"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Informell diskussion med Armeniens utrikesminister
EU-ländernas utrikesministrar förde en diskussion över frukost med Armeniens utrikesminister Ararat Mirzoyan. Den informella diskussionen ägde rum med tanke på parlamentsvalet den 7 juni och handlade om valresultatet, mot bakgrund av Rysslands inblandning utan motstycke och ihållande hybridattacker.
Valet gav ett tydligt budskap: det armeniska folket röstade för fred, suveränitet och närmare förbindelser med Europa. Ryssland lyckades inte – trots hårda påtryckningar och ekonomiskt tvång – att påverka valet.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Ministrarna diskuterade ytterligare sätt att stödja Armeniens resiliens, demokratiska väg och ekonomiska diversifiering. EU:s utrikeschef betonade att EU redan arbetar med ett stort ekonomiskt stödpaket för att hjälpa Armenien att stå emot Rysslands illojala handelsrestriktioner och att EU:s nya partnerskapsuppdrag i Armenien snart ska inledas.
Rådet diskuterade Rysslands anfallskrig mot Ukraina, efter en informell diskussion med Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha. Ukrainas minister – som var uppkopplad via videokonferens – gav en överblick över situationen på plats, Ukrainas mest akuta behov och en uppdatering om Rysslands angrepp under natten mot bland annat katedralen vid Petjerskaklostret, en av landets viktigaste religiösa platser och ett av Unescos världsarv.
Den efterföljande ministerdiskussionen visade att EU-ländernas ministrar står enade i sin beredvillighet att fortsätta att stödja Ukraina och öka trycket på Ryssland.
De västerländska sanktionerna har redan kostat Ryssland uppskattningsvis 1–1,3 biljoner euro. Detta är pengar som inte används för att föra krig mot Ukraina. Ett ökat tryck på Ryssland innebär också att landet isoleras internationellt. När Ryssland bombar katedraler ska Europa inte rulla ut röda mattan för ryska konstnärer och idrottare som stöder Kremls krig. Kultur och idrott ska inte vara ett verktyg för att släta över aggressioner.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
Mot bakgrund av Rysslands åtgärder för att destabilisera, undergräva eller hota Moldaviens suveränitet och oberoende, inbegripet sådana åtgärder som syftar till att undergräva landets demokratiska processer, beslutade rådet att införa restriktiva åtgärder mot sex personer. Rådet antog ytterligare 81 tematiska uppföranden på förteckningen – 34 personer och 47 enheter – som är riktade mot Rysslands militärindustriella komplex, energiintäkter, propagandainsatser och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Ministrarna tog också upp det nyligen föreslagna 21:a sanktionspaketet mot Ryssland och enades om att arbetet med det måste gå snabbt framåt.
Nästa punkt på dagordningen handlade om situationen i Mellanöstern mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen i regionen.
Iran
Rådet noterade det nyligen tillkännagivna ramavtalet mellan USA och Iran om att förlänga den nuvarande vapenvilan med 60 dagar och återupprätta friheten till sjöfart i Hormuzsundet, som bör förbli öppet och avgiftsfritt. Man betonade också behovet av ytterligare arbete med att begränsa Irans kärntekniska program och program för ballistiska robotar.
USA:s och Irans tillkännagivande av en överenskommelse om att få ett slut på kriget och öppna Hormuzsundet igen är ett potentiellt genombrott. Överenskommelsen kan ge det utrymme som behövs för fördjupade förhandlingar om Irans kärntekniska program och andra viktiga frågor. Den svåraste fasen av diskussionerna ligger fortfarande framför oss.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
EU-ländernas utrikesministrar utvärderade även kontakterna och samordningen med partnerländerna, bland annat utrikeschefens besök nyligen i Pakistan och kontakterna med Gulfstaterna. I detta sammanhang betonade utrikeschefen att EU är redo att bidra med allt från ekonomiskt inflytande till kärnteknisk kompetens för att hitta en hållbar lösning.
