"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarna med ansvar för EU-frågor inledde förberedelserna inför Europeiska rådets decembermöte med att diskutera utkastet till kommenterad dagordning. Rådet tog upp den nya fleråriga budgetramen 2028–2034 och noterade läget i förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Kommissionen lade fram sitt arbetsprogram för 2026 och ministrarna höll en diskussion. Inom ramen för den årliga rättsstatsdialogen hölls också landsspecifika diskussioner om Bulgarien, Tjeckien, Irland och Tyskland.
Nästa fleråriga budgetram måste vara enklare, flexiblare och mer effektiv om vi vill säkerställa ett starkare och mer konkurrenskraftigt Europa. Dagens diskussion i allmänna rådet var viktig för hur vi ska ta itu med specifika nationella och regionala utmaningar i nästa fleråriga budgetram. Vår konstruktiva dialog gör mig hoppfull, och jag ser fram emot att fortsätta diskussionen vid allmänna rådets möte i december.
Marie Bjerre, Danmarks EU-minister
Förberedelser inför Europeiska rådets möte i december
Rådet inledde förberedelserna inför mötet i Europeiska rådet i december 2025 genom att diskutera ett utkast till kommenterad dagordning. Ledarna väntas föra diskussioner om
Rådet höll en tredje riktlinjedebatt om EU:s fleråriga budgetram för åren 2028–2034.
På grundval av en not från ordförandeskapet diskuterade ministrarna frågor som rör den föreslagna rubrik 1 i ramen, som genom en särskild fond syftar till att stödja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk, landsbygd och sjöfart, välstånd och säkerhet i EU. Finansieringen ska stödjas av nationella och regionala partnerskapsplaner (NRP-planer) som utarbetas av medlemsländerna själva, med beaktande av deras specifika nationella och regionala utmaningar.
Ministrarna diskuterade bland annat hur regionala och lokala förvaltningar på lämpligt sätt kan involveras i utarbetandet och genomförandet av de framtida NRP-planerna och hur stöd till politik som härrör från skyldigheter enligt fördraget kan ges större synlighet inom ramen för planerna, samtidigt som den övergripande målsättningen att skapa förenkling och flexibilitet i finansieringen bibehålls.
Debatten kommer att ligga till grund för det första förhandlingspaketet, det dokument som syftar till att identifiera faktorer som kan övervägas politiskt och underlätta diskussionen mellan EU-ländernas ledare. Det danska ordförandeskapet har för avsikt att lägga fram detta första förhandlingspaket utan siffror före Europeiska rådets möte i december 2025.
Ministrarna bedömde läget i förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Vid toppmötet den 19 maj lovade EU:s och Storbritanniens ledare att genomföra en förnyad agenda för att stärka samarbetet på flera områden.
Vid allmänna rådets möte informerade kommissionen rådet om genomförandet av de befintliga avtalen och utvecklingen efter toppmötet. Ministrarna välkomnade att förhandlingar nu kan inledas om ett gemensamt sanitärt och fytosanitärt område (SPS-avtalet) och ett avtal om att koppla samman EU:s och Storbritanniens utsläppshandelssystem (avtalet om sammankoppling av EU:s utsläppshandelssystem). Under den påföljande diskussionen framhöll många ministrar att förbindelserna bara kan stärkas genom ett fullständigt, korrekt och snabbt genomförande av befintliga avtal, dvs. handels- och samarbetsavtalet och utträdesavtalet, och att detta är en principsak för EU.
Kommissionen lade fram sitt arbetsprogram för 2026 och ministrarna höll en diskussion. Detta gav rådet tillfälle att identifiera viktiga politikområden och lagstiftningsförslag som ska ingå i den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026 och att lyfta fram de förslag som bör prioriteras. Ministrarna framförde också sina synpunkter på det föreslagna tillbakadragandet av lagstiftningsförslag. Efter denna diskussion ska de tre institutionerna enas om den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar före årets slut.
Inom ramen för den årliga rättsstatsdialogen hölls landsspecifika diskussioner om situationen i Bulgarien, Tjeckien, Irland och Tyskland.
Det var den tredje omgången med landsspecifika diskussioner i år. För varje land presenterade kommissionen de viktigaste resultaten i de respektive landsspecifika kapitlen i 2025 års rapport om rättsstatsprincipen. De berörda medlemsländernas delegationer redogjorde därefter för den viktigaste nationella utvecklingen och särskilda aspekter av den nationella rättsstatsramen. Detta följdes av en omgång med kommentarer och frågor då andra delegationer utbytte erfarenheter och bästa praxis inom samma områden. Därefter fick den delegation vars situation diskuterades möjlighet att lägga fram ytterligare synpunkter.
Kommissionen informerade rådet om sitt förslag till demokratipaket, med det europeiska demokratiförsvaret och EU:s strategi för det civila samhället, som lades fram den 12 november 2025.
Den franska, den tyska och den polska delegationen informerade rådet om sitt initiativ till ett informationsförsvar, som lanserades gemensamt av deras offentliga internationella programföretag i syfte att bekämpa desinformation utomlands.
Den litauiska delegationen informerade rådet om den senaste tidens hybridattacker från Belarus.
Den ungerska delegationen uppmärksammade rådet på kommissionens strategi för bekämpande av antisemitism.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
