Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen säkerställer att producenter utanför EU har samma koldioxidkostnader som EU-producenter när de säljer varor inom EU.
Hur försöker EU förhindra koldioxidläckage?
Industriproducenter inom vissa sektorer i EU måste kompensera sina koldioxidutsläpp med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (ETS). För produktion utanför EU gäller dock inte utsläppshandelssystemet. Till följd av detta kan koldioxidintensiv produktion komma att flyttas till länder med mindre strikta klimatkrav, och importerade varor kan komma att få prisfördelar på miljöns bekostnad. Detta kallas koldioxidläckage.
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) är EU:s verktyg för att bekämpa koldioxidläckage. Detta system sätter ett pris på koldioxidutsläpp som släpps ut vid tillverkningen av importerade varor inom de mest koldioxidintensiva sektorerna: järn och stål, cement, gödselmedel, aluminium, el och vätgas, och främjar en renare industriproduktion i länder utanför EU.
CBAM-förordningen antogs formellt av rådet i april 2023 och trädde i kraft den 1 januari 2026.
Hur fungerar mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen?
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen innebär att EU-importörer måste köpa CBAM-certifikat för att täcka den prisskillnad som uppstår till följd av de utsläppsrätter som tillverkare inom EU måste använda för att täcka sina koldioxidutsläpp.
CBAM fungerar parallellt med utsläppshandelssystemet, som uppmuntrar utsläppsintensiva industrier inom EU att minska sina utsläpp. Den återspeglar utsläppshandelssystemets effekter på producenter utanför EU. Dessutom motiverar den andra länder att inrätta prissättningssystem för koldioxid.
Vilka produkter omfattas?
CBAM omfattar sektorer med höga koldioxidutsläpp och hög risk för koldioxidläckage.
järn och stål
cement
gödselmedel
aluminium
el
vätgasproduktion
Förordningen omfattar också vissa prekursorer och produkter i senare led (produkter över eller under värdekedjan för de produkter som omfattas av CBAM).
Indirekta utsläpp ska också ingå i förordningen på ett väl avgränsat sätt.
Förstärkning av mekanismen
I september 2025 antog rådet en rad ändringar för att förenkla CBAM och minska byråkratin, som en del av Omnibus I-lagstiftningspaketet. Förordningen trädde i kraft den 20 oktober 2025.
I december 2025 föreslog EU-kommissionen ytterligare åtgärder för att stärka och utvidga mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen. Förslaget innehåller åtgärder för att
- utvidga CBAM:s tillämpningsområde till ett större antal produkter i senare led som inte är råmaterial men som innehåller stora mängder järn, stål eller aluminium
- införa flera åtgärder mot kringgående som är utformade för att förhindra att CBAM-skyldigheter kringgås
- förbättra de tekniska reglerna för tillskrivning av utsläpp till el med målet att uppmuntra avkarbonisering av elimporten
Den 12 juni 2026 enades rådet om sin ståndpunkt om förslaget. Rådet stöder CBAM:s utvidgning till utvalda produkter i senare led samtidigt som förteckningen över produkter som omfattas finslipas. Det stöder dessutom införandet av nya åtgärder mot kringgående och klargör under vilka förutsättningar tillfälliga undantag kan beviljas i exceptionella fall.
Förhandlingar med Europaparlamentet för att nå en överenskommelse om den slutliga lagstiftningen kommer att inledas när parlamentet har antagit sin ståndpunkt.
Läs mer
55 %-paketet
Den europeiska gröna given
Industriutsläpp
Senast ändrad: 12 juni 2026