EU:s långtidsbudget

Vad är EU:s långtidsbudget?

Sedan 1988 har EU använt sig av långtidsbudgetar, eller fleråriga budgetramar.

Långtidsbudgetarna ger en stabil ram med övergripande utgiftstak som gör det möjligt att

• anpassa utgifterna till EU:s politiska prioriteringar
• göra EU:s finanser mer förutsägbara för medfinansiärer och mottagare
• säkerställa budgetdisciplin
• lättare anta EU:s årliga budget

För närvarande omfattar den fleråriga budgetramen en period på sju år. Den innehåller utgiftstak för EU:s årliga utgifter för

• totala åtaganden under ett visst år
• totala betalningar under ett visst år
• åtaganden och betalningar inom vart och ett av EU:s utgiftsområden (så kallade rubriker)

Vad är åtaganden och betalningar?

Totala åtaganden motsvarar de maximala beloppen för de rättsliga förpliktelser – t.ex. kontrakt eller bidrag – som EU kan ingå under ett visst år. Beloppen betalas inte nödvändigtvis ut under samma år, utan kan betalas under senare budgetår.

Totala betalningar är de faktiska belopp som har utbetalats under ett visst år. De härrör från rättsliga åtaganden från samma eller tidigare år.

Begränsningarna syftar till att

• hålla storleken på EU:s totala budget under kontroll
• skydda beloppen för varje område i enlighet med EU:s prioriteringar

Budgeten måste dock även medge en viss flexibilitet vid oförutsedda utmaningar – t.ex. kriser och nödsituationer – och ändrade utgiftsprioriteringar. Den fleråriga budgetramen innehåller därför bestämmelser och särskilda instrument för att pengarna ska kunna användas när och där de behövs mest, även under oförutsedda omständigheter.

EU:s långtidsbudget för perioden 2021–2027

Den nuvarande långtidsbudgeten löper under perioden 2021–2017. Den innehåller ett omfattande finansiellt paket som uppgår till

• 1 216 miljarder euro inom ramen för den fleråriga budgetramen (i löpande priser)
• 807 miljarder euro inom ramen för det extraordinära återhämtningsinstrumentet Next Generation EU (i löpande priser)

I juni 2023 gjordes en halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen 2021–2027. Den förstärktes då med ytterligare 64,6 miljarder euro för att finansiera prioriteringar som stöd till Ukraina, migration och yttre åtgärder.

• EU:s långtidsbudget 2021–2027

EU:s långtidsbudget för perioden 2028–2034

Den 16 juli och 3 september 2025 lade kommissionen fram sitt förslag till nästa fleråriga budgetram, som uppgår till nästan 2 000 miljarder euro.

Diskussionerna om förslagen har sedan dess gått framåt på både teknisk och politisk nivå i allmänna rådet.

Ministrarna har vid flera tillfällen diskuterat den framtida fleråriga budgetramens struktur, inbegripet dess huvudrubriker, styrning och övergripande aspekter.

I december 2025 noterade EU-ländernas ledare det första förhandlingspaket som utarbetats av det danska ordförandeskapet och uppmanade de kommande ordförandeskapen att fortsätta arbetet i syfte att nå en överenskommelse före utgången av 2026, så att den relaterade lagstiftningen kan antas i tid under 2027.

• EU-budgeten 2028–2034 – för ett starkare Europa (EU-kommissionen)

Förhandlingarna om långtidsbudgeten

Europeiska rådet och Europeiska unionens råd har en central roll i fastställandet av EU:s långtidsbudget.

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget inleds några år före inledningen av den period som den nya budgeten omfattar. Den formella processen inleds med att EU-kommissionen lägger fram den fleråriga budgetramen (långtidsbudgetpaketet).

Paketet omfattar framför allt följande delar:

• en förordning om den fleråriga budgetramen, där det fastställs hur mycket pengar EU kan spendera
• ett beslut om egna medel, där det fastställs varifrån EU:s inkomster kommer

Rådet (allmänna frågor) ansvarar för arbetet med långtidsbudgetpaketet och förbereder det så kallade förhandlingspaketet.

Utkastet till förhandlingspaket innehåller de komponenter som mest sannolikt kräver politisk vägledning och prioriteringar från EU:s ledare. Syftet är att underlätta förberedelserna av utkastet till Europeiska rådets slutsatser om den fleråriga budgetramen, som läggs fram av Europeiska rådets ordförande.

I Europeiska rådet ger EU:s ledare politisk vägledning om de viktigaste inslagen i långtidsbudgeten. Det gör att rådet kan komma fram till en ståndpunkt.

Förordningen om den fleråriga budgetramen antas enligt ett särskilt lagstiftningsförfarande:

• för att en överenskommelse ska kunna nås krävs enhällighet i rådet
• för att beslutsprocessen ska kunna slutföras krävs Europaparlamentets samtycke
• i praktiken kan Europaparlamentet godkänna eller förkasta rådets ståndpunkt, men inte ändra den

För beslutet om egna medel krävs

• en enhällig överenskommelse för antagande i rådet
• ett yttrande från Europaparlamentet
• ratificering av varje medlemsland i enlighet med dess konstitutionella bestämmelser innan beslutet träder i kraft

• Särskilt lagstiftningsförfarande

Hur fastställs sektoriella program?

Kommissionen lägger också fram förslag till sektorsspecifika program för den nya programperioden.

Sektoriella rådskonstellationer ansvarar för arbetet med EU:s finansieringsprogram inom rådet.

Jordbruks- och fiskerådet arbetar till exempel med de lagstiftningsförslag som rör den gemensamma jordbrukspolitiken, medan konkurrenskraftsrådet arbetar med programmen för den inre marknaden, forskning och rymdfrågor.

Med få undantag fastställs dessa program av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Programmens finansiella och övergripande aspekter beror på resultatet av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.

• Rådskonstellationer
• Ordinarie lagstiftningsförfarande

Så skyddas EU:s budget

Ett centralt inslag i den fleråriga budgetramen är förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten. Denna tillämpas om det konstateras att överträdelser av rättsstatsprincipen i ett EU-land på ett tillräckligt direkt sätt påverkar eller riskerar att allvarligt påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av EU:s budget och skyddet av unionens ekonomiska intressen.

Hittills har denna mekanism tillämpats en gång i december 2022 i det särskilda fallet med Ungern.

• Förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen (EU-kommissionen)
• Villkorlighetsmekanism kopplad till rättsstatsprincipen: EU håller inne 6,3 miljarder euro på grund av för få förbättringar i Ungern (pressmeddelande 12.12.2022)