"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet antog ett 14:e paket med ekonomiska och individuella restriktiva åtgärder, som riktar sig mot sektorer med högt värde i den ryska ekonomin och gör det svårare att kringgå EU:s sanktioner.
Utrikesrådet diskuterade sedan Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, som informerade EU-kollegorna om den senaste utvecklingen på plats och om Ukrainas mest brådskande behov.
Den diskussion som följde handlade framför allt om EU:s militära stöd till Ukraina.
Vi måste förse Ukraina med mer luftförsvar, mer ammunition och mer stöd till utveckling av landets egen industriella kapacitet. Putin fortsätter sina attacker, framför allt mot energiinfrastrukturen. Det är uppenbart att Putin vill bevisa att Ukraina är sårbart, och vi måste bevisa att vi kommer att stödja Ukraina.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Ministrarna välkomnade det beslut som förra veckan antogs om användning av oförutsedda vinster från immobiliserade ryska tillgångar, som kommer att anslås till den europeiska fredsfaciliteten. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt operationalisera de oförutsedda vinster som härrör från ryska tillgångar som immobiliserats i Europa till följd av restriktiva åtgärder till förmån för Ukraina. Detta belopp bör uppgå till 1,4 miljarder euro som blir tillgängliga under nästa månad.
Den höga representanten betonade att rådet höll på att slutföra EU:s säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina och att EU med ett sådant beslut kommer att sända ett tydligt budskap till Ryssland om sin beslutsamhet att fortsätta att stödja Ukraina.
Läget i Mellanöstern
Utrikesrådet diskuterade utvecklingen i Mellanöstern, med fokus på situationen på plats, bland annat den humanitära situationen i Gaza och gisslans lidande.
Den höga representanten betonade att det tre veckor efter det att USA:s president Biden lade fram sin färdplan för eldupphör och hade fått starkt internationellt stöd, särskilt från EU, fortfarande inte fanns några tecken på en möjlig vapenvila. Han lyfte också fram de oöverstigliga svårigheterna med humanitärt bistånd i avsaknad av sådant stöd.
I detta sammanhang diskuterade rådet stöd till Palestinska myndigheten och UNRWA samt till andra FN-organ.
Ministrarna tog också upp de allt större spänningarna vid Israels norra gräns och den allvarliga risken för spridning i regionen. Den höga representanten uttryckte sitt stöd för aktiva medlingsinsatser under Förenta staternas och Frankrikes ledning för att begränsa konfrontationerna mellan Israel och Hizbollah och för Libanon och Cypern som hade hotats av Hizbollah.
Slutligen diskuterade rådet EU:s stöd för att finna en politisk lösning på konflikten och enades om att fortsätta och intensifiera samarbetet med internationella partner för att återuppta en politisk process mot en tvåstatslösning. Möjligheten att inrätta ett associeringsråd med Israel diskuterades också.
Västra Balkan
EU-ländernas utrikesministrar fick sedan sällskap av de sex utrikesministrarna från partnerländerna på västra Balkan för en informell diskussion över en lunch om ett starkare gemensamt engagemang för utrikes- och säkerhetspolitiken.
Vi är redo att ytterligare fördjupa den gradvisa integrationen och utöka vårt stöd till partnerna på västra Balkan. Och vi förväntar oss att de står enade med oss för att försvara den regelbaserade världsordningen, framför allt Ukraina, särskilt när det gäller de åtgärder som vidtagits för att motverka den ryska invasionen av Ukraina. Deras anpassning till vår gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är ett uttryck för deras strategiska val och engagemang för EU-medlemskap. Att upprätthålla nära band med Putins regim är inte förenligt med uppbyggnaden av en gemensam framtid med och inom EU.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Georgien
Utrikesrådet diskuterade Georgien och följde upp diskussionen vid rådets möte i maj. Rådet diskuterade särskilt den politiska utvecklingen i landet, däribland antagandet och tillämpningen av lagen om insyn i utländskt inflytande.
Vi måste tyvärr beklaga den utbredda desinformationen om Europeiska unionen och dess värden, även från officiella aktörer. Vi var förvånade över att få höra georgiska röster på högsta nivå förklara att denna lag för landet närmare Europeiska unionen. Men jag vill vara tydlig. Nej. Denna lag och den negativa utvecklingen runt den driver Georgien bort från Europeiska unionen. [...] Vi kommer att öka vårt stöd till det civila samhället och medierna, motverka desinformation och öka stödet till valprocessen.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Rådet diskuterade möjliga åtgärder i händelse av en försämring av situationen och kommer att fortsätta att övervaka situationen och vid behov anpassa EU:s åtgärder.
Området kring de stora sjöarna och Tunisien
Utrikesrådet diskuterade området kring de stora sjöarna i Afrika, bland annat den pågående krisen i östra Demokratiska republiken Kongo och dess regionala och geopolitiska konsekvenser. Den höga representanten meddelade att EU snart kommer att utse ett särskilt sändebud till området för att genomföra EU:s strategi.
Under punkten aktuella frågor fick rådet information om den politiska utvecklingen i Tunisien och diskuterade behovet av att först gemensamt bedöma situationen och sedan överväga hur man bäst kan förvalta EU:s partnerskap med landet och upprätthålla EU:s stöd till det tunisiska folket.
Rådets slutsatser
Rådet godkände slutsatser:
– Halvtidsöversyn av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen
