"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Informell diskussion med USA:s utrikesminister Antony Blinken
Ministrarna höll en informell diskussion med USA:s utrikesminister Antony Blinken via videokonferens, med fokus på Rysslands angrepp mot Ukraina, situationen i Mellanöstern, strategin gentemot Kina samt regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
Deltagarna var eniga om att transatlantisk enighet fortfarande är avgörande för hanteringen av aktuella utmaningar. Framför allt krävs brådskande åtgärder både när det gäller Ukraina och Mellanöstern, särskilt för att driva på en varaktig fred mellan Israel och Palestina på grundval av en tvåstatslösning.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Utrikesrådet diskuterade sedan Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, som uppdaterade EU-kollegorna om den senaste utvecklingen i kriget och om Ukrainas aktuella prioriteringar.
Under den efterföljande ministerdebatten antog rådet ett beslut om att anslå 5 miljarder euro inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till militärt stöd för Ukraina. Den nya särskilda fonden för bistånd till Ukraina kommer att öka förutsebarheten när det gäller EU:s militära stöd och kommer fortsättningsvis huvudsakligen att vägledas av Ukrainas behov.
EU-ländernas ministrar enades också om att inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter slutföra sanktionerna mot dem som bär ansvaret för mordet på Aleksej Navalnyj.
Rådet diskuterade sedan den eventuella användningen av de extraordinära intäkter som genereras av ryska tillgångar som immobiliserats i EU till följd av sanktioner.
Diskussionen i dag visade att det finns ett starkt stöd för att använda intäkterna, de exceptionella vinsterna, för att stödja Ukraina. Hur? Militärt, för att öka resurserna i den europeiska fredsfaciliteten och även för att stödja utvecklingen av Ukrainas försvarsindustri.
Jag kommer att lägga fram detta förslag till rådets beslut och samarbeta med kommissionen för att få en rådsförordning godkänd så att medlemsländerna kan diskutera ett konkret förslag, före Europeiska rådets möte.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Slutligen diskuterade rådet det ryska presidentvalet, som ägde rum den 15–17 mars i en mycket inskränkt miljö, där väljarna berövades möjligheten till ett verkligt val och utsattes för systematiskt internt förtryck. In det uttalande från EU 27-länderna som utfärdades inför rådets möte fördömde EU det olagliga anordnandet av så kallade val på de ukrainska territorier som Ryssland tillfälligt har ockuperat.
Utrikesrådet diskuterade Belarus med fokus å ena sidan på vad EU kan göra mer för att reagera på människorättssituationen och stödja det belarusiska civila samhället och den demokratiska oppositionen och å andra sidan på Belarus delaktighet i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Rådet uttryckte oro över den ständigt försämrade interna situationen, där förtrycket når aldrig tidigare skådade nivåer, människorättssituationen förvärras och kränkningarna av det belarusiska folkets medborgerliga och politiska rättigheter fortsätter.
Ministrarna bekräftade att Belarus fortfarande står högt på EU:s dagordning och uppmanade återigen regimen att omedelbart och villkorslöst frige alla politiska fångar.
I linje med EU:s gradvisa tillvägagångssätt är EU berett att vidta ytterligare restriktiva och riktade åtgärder.
Utrikesrådet diskuterade därefter situationen i Mellanöstern, särskilt på Gazaremsan.
Ministrarna diskuterade den allt värre humanitära situationen på Gazaremsan, där den stora majoriteten av befolkningen riskerar svält enligt en färsk rapport från Världslivsmedelsprogrammet.
Rådet diskuterade också Cyperns initiativ om en humanitär sjöväg. EU:s utrikesrepresentant betonade att den cypriotiska sjövägen måste utvecklas, men också att Israel måste säkerställa fler landvägar och öppnandet av ytterligare gränsövergångar.
Därefter diskuterade vi sanktioner, både mot Hamas och mot extremistiska bosättare. […] Detta var inte möjligt vid det senaste mötet i utrikesrådet, men kunde genomföras denna gång. Vi har kunnat enas om en stabil kompromiss på arbetsnivå, och jag hoppas att den snart kan antas i sin helhet.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Rådet diskuterade också associeringsavtalet mellan EU och Israel. Detta avtal grundar sig uttryckligen på värden som delas av EU och Israel, såsom respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokrati.
Ministrarna såg fram emot att ytterligare samarbeta med Israel för att diskutera situationen i Gaza, och några av dem föreslog att man igen skulle bjuda in Israels utrikesminister och den palestinska myndighetens nya premiärminister till ett kommande rådsmöte.
Aktuella frågor
När det gäller aktuella frågor diskuterade rådet Armenien/Azerbajdzjan, Niger och Haiti.
Angående Haiti uttryckte ministrarna sitt starka stöd för de pågående insatserna för att säkerställa en livskraftig, inkluderande och hållbar politisk övergång under haitisk ledning. De betonade också att dessa politiska insatser snabbt måste omsättas i konkreta förbättringar på fältet.
EU:s utrikesrepresentant betonade vikten av att snabbt sätta in det multinationella uppdrag för säkerhetsstöd som godkänts av FN:s säkerhetsråd.
EU undersöker hur man kan stödja det multinationella uppdragets bredare mål genom samarbetsinstrument.
Diskussionen i dag visade att det finns ett starkt stöd för att använda intäkterna, de exceptionella vinsterna, för att stödja Ukraina. Hur? Militärt, för att öka resurserna i den europeiska fredsfaciliteten och även för att stödja utvecklingen av Ukrainas försvarsindustri. Jag kommer att lägga fram detta förslag till rådets beslut och samarbeta med kommissionen för att få en rådsförordning godkänd så att medlemsländerna kan diskutera ett konkret förslag, före Europeiska rådets möte.