"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet fastställer den maximala nettoutgiftsbanan för Irland
Den 10 mars 2026 fastställde rådet den maximala nettoutgiftsbanan för Irland – en central del av landets medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
Den 10 oktober 2025 antog ministrarna en rekommendation om att godkänna Tysklands maximala nettoutgiftsbana under de närmaste fem åren och en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden till sju år, i enlighet med landets nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan.
Rådet godkänner finanspolitiska utgiftsbanor för Belgien och Bulgarien
Ministrarna antog rekommendationer om att godkänna de maximala nettoutgiftsbanorna för Belgien och Bulgarien under den kommande perioden, i enlighet med dessa länders nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer.
För Belgien, som begärde en förlängning av den finanspolitiska anpassningsperioden till sju år, godkände rådet också de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för denna förlängning.
Rådet fastställer finanspolitisk utgiftsbana för Ungern
I samband med genomförandet av EU:s nya regler för ekonomisk styrning har rådet godkänt Ungerns medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och fastställt landets nettoutgiftsbana.
Nu när rådet har antagit sina rekommendationer har Ungern visshet om den budgetbana som landet ska följa under de kommande åren och kan planera i enlighet med detta.
Rådet fastställer finanspolitiska utgiftsbanor för 21 medlemsländer
Som nästa steg i genomförandet av EU:s nya finanspolitiska regler har rådet i dag antagit rekommendationer om att godkänna de första medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna någonsin och fastställa nettoutgiftsbanan för följande 21 medlemsländer: Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien och Sverige.
Nu när rådet har antagit sina rekommendationer är medlemsländerna säkra på vilka budgetbanor de kommer att följa under de kommande åren, och de kan planera i enlighet med detta.
Eurogruppens uttalande om riktlinjerna för finanspolitiken för 2025
Ministrarna utvärderade den makroekonomiska och finanspolitiska utvecklingen i och prognosen för euroområdet och diskuterade riktlinjerna för finanspolitiken för 2025.
Vi enades i dag om att en något stram finanspolitisk inriktning är lämplig i nuläget. Med tanke på att den reviderade finanspolitiska ramen träder i kraft kommer vi att fortsätta att eftersträva ambitiösa strukturreformer och upprätthålla investeringsnivån, även när det gäller gemensamma EU-prioriteringar.
Paschal Donohoe, Eurogruppens ordförande
Rådet och parlamentet överens om reform av finanspolitiska regler
Rådets och Europaparlamentets förhandlare nådde en preliminär politisk överenskommelse om den föreslagna reformen av EU:s ram för ekonomisk styrning.
De enades om att behålla ramens övergripande mål att minska skuldkvoterna och underskotten på ett gradvist, realistiskt, hållbart och tillväxtvänligt sätt och samtidigt skydda reformer och investeringar på strategiska områden som digitala, gröna, sociala eller försvarsrelaterade sådana. Samtidigt kommer den nya ramen att ge lämpligt utrymme för kontracyklisk politik och ta itu med makroekonomiska obalanser.
Överenskommelsen om den förebyggande delen av ramen för ekonomisk styrning måste godkännas av rådet i Coreper och av Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor innan den formella omröstningen i rådet respektive Europaparlamentet. Enligt förordningen om den korrigerande delen och direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk behöver endast Europaparlamentet höras.
Rådet enas om reform av det finanspolitiska regelverket
Medlemsländernas EU-ambassadörer enades formellt om den föreslagna reformen av EU:s ram för ekonomisk styrning genom att godkänna ett mandat för förhandlingar med Europaparlamentet om förordningen om den förebyggande delen och en principöverenskommelse i syfte att samråda med parlamentet om förordningen om den korrigerande delen och direktivet om krav på nationella budgetramverk.
Detta kommer att bana väg för förhandlingar med parlamentet om förordningen om den förebyggande delen i början av nästa år.
Rådet diskuterade den föreslagna reformen av EU:s ram för ekonomisk styrning.
Vi har gjort mycket stora framsteg på grundval av de intensiva samråd som vi har haft under de senaste veckorna och månaderna. Vi är nästan där. Det var inte möjligt att nå en överenskommelse om alla politiska, rättsliga och tekniska samråd, men vi hoppas kunna slutföra detta under de kommande dagarna och veckorna så att vi kan nå en politisk överenskommelse före årets slut.
Nadia Calviño, tillförordnad spansk första vice premiärminister, ekonomiminister och minister för digital omvandling
Rådet diskuterar översynen av den ekonomiska styrningen
Ministrarna diskuterade förslaget till reform av ramen för ekonomisk styrning, som består av följande tre delar:
en förordning om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning
en förordning om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
ett direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk
I dag är vi överens om de viktigaste inslagen och mekanismerna i det nya finanspolitiska regelverket och om behovet av budgetdisciplin, trovärdighet och förtroende, men också om att säkerställa konjunkturdämpande effekter och rätt incitament för tillväxtfrämjande investeringar och reformer som svarar mot våra gemensamma europeiska prioriteringar. Det finns en stark vilja hos alla medlemsländers sida att nå en balanserad överenskommelse före årets slut.
