Finansiering av klimatomställningen

Integrering av klimatåtgärder i EU:s utgifter

EU är en stark förespråkare för övergången till en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Det ingår i EU:s insatser för att uppnå sina klimat- och energimål i linje med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling för 2030.

För att uppnå målen för klimatet samt miljömässig och social hållbarhet krävs mycket stora privata och offentliga investeringar.

Återhämtningen från coronapandemin innebar stora utmaningar för hälso- och sjukvården och stora finansiella och ekonomiska utmaningar men gav oss även möjlighet att bygga upp ett bättre och hållbarare samhälle genom att stärka vår offentlig politik med gynnsamma klimatåtgärder såsom

koldioxidprissättning
motverkande av miljöskadliga och ekonomiskt ineffektiva subventioner
övergång till hållbara investeringar

I EU:s återhämtningsplan Next Generation EU går 37 procent av faciliteten för återhämtning och resiliens på 672,5 miljarder euro till klimatrelaterade mål. Ett övergripande klimatmål på 30 procent gäller för det totala utgiftsbeloppet från EU:s långtidsbudget för 2021–2027.

Hur finansierar EU övergången till klimatneutralitet? (Infografik)

EU:s politik för hållbar finansiering

Mobilisera privata investeringar

För att den gröna omställningen ska lyckas måste privata investeringar kanaliseras och komplettera den offentliga finansieringen.

Sedan kommissionen lade fram handlingsplanen i 10 punkter för hållbar utveckling i mars 2018 har EU lagt grunden för sin politik för hållbar finansiering.

I oktober 2019 lanserade EU och dess medlemsländer tillsammans med länder utanför EU en ny internationell plattform för hållbar finansiering. Syftet med denna plattform är att öka mobiliseringen av privat kapital för miljömässigt hållbara investeringar.

I sin europeiska gröna giv från december 2019 tillkännagav kommissionen att man skulle lägga fram en förnyad strategi för hållbar finansiering. I juli 2021 lade kommissionen fram ett förslag till en ny strategi för att hantera klimatförändringarna och samtidigt öka investeringarna i en mer hållbar ekonomi.

Genomförande av handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt

Rådet antog 2019 och 2020 lagstiftning för att rikta privat kapital till mer hållbara investeringar på kapitalmarknaden genom att

skärpa transparenskraven för finansförmedlare för att väga in faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) i samband med deras riskbedömningar
skapa en ny kategori referensvärden för hållbara investeringar för att göra det lättare för investerare att jämföra sina investeringars koldioxidavtryck
inrätta ett enhetligt EU-klassifikationssystem (en så kallad taxonomi) för hållbara ekonomiska verksamheter

I juni 2019 offentliggjorde kommissionen också icke-bindande riktlinjer för att hjälpa företag att redovisa relevant icke-finansiell information på ett mer enhetligt och jämförbart sätt.

Riktlinjer för icke-finansiell rapportering (EU-kommissionen)

EU:s taxonomiförordning

Rådet antog i april 2020 en förordning om ett EU-omfattande klassificeringssystem eller ”taxonomi” som ska ge företag och investerare ett gemensamt språk för att fastställa vilka ekonomiska verksamheter som kan anses vara miljömässigt hållbara.

EU-kommissionen har sedan dess antagit två delegerade akter inom ramen för EU:s taxonomiförordning. Genom akten fastställs bland annat tekniska granskningskriterier för

fastställande av huruvida en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till begränsning av eller anpassning till klimatförändringar
principen om att inte orsaka betydande skada, nämligen att säkerställa att en viss ekonomisk verksamhet inte orsakar någon betydande skada för miljön

Förordningen om europeiska gröna obligationer

I oktober 2023 antog rådet en förordning om en standard för europeiska gröna obligationer.

I förordningen fastställs enhetliga krav för utgivare som vill använda beteckningen ”europeisk grön obligation” eller ”EuGB” för obligationer som de hävdar är miljömässigt hållbara.

Samtidigt inrättas ett system för registrering och tillsyn av enheter som agerar som externa granskare av europeiska gröna obligationer och för reglering av tillsynen av dem som ger ut dessa obligationer.

Alla intäkter från europeiska gröna obligationer måste investeras i ekonomisk verksamhet som är anpassad till EU:s taxonomi för hållbar verksamhet. För de sektorer som ännu inte omfattas av EU-taxonomin och för vissa mycket specifika verksamheter kommer det att finnas en flexibilitetsmarginal på 15 %.

Europeiska gröna obligationer: ny förordning ska främja hållbar finansiering (pressmeddelande 24.10.2023)

Rådet har antagit en förordning om en standard för europeiska gröna obligationer

Europeiska gröna obligationer (Infografik)

EU:s bidrag till internationell klimatfinansiering

EU och medlemsländerna är världens största givare av offentlig klimatfinansiering.

EU och dess 27 medlemsländer bidrog 2024 med 31,7 miljarder euro i klimatfinansiering från offentliga källor och mobiliserade ytterligare 11 miljarder euro i privat finansiering för att hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Hälften av de offentliga klimatmedlen för utvecklingsländer har avsatts för antingen klimatanpassning eller övergripande åtgärder (som omfattar initiativ för både begränsning av och anpassning till klimatförändringarna) i utvecklingsländer.

Att bidra till klimatfinansieringen är en viktig del av Parisavtalet från 2015. I avtalet fastställdes ett mål om att industriländerna skulle mobilisera 100 miljarder US-dollar per år till internationell klimatfinansiering fram till och med 2025.

Stapeldiagram som visar hur EU:s bidrag till klimatfinansiering har utvecklats 2013–2024.

EU:s bidrag till klimatfinansiering (i miljarder euro) (Infografik)