"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarna med ansvar för Europafrågor inledde förberedelserna inför Europeiska rådets möte i juni genom att diskutera utkastet till kommenterad dagordning och höll en riktlinjedebatt om nästa fleråriga budgetram 2028–2034 med fokus på dess bidrag till integrationen av den inre marknaden. Rådet diskuterade också läget i förbindelserna mellan EU och Storbritannien och höll landsspecifika diskussioner inom ramen för rättsstatsdialogen med fokus på situationen i Frankrike, Kroatien, Italien och Lettland.
Europeiska rådet har ordinarie möte den 18–19 juni och med dagens diskussioner har våra förberedelser inför detta toppmöte inletts. Samtidigt ökar vi i Cyperns ordförandeskap takten i arbetet med EU:s långtidsbudget för perioden 2028–2034. Vi hade en givande diskussion där vi reflekterade över hur den fleråriga budgetramen kan bidra till en integration av den inre marknaden som stärker EU:s konkurrenskraft. Det är en av våra främsta prioriteringar, som är helt i linje med åtagandet i den gemensamma förklaringen Ett Europa, en marknad.
Marilena Raouna, Cyperns biträdande minister för Europafrågor
Förberedelser inför Europeiska rådets junimöte
Rådet inledde förberedelserna inför Europeiska rådets möte i juni genom att diskutera utkastet till kommenterad dagordning. Ledarna väntas föra diskussioner om
Vid ett offentligt sammanträde höll rådet en riktlinjedebatt om nästa fleråriga budgetram 2028–2034 med fokus på dess bidrag till integrationen av EU:s inre marknad. Den fleråriga budgetramen är EU:s långtidsbudget och omfattar en period på sju år.
EU-kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram omfattar flera delar som kommer att stödja integrationen av den inre marknaden. Planerna för nationellt och regionalt partnerskap ska uppmuntra till investeringar och reformer som åtgärdar hinder för den inre marknaden. Den nya Europeiska konkurrenskraftsfonden är utformad för att stödja strategiska industrier och strategisk teknik. Tanken med instrumentet Europa i världen är att utveckla externa partnerskap som ett sätt att främja unionens strategiska intressen. Slutligen ska särskilda fonder, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa, att finansiera gränsöverskridande infrastruktur, medan riktade instrument såsom programmet för den inre marknaden och tullen kommer att inriktas på verkställighet, standardisering och administrativt samarbete.
Som en separat punkt under ”Övriga frågor” uppmärksammade den franska delegationen rådet på den särskilda roll som EU:s yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier spelar inom ramen för nästa fleråriga budgetram.
Rådet diskuterade läget i förbindelserna mellan EU och Storbritannien.
Kommissionen och utrikestjänsten informerade ministrarna om utvecklingen i genomförandet av de befintliga avtalen och den förnyade agendan efter toppmötet mellan EU och Storbritannien i maj 2025 som var det första efter brexit. Rådet noterade framstegen bland annat när det gäller de pågående förhandlingarna om ett gemensamt sanitärt och fytosanitärt område (SPS-avtalet), ett avtal om sammankoppling av EU:s och Storbritanniens utsläppshandelssystem (ETS-avtalet)och ett avtal om ett program för ungas utlandserfarenheter. Ministrarna informerades också om genomförandet av säkerhets- och försvarspartnerskapet samt de kommande förhandlingarna om ett avtal om Storbritanniens deltagande i EU:s inre marknad för el (elavtalet) och ett avtal om Storbritanniens ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna i EU (sammanhållningsavtalet).
Ministrarna höll en landsspecifik diskussion inom ramen för den årliga rättsstatsdialogen med fokus på situationen i Frankrike, Kroatien, Italien och Lettland.
Det var den andra omgången med landsspecifika diskussioner i år. För varje land presenterade kommissionen de viktigaste resultaten i det landsspecifika kapitlet i 2025 års rapport om rättsstatsprincipen. De berörda medlemsländernas delegationer ombads därefter att redogöra för den viktigaste nationella utvecklingen och särskilda aspekter av den nationella rättsstatsramen. Detta följdes av en omgång med kommentarer och frågor då andra delegationer utbytte erfarenheter och bästa praxis inom samma områden. Därefter gjorde delegationen, vars situation diskuterades, ytterligare kommentarer.
Som en separat punkt under ”Övriga frågor” lämnade den ungerska delegationen en uppdatering om det pågående förfarandet enligt artikel 7.1 i EU-fördraget med koppling till rättsstatssituationen i landet.
Rådet antog ett direktiv om rösträtt och valbarhet vid kommunala val för EU-medborgare som är bosatta i ett medlemsland där de inte är medborgare. Rådet antog också ett beslut om ändring av den europeiska valakten som gör det möjligt för ledamöter i Europaparlamentet att rösta genom fullmakt i slutet av graviditeten och början av moderskapet.
Vid frukosten diskuterade ministrarna strategisk framsyn, och kommissionen redogjorde kortfattat för sin strategi för rättvisa mellan generationerna.