Nadia Calviño, tillförordnad spansk första vice premiärminister, ekonomiminister och minister för digital omvandling
Rådet diskuterade EU- kommissionens förslag om en reform av ramen för ekonomisk styrning, som lades fram den 26 april 2023. Den 14 mars enades rådet om riktlinjer för denna reform.
Det är viktigt att rådets prioriteringar från mars fortsätter att vara vägledande under förhandlingarna. Detta betonades av ministrarna i dagens diskussioner.
Elisabeth Svantesson, Sveriges finansminister och rådets ordförande
EU-ländernas ledare godkänner rådets riktlinjer om reform
Vid Europeiska rådets möte godkände EU-ländernas stats- och regeringschefer rådets rekommendationer om en reform av ramen för ekonomisk styrning, som ska göra den bättre anpassad till de utmaningar EU står inför.
Ramen för ekonomisk styrning: rådet enas om slutsatser om reform
Ministrarna godkände slutsatser om riktlinjer för en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning. Slutsatserna innehåller områden där det råder samsyn mellan medlemsländerna och områden där man bör arbeta vidare med en reformerad ram. De utgör politisk vägledning för EU-kommissionen vid utarbetandet av relevanta lagstiftningsförslag.
Det finanspolitiska regelverket är viktigt och bör förbli ett centralt instrument i vår verktygslåda för den ekonomiska politiken. Nu måste det anpassas till en föränderlig värld.
Elisabeth Svantesson, Sveriges finansminister
Eurogruppens uttalande om den finanspolitiska vägledningen för 2024
Eurogruppen utvärderade den makroekonomiska och finanspolitiska utvecklingen i euroområdet och diskuterade den finanspolitiska vägledningen för 2023 och 2024. Mot bakgrund av kommissionens meddelande av den 8 mars antog ministrarna ett uttalande om den finanspolitiska vägledningen för 2024.
Vi har enats om att finanspolitiken bör ha som mål att säkerställa en hållbar skuldsättning på medellång sikt och samtidigt öka tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt. Vi har erkänt behovet av att ta itu med den gröna och den digitala omställningen, men skickat viktiga signaler om utformningen av budgetåtgärder och behovet av att undvika permanenta underskottsökande åtgärder som ett viktigt inslag i utarbetandet av nästa års budgetar.
Paschal Donohoe, Eurogruppens ordförande
Ministrarna diskuterar översynen av den ekonomiska styrningen
I diverse inlägg gav ministrarna politisk vägledning om de övergripande frågor som det svenska ordförandeskapet lagt fram:
hur man kan säkerställa landsspecifika finanspolitiska justeringar och samtidigt upprätthålla den multilaterala övervakning som är förankrad i EU:s gemensamma finanspolitiska regler och riktmärken, synpunkter på ett eventuellt ökat fokus på planering på medellång sikt, och den potentiella roll som en riskbaserad analys av utvecklingen vad gäller offentlig skuldsättning kan spela när det gäller att identifiera landsspecifika utmaningar.
Ordförandeskapet konstaterade att det krävs ytterligare arbete för att nå en överenskommelse om hur man ska gå vidare.
Rådet diskuterar meddelande från kommissionen om EU:s ramverk för ekonomisk styrning
Ministrarna diskuterade ett meddelande med riktlinjer för en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning som kommissionen lade fram den 9 november 2022.
De gjorde några inledande positiva iakttagelser, formulerade kvarstående frågor och farhågor och sade att de ser fram emot konstruktiva diskussioner om de olika aspekterna av de föreslagna reformerna under de kommande månaderna, som ska ge kommissionen det politiska stöd som krävs för nästa steg.
Eurogruppens uttalande om riktlinjerna för finanspolitiken för 2023
Eurogruppen diskuterade finanspolitiska riktlinjer för 2023. Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, i kölvattnet av den globala pandemin, ansåg Eurogruppen att det inte var motiverat att genom finanspolitiken stödja den allmänna efterfrågan under 2023, utan att man i stället bör fokusera på att skydda de mest utsatta, samtidigt som man bibehåller flexibiliteten till anpassningar när sådana behövs.
Finanspolitiken i alla länder bör syfta till att bevara en hållbar skuldsättning och öka tillväxtpotentialen på ett hållbart sätt för att stimulera återhämtningen.
Även om den nuvarande globala situationen innebär stora utmaningar har Eurogruppen fullt förtroende för euroområdets ekonomiers motståndskraft och är fast besluten att säkerställa förutsättningarna för en hög hållbar tillväxt och uppnå de gemensamma politiska målen.