Rådet diskuterade den svåra humanitära situationen i Libanon, mot bakgrund av de fortsatta fientligheterna mellan Israel och Hizbollah, och diskuterade EU:s stöd till Libanon och det libanesiska folket, bland annat genom den nyligen antagna bilaterala stödåtgärden för den libanesiska försvarsmakten inom ramen för Europeiska fredsfaciliteten till ett värde av 100 miljoner euro.
Ministrarna betonade vidare vikten av att garantera Libanons suveränitet och territoriella integritet och diskuterade möjligheten till ett ökat engagemang från EU:s sida i landet, bland annat genom ett framtida särskilt GSFP-uppdrag.
Rådet diskuterade Israel och Palestina. Ministrarna framförde sin djupa oro över den kritiska humanitära situationen i Gaza, betonade behovet av att säkra tillgång till humanitärt bistånd och tog upp EU:s stöd till den palestinska myndighetens reformprocess inför givargruppen för Palestina i juli.
Ministrarna diskuterade också den försämrade situationen på Västbanken, särskilt det ökande våldet och utvidgningen av de israeliska olagliga bosättningarna. Efter antagandet av ytterligare restriktiva åtgärder mot extremistiska israeliska bosättare och ledande personer inom Hamas den 28 maj 2026 diskuterade rådet även ytterligare politiska alternativ, bland annat nya uppföranden på förteckningen och handelsrelaterade åtgärder.
Under lunchen diskuterade EU-ländernas utrikesministrar läget i förbindelserna mellan EU och Kina, mot bakgrund av den rådande geopolitiska utvecklingen. Diskussionen i utrikesrådet inriktades på utrikes- och säkerhetsaspekter inför Europeiska rådets möte den 18–19 juni 2026.
Det handlar om allt från snedvridande subventioner, växande obalanser i handeln och ett nästan monopol på råvaror av avgörande betydelse – listan över problem är fortfarande lång. Att minska beroendet av Kina kommer varken att bli enkelt eller billigt, men det är nödvändigt och brådskande.
Kaja Kallas, unionens utrikeschef och ordförande i utrikesrådet
När det gäller utrikesaspekter framhöll utrikeschefen att Peking fortfarande är en avgörande möjliggörande faktor bakom Rysslands krig mot Ukraina och att EU noggrant bedömer nya och verifierade rapporter enligt vilka den kinesiska militären ska ha tränat rysk militär personal för att strida i Ukraina.
Rådet diskuterade också hur man kan motverka Kinas desinformationsverksamhet och stärka Europas försvarsleveranskedjor.
När det gäller regionen Indiska oceanen/Stilla havet bekräftade EU-ländernas ministrar att FN:s havsrättskonvention tydligt definierar lagligt beteende och utgör en grund för säkerheten i regionen.
Under punkten aktuella frågor tog rådet upp förfarandet för utnämning av en ny hög representant för Bosnien och Hercegovina.
Ministrarna fick också en uppdatering om den på nytt uppblossade ebolafebern i Kivu i Demokratiska republiken Kongo.
Övriga frågor och beslut
Övriga frågor:
Polen informerade ministrarna om den nyligen offentliggjorda vitboken om Rysslands sabotage och omstörtande verksamhet mot medlemmarna i Östersjöstaternas råd
Rumänien informerade medlemsländerna om prioriteringarna för det tillträdande rumänska ordförandeskapet för den sydösteuropeiska samarbetsprocessen
Rumänien och Bulgarien informerade sina motparter om EU:s centrum för sjöfartsskydd i Svarta havet
Mot bakgrund av de ryskfinansierade insatserna för att störa parlamentsvalet i Moldavien i september 2025 beslutade rådet att införa restriktiva åtgärder mot sex personer.
Rådet antog också slutsatser om Global Gateway och bekräftar att det är EU:s globala investeringsstrategi för att bygga upp ömsesidigt fördelaktiga partnerskap och mobilisera offentliga och privata resurser för att överbrygga det globala investeringsgapet.
