"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet enades om partiell förhandlingsposition om ett nytt program för rättsliga frågor, som utgör en del av EU:s sammanlagda budget. Programmet syftar till att stödja det rättsliga samarbetet i civil- och brottmål samt rättslig utbildning, och att främja rättsväsendets oberoende och opartiskhet. Det syftar också till att säkerställa lika tillgång till rättslig prövning för alla medborgare och företag, på grundval av rättsstatsprincipen, ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende. Förhandlingspositionen är partiell eftersom den inte omfattar finansiella och övergripande frågor. Dessa frågor diskuteras för närvarande inom ramen för förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram.
I en tid då rättvisa och rättsstatsprincipen måste fortsätta att skyddas utgör den överenskommelse som nåtts i dag ett viktigt steg mot ett mer effektivt, tