"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet fattade beslut om att sjösatta Eunavfor Aspides, EU:s defensiva insats för sjöfartsskydd som syftar till att återställa och skydda den fria sjöfarten i Röda havet och Gulfregionen.
Rådet diskuterade därefter läget i Mellanöstern, främst den humanitära situationen. Medlemsländerna behandlade frågan om ett omedelbart humanitärt uppehåll och en planerad israelisk militär insats i Rafah. Man diskuterade även behovet av att Israel gör mer för att underlätta för bistånd och skydda civilbefolkningen.
I detta sammanhang diskuterade ministrarna med Sigrid Kaag som är FN:s chefssamordnare för humanitärt bistånd till och återuppbyggnad av Gaza. Deltagarna och Sigrid Kaag diskuterade stödet till UNRWA, FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, och det betonades att om stödet avskaffas så skulle det innebära ett avbrott i de livsnödvändiga tjänster som organisationen tillhandahåller för den palestinska civilbefolkningen inte bara i Gaza utan även på Västbanken, i Libanon och i Jordanien.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina
EU:s utrikesministrar hedrade minnet av Aleksej Navalnyj och välkomnade Julija Navalnaja till mötet och hennes inlägg i diskussionen. Julija Navalnaja delade med sig av sina insikter om omfattningen av förtrycket från Putins regim och läget för den politiska oppositionen i Ryssland.
Jag har föreslagit för utrikesministrarna att döpa om det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter och uppkalla det efter Aleksej Navalnyj. Om förslaget godkänns kommer EU:s sanktionssystem att heta det globala Navalnyj-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. Det blir ett sätt för EU att hålla Navalnyjs namn levande.
Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Utrikesrådet diskuterade därefter Rysslands angrepp mot Ukraina, efter ett inlägg av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, som informerade EU-kollegorna om den senaste händelseutvecklingen i Ukraina så här några dagar före den dystra tvåårsdagen för inledningen av Putins anfallskrig mot Ukraina.
Josep Borrell framhöll att Putin fortsätter att bomba civila mål och civil infrastruktur för att skapa mänskligt lidande hos den ukrainska befolkningen och pröva deras motståndskraft, och att EU kommer att fortsätta att stödja Ukraina.
Rådets diskussion handlade därefter främst om EU:s säkerhetsåtaganden och militära stöd till Ukraina och man diskuterade hur EU kan öka leveranserna av ammunition genom bilaterala och europeiska ramar.
Ministrarna diskuterade även det trettonde sanktionspaket som ska antas före den 24 februari och användningen av extraordinära intäkter från investeringar av ryska immobiliserade tillgångar i EU.
Vi uttryckte vår solidaritet med Estlands premiärminister och andra politiker och medborgare i våra medlemsländer som de ryska myndigheterna fört upp på förteckningar som ”efterlysta” och inlett hitte på-brottsutredningar mot.
Detta är förfärligt och sällar sig till Rysslands långa tradition när det gäller att försöka skrämma personer som avslöjar ryska brott mot folkrätten, mänskliga rättigheter och demokratiska principer.
Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Sahel
Utrikesrådet diskuterade situationen i Sahel och de vägledande principerna för en anpassad EU-strategi för regionen i linje med strategin ”afrikanska lösningar på afrikanska problem”:
Fortsätta det humanitära biståndet till stöd för befolkningen
Stärka samarbetet med Tchad, Mauretanien och länderna i Guineabukten
Fortsätta att stödja Ecowas och olika regionala aktörer
Ha en mer transaktionsbaserad strategi
Stärka EU:s strategiska kommunikation för att motverka falska antivästliga budskap
Belarus
Under punkten Aktuella frågor behandlade utrikesrådet situationen i Belarus och godkände slutsatser där man bekräftar EU:s orubbliga stöd till det civila samhället och fördömer den nuvarande regimen och dess förtryck av demokratin, bristande respekt för mänskliga rättigheter och delaktighet i Rysslands krig mot Ukraina.
Innan utrikesrådets möte inleddes höll EU-ländernas utrikesministrar en informell diskussion med IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi, som informerade ministrarna om sitt besök nyligen i Ukraina och kärnkraftverket Zaporizjzja samt om IAEA:s bredare arbetsområden. Ministrarna hänvisade också till utsikterna till ett närmare samarbete mellan EU och IAEA inför det första kärnenergitoppmötet någonsin som kommer att anordnas i Bryssel den 21 mars 2024.
Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.
Jag har föreslagit för utrikesministrarna att döpa om det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter och uppkalla det efter Aleksej Navalnyj. Om förslaget godkänns kommer EU:s sanktionssystem att heta det globala Navalnyj-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. Det blir ett sätt för EU att hålla Navalnyjs namn levande.
