Venezuela

Krisen i Venezuela

Venezuela står inför en djup ekonomisk, social och politisk kris som har svåra följder för människorna i landet. Offentliga tjänster som hälso- och sjukvård, vatten, sanitet och utbildning har kollapsat och tillgången på basvaror är knapp.

Enligt FN är 7,9 miljoner människor i humanitär nöd i Venezuela (dvs. 27,7 % av befolkningen). Omkring 56 % av befolkningen lever i extrem fattigdom.

Livsmedelsförsörjningen i Venezuela är fortfarande problematisk: 15 % av befolkningen (omkring 4 miljoner människor) är i akut behov av livsmedelsbistånd och 40 % upplever måttlig till allvarlig livsmedelsosäkerhet. Cirka 62 % av befolkningen saknar regelbunden tillgång till vatten.

Sedan 2015 har nästan 7,9 miljoner venezuelaner flytt till andra länder, varav majoriteten (mer än 6,9 miljoner människor) har tagit sin tillflykt till länder i Latinamerika och Karibien. Venezuelaner utgör för närvarande den näst största gruppen asylsökande i EU, efter afghaner.

Upp till 30 % av barnen i skolåldern går inte regelbundet i skolan och 13 % står utanför utbildningssystemet. 70 % av befolkningen saknar tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. Utbrott av sjukdomar som malaria och denguefeber drabbar ofta de mest sårbara befolkningsgrupperna.

Ett allt sämre ekonomiskt läge, med en inflation på 270 % under 2025 enligt Internationella valutafonden, förvärrar den redan katastrofala humanitära situationen.

Dessutom ökar trycket på de humanitära resurserna på grund av utsatthet för naturkatastrofer och faror orsakade av människan, som översvämningar, jordskred, oljeutsläpp och väpnat våld.

Europeiska unionen har, tillsammans med sina venezuelanska och internationella partner, alltid stöttat en fredlig, demokratisk, inkluderande och venezuelanskledd lösning på krisen.

USA:s intervention i Venezuela

Den höga representanten manade alla aktörer tille lugn och återhållsamhet för att undvika ytterligare upptrappning och säkerställa en fredlig lösning på krisen.

Den höga representanten påminde om att folkrättens och FN-stadgans principer måste upprätthållas under alla omständigheter. Medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, vilket utgör en pelare i den internationella säkerhetsstrukturen, har ett särskilt ansvar för att upprätthålla dessa principer.

EU har upprepade gånger påpekat att Nicolás Maduro saknar legitimitet eftersom han inte är demokratiskt vald, och EU har förespråkat en fredlig övergång till demokrati i landet under venezuelansk ledning, med respekt för landets suveränitet. Det venezuelanska folkets rätt att bestämma över sin egen framtid måste respekteras.

EU delar prioriteringen att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet och narkotikahandel, som utgör ett betydande säkerhetshot i hela världen. Samtidigt betonade den höga representanten att dessa utmaningar måste hanteras genom varaktigt samarbete med full respekt för internationell rätt och principerna om territoriell integritet och suveränitet.

EU står i nära kontakt med USA samt regionala och internationella partner för att stödja och underlätta dialogen med alla berörda parter, vilken kan leda till en framförhandlad, demokratisk, inkluderande och fredlig lösning på krisen, ledd av venezuelaner.

Att respektera det venezuelanska folkets vilja förblir det enda sättet för Venezuela att återupprätta demokratin i landet och lösa den rådande krisen.

Vid denna kritiska tidpunkt är det mycket viktigt att alla aktörer fullt ut respekterar de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Alla politiska fångar i Venezuela måste ovillkorligen friges.

EU-ländernas konsulära myndigheter arbetar i nära samordning för att skydda EU-medborgarnas säkerhet, även de som olagligen hålls fängslade i Venezuela.

Venezuela: Uttalande av den höga representanten om efterdyningarna av USA:s intervention i Venezuela (Europeiska utrikestjänsten)

Presidentvalet 2024

Mot bakgrund av de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som följde på presidentvalet i Venezuela den 28 juli 2024 är EU fortfarande ytterst oroat.

Vid Europeiska rådets möten i oktober och december 2024 uppmanade EU-ländernas ledare de venezuelanska myndigheterna att

respektera det venezuelanska folkets demokratiska vilja
sätta stopp för våld mot samt förtryck och trakasserier av oppositionen och det civila samhället
frige de politiska fångarna
upphöra med de ogrundade anklagelserna mot EU-länder och bevilja fullständig konsulär hjälp till frihetsberövade EU-medborgare i Venezuela
upprätthålla Venezuelas åtaganden enligt internationell rätt

Man betonade vidare att endast ett fullständigt resultat som kan kontrolleras av oberoende instanser kommer att godtas och erkännas. EU kommer att mobilisera alla verktyg för att stödja demokratin och en fredlig och inkluderande övergång i Venezuela.

Europeiska rådets slutsatser:

Uttalanden på EU:s vägnar:

Det humanitära biståndet till venezuelanerna

Sedan 2016 har EU anslagit 572 miljoner euro i akut humanitärt bistånd till Venezuela. Under 2026 betalades omkring 52 miljoner euro ut för att tillgodose venezuelanernas mest akuta behov.

Finansieringen bidrar till hjälpen till behövande venezuelaner såväl i landet som i grannländerna. EU:s humanitära bistånd tillhandahålls genom FN-organ, internationella icke-statliga organisationer och Röda korset.

Biståndet riktar sig särskilt till utsatta grupper som barn, ungdomar, gravida kvinnor och ammande mödrar, äldre personer och ursprungsbefolkningar.

Finansieringen inom landet är inriktad på hälso- och sjukvård, skyddsåtgärder, vatten, sanitet och hygien, utbildning i nödsituationer samt närings- och livsmedelsstöd, liksom stöd för katastrofberedskap och katastrofhanteringsförmåga.

Biståndet till flyktingar och internflyktingar inriktas på akutsjukvård, livsmedelsbistånd, rättslig information och rättsligt stöd, skyddsåtgärder (särskilt mot könsrelaterat våld och människohandel), utbildning i nödsituationer och tak över huvudet.

Det humanitära biståndet till Venezuela (EU-kommissionen)

Jordbävningarna den 24 juni 2026

Efter de förödande jordbävningar som drabbade Venezuela den 24 juni har EU skickat räddningsteam och annat katastrofbistånd till Venezuela genom EU:s civilskyddsmekanism.

Vidare har EU:s satellittjänst Copernicus aktiverats i nödkartläggningsläge för att kostnadsfritt tillhandahålla aktuella och korrekta satellitbilder och andra geospatiala data.

EU är berett att ge ytterligare bistånd allteftersom behoven utvecklas på fältet.

EU ger katastrofbistånd till Venezuela efter jordbävningar (EU-kommissionen)

Sanktioner kopplade till Venezuela

Rådet införde sanktioner med anledning av situationen i Venezuela den 13 november 2017. Sanktionerna innehåller bland annat

ett embargo mot vapen och utrustning som används för internt förtryck
ett reseförbud för personer och frysning av tillgångar för personer och enheter som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och undergrävande av demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela

Målet med sanktionerna är att verka för gemensamma demokratiska lösningar som skapar politisk stabilitet i Venezuela och gör det möjligt att möta befolkningens mest akuta behov. De är utformade för att inte skada Venezuelas befolkning. Sanktionerna kan dras tillbaka om konkreta framsteg görs i fråga om mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Venezuela, samt om meningsfulla steg tas i riktning mot en verklig dialog och övergång till demokrati.

Sanktionerna gäller för närvarande 69 personer och förlängdes senast till och med den 10 januari 2027.

Läs mer

Krishantering

Humanitärt bistånd

Varför EU antar sanktioner