Eurogruppens uttalande om Tysklands och Portugals uppdaterade utkast till budgetplaner
Eurogruppen välkomnar Tysklands och Portugals utkast till budgetplaner för 2022 samt kommissionens yttranden av den 19 maj 2022.
Utkastet till budgetplan är avgörande för samordningen av finanspolitiken i euroområdet. Eurogruppen fortsätter med sin starka samordning av finanspolitiken i euroområdet för att klara av ökande risker och osäkerhet och dessas inverkan på ekonomin, i enlighet med överenskommelsen av den 14 mars 2022.
Eurogruppens uttalande om den finanspolitiska vägledningen för 2023
Eurogruppen diskuterade samordningen av finanspolitiken för 2023 och välkomnade kommissionens meddelande av den 2 mars 2022 och dess syn på en övergång från en samlad stödjande finanspolitisk inriktning i euroområdet till en i stort sett neutral samlad finanspolitisk inriktning nästa år.
Samtidigt är Eurogruppen redo attreagera på den föränderliga ekonomiska situationen med tanke på den osäkerhet som orsakas av de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina.
Eurogruppen angav också att man i samband med översynen av den ekonomiska styrningen kommer att fortsätta att aktivt delta i denna process i enlighet med sitt arbetsprogram och i samarbete med rådets ordförandeskap och i lämpligt format.
Eurogruppen diskuterar euroområdet i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser
Som en del av översynen av den ekonomiska styrningen diskuterade ministrarna de aspekter av förfarandet vid makroekonomiska obalanser som berör euroområdet.
Eurogruppen konstaterar att makroekonomiska obalanser är av särskild betydelse för euroområdet och att förfarandet vid makroekonomiska obalanser har bidragit till att dessa obalanser rättats till. Förfarandet var särskilt effektivt för att minska underskott i bytesbalansen, även om det fungerade mindre bra för att minska höga överskott.
Paschal Donohoe, ordförande i Eurogruppen
Eurogruppen diskuterar översyn av den ekonomiska politiken – aspekter som berör euroområdet
Ministrarna diskuterade den finanspolitiska ramen för euroområdet och arrangemang för finansiellt stöd och övervakning efter programperiodens slut. Diskussionen byggde på Eurogruppens arbetsplan som fastställer gruppens deltagande i översynen av den ekonomiska styrningen.
Vi höll en första sakdiskussion om euroområdesdimensionen av ramen för ekonomisk styrning. Under denna del av vårt möte tog vi del av många synpunkter från regeringarna om processen med utkastet till budgetplan, de befintliga övervakningsförfarandena, de finanspolitiska reglerna, värdet av den nationella samordningen av den ekonomiska politiken samt om hur vi kan säkerställa att det föreligger åtaganden när det gäller de nationella finanserna och att dessa uppfylls och övervakas på ett transparent sätt.
Eurogruppens ordförande Paschal Donohoe
Ekonomi- och finansministrarna diskuterar ekonomisk styrning och återhämtning
Under Ekofinrådets möte diskuterade ministrarna EU:s ekonomi efter coronapandemin och konsekvenserna för den senaste tidens utveckling inom den ekonomiska styrningen. De diskuterade den framtida ramen för EU:s ekonomiska styrning och delade med sig av sina inledande åsikter om hur de tycker att arbetet ska gå vidare. Detta ämne kommer att diskuteras mer och ministrarna kommer att fortsätta sina samråd för att så småningom nå en bred konsensus.
Eurogruppen diskuterar vägen framåt för översynen av den ekonomiska styrningen
Mot bakgrund av kommissionens nystart av översynen av den ekonomiska styrningen diskuterade ministrarna den process där man vid möten i Eurogruppen (och Eurogruppen i inkluderande format för relevanta frågor) ska behandla översynen av styrningen. Man höll också en inledande diskussion om hur Eurogruppen kan möta utmaningar rom rör samordningen av finanspolitiken och den ekonomiska politiken inom euroområdet samt EMU:s funktion i samhällsekonomin efter coronapandemin.
Vi har gjort mycket stora framsteg på grundval av de intensiva samråd som vi har haft under de senaste veckorna och månaderna. Vi är nästan där. Det var inte möjligt att nå en överenskommelse om alla politiska, rättsliga och tekniska samråd, men vi hoppas kunna slutföra detta under de kommande dagarna och veckorna så att vi kan nå en politisk överenskommelse före årets slut.
I dag är vi överens om de viktigaste inslagen och mekanismerna i det nya finanspolitiska regelverket och om behovet av budgetdisciplin, trovärdighet och förtroende, men också om att säkerställa konjunkturdämpande effekter och rätt incitament för tillväxtfrämjande investeringar och reformer som svarar mot våra gemensamma europeiska prioriteringar. Det finns en stark vilja hos alla medlemsländers sida att nå en balanserad överenskommelse före årets slut.
Det är viktigt att rådets prioriteringar från mars fortsätter att vara vägledande under förhandlingarna. Detta betonades av ministrarna i dagens diskussioner.