"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, där han informerade sina EU-kollegor om den senaste utvecklingen i kriget och om Ukrainas mest akuta behov, särskilt i fråga om luftvärn och energiinfrastruktur.
I den efterföljande diskussionen fördömde flera av ministrarna Rysslands robotanfall mot civilbefolkningen och anfallet mot barnsjukhuset i Kiev nyligen.
Diskussionen handlade därefter främst om EU:s militära stöd till Ukraina och frågan om att frigöra EU-stöd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten. När det gäller användningen av exceptionella vinster från immobiliserade ryska tillgångar informerade Josep Borrell utrikesministrarna om en första överföring på 1,4 miljarder euro i början av augusti som ska användas för att finansiera köp av militär utrustning (luftvärn, artillerisystem och ammunition) och till upphandling från försvarsindustrin i Ukraina.
Därefter diskuterade rådet nästa steg efter det fredstoppmöte som nyligen ägde rum i Schweiz. I detta sammanhang betonade Josep Borrell att EU måste göra mer för att engagera globala partner runt om i världen, och att president Zelenskyjs fredsformel fortfarande är den enda verkliga fredsplanen och att den stöds av EU.
Den enda som är för kriget är Vladimir Putin. Han kräver delning av Ukraina och överlämnande av ukrainska territorier som förutsättning för fredssamtal och eldupphör. Putin skickar dagligen påminnelser om sina avsikter i form av tusentals robotar, drönare, glidbomber och en upptrappad militär offensiv. Den som vill prata om krigshetsare, den ska alltså prata om Putin, inte om Europeiska unionen.
Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Slutligen meddelade Josep Borrell att rådets informella möten med försvars- och utrikesministrarna i slutet av augusti kommer att hållas i Bryssel.
Europeiska investeringsbanken
Vid lunchen förde utrikesministrarna en informell diskussion med Europeiska investeringsbankens ordförande, Nadia Calviño.
Ministrarna välkomnade investeringsbankens utvidgade roll inom försvars- och säkerhetsindustrin, uttryckte intresse för att fortsätta ännu längre och efterlyste kortfristigt stöd till Ukraina. De välkomnade också EIB-gruppens ökade stöd till Ukrainas energisystem och energiföretag.
Nadia Calviño bekräftade även bankens åtagande att bidra till finansiell stabilitet på Västbanken och stödja Palestinska myndighetens reformagenda, i samstämmighet med stödet från kommissionen.
Läget i Mellanöstern
Utrikesrådet diskuterade läget i Mellanöstern, främst läget på plats, bland annat den humanitära situationen i Gaza och situationen för gisslan.
Rådet informerades av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Olof Skoog, och EU:s särskilda representant för fredsprocessen i Mellanöstern, Sven Koopmans.
Efter nästan tio månader – 290 dagar – fortsätter kriget i Gaza, och vi åser nya påtvingade utrymningar av en utmattad civilbefolkning. Det finns mer än 17 000 föräldralösa barn i Gaza. Tillträdet för humanitärt bistånd, som alltid varit kantat av svårigheter, har nu brutit samman.
Praktiskt taget alla i Gaza är beroende av bistånd för att överleva. 96 % av Gazas befolkning lever med akut osäker livsmedelsförsörjning. Man kan säga vad man vill, men det här är ren fasa, helt outhärdligt, och vi måste göra allt vad vi kan för att stoppa det. För vår egen humanitets skull.
Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
Josep Borrell konstaterade att förhandlingarna om eldupphör och om frisläppande av gisslan tyvärr inte gett något positivt resultat i sikte.
Vid debatten diskuterade ministrarna riskerna för regional upptrappning och Internationella domstolens senaste rådgivande yttrande. Man diskuterade också hur man kan bygga vidare på samarbetet med arabiska partner och andra partner för att åstadkomma en meningsfull process i riktning mot en tvåstatslösning.
Rådet diskuterade också hur man för både palestiniernas och israelernas skull bäst kan öka EU:s stöd till Palestinska myndigheten för att förhindra att den kollapsar. I detta sammanhang informerade kommissionen utrikesministrarna om EU:s politiska och ekonomiska bistånd till Palestinska myndigheten i form av ett omfattande flerårigt stödpaket till stöd för Palestinska myndighetens reformagenda.
Slutligen utvärderade rådet de pågående förberedelserna inför nästa möte i associeringsrådet EU–Israel.
Aktuella frågor
Under punkten Aktuella frågor diskuterade rådet digital diplomati, utifrån en färsk lägesrapport från utrikestjänsten och kommissionen.
Rådets slutsatser och andra beslut
Rådet godkände slutsatser om att inleda en dialog om viseringsliberalisering med Armenien.
Rådet antog också stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för Armeniens försvarsmakt och Islamiska republiken Mauretaniens försvarsmakt.
Slutligen förlängde rådet EU:s restriktiva åtgärder med hänsyn till Ryska federationens fortsatta åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina till och med den 31 januari 2025, och förtecknade fyra personer och två enheter som är ansvariga för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, däribland tortyr och systematiskt och utbrett sexuellt och könsrelaterat våld.
