerna i samma takt för att se till att de resultat som uppnås är långsiktigt hållbara, i synnerhet mot bakgrund av de kommande parlaments- och presidentvalen.

Rådet betonade också vikten av att se till att valen i Ukraina genomförs på ett ordnat sätt. Ministrarna framhöll att det är viktigt att det kan garanteras att OSSE:s valobservatörsuppdrag kan utföra sitt arbete och övervaka valen i fullständig överensstämmelse med dess sedvanliga praxis.

Ministrarna diskuterade vilken hjälp EU kan bidra med efter utvecklingen i regionen kring Azovska sjön och Kertjsundet, särskilt genom ökat stöd i de områden som påverkas, bland annat inom sektorer såsom järnvägs- och vägförbindelser, utbildning och stöd till små och medelstora företag. De upprepade EU:s krav på en omedelbar frigivning av alla fängslade ukrainska sjömän samt återlämnande av beslagtagna fartyg och fri passage för alla fartyg genom Kertjsundet.

• EU:s förbindelser med Ukraina (bakgrund)

Syrien

Rådet diskuterade situationen i Syrien. Utrikesministrarna bekräftade EU:s helhjärtade och fortsatta stöd för FN:s särskilda sändebud Geir Pedersens insatser och för den FN-ledda fredsprocessen för Syrien, som förblir avgörande för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2254, för en trovärdig politisk övergång i Syrien som den enda hållbara långsiktiga lösningen på konflikten. Ministrarna upprepade att EU kommer att vara redo att hjälpa till med Syriens återuppbyggnad först när en övergripande, trovärdig och inkluderande politisk övergångsprocess är på god väg.

Ministrarna diskuterade förberedelserna för ”Bryssel 3-konferensen” till stöd för Syriens och dess grannländers framtid, som kommer att äga rum den 12–14 mars och som är av avgörande betydelse för den fortsatta mobiliseringen av det internationella samfundet bakom humanitära insatser och insatser för det syriska folkets och värdsamhällenas motståndskraft. EU:s utrikesrepresentant framhöll att konferensen kommer att ha en ännu tydligare inriktning på den roll som det civila samhället och kvinnor spelar och att frågan om ansvarsskyldighet och kampen mot strafflöshet kommer att ha en framträdande plats.

• Givarkonferens i Bryssel för Syriens och dess grannländers framtid, den 12–14 mars 2019
• Syrien: rådets åtgärder med anledning av krisen (bakgrund)

Venezuela

Utrikesministrarna diskuterade situationen i Venezuela som uppföljning till det första mötet i den internationella kontaktgruppen i Montevideo den 7 februari och inför det besök som den tekniska delegationen ska göra i Caracas, under ledning av EU och Uruguay. Delegationen kommer att arbeta med att bedöma vilket stöd som kan ges för att bana väg för en demokratisk och fredlig lösning på krisen, och, i synnerhet för att anordna ett nytt presidentval.

Utrikesministrarna underströk även att humanitärt bistånd bör lämnas till de människor som behöver det, och inte användas för politiska ändamål som avviker från internationell humanitär rätt.

Humanitärt bistånd får aldrig användas för andra ändamål än att nå de behövande. EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini

• Venezuela: rådets åtgärder med anledning av krisen

Afrikas horn

Rådet diskuterade Afrikas horn. EU:s utrikesrepresentant informerade ministrarna om sitt besök i regionen den föregående veckan. Utrikesministrarna välkomnade det historiska fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea. De diskuterade hur EU kan stödja denna unika möjlighet att påskynda försoningsprocessen och den ekonomiska integrationen på Afrikas horn. De bekräftade EU:s engagemang i regionen, som fortfarande står inför stora utmaningar, inte minst i fråga om säkerhetsläget i Somalia. De framhöll också behovet av att behålla ett starkt fokus på respekten för mänskliga rättigheter samt situationen för migranter som ger sig ut på farliga resor, ibland i väldigt ung ålder.

Aktuella frågor

Utrikesministrarna inledde mötet med att välkomna ikraftträdandet av Prespa-avtalet som ligger till grund för Nordmakedoniens namnbyte. De diskuterade även kort situationen i Demokratiska republiken Kongo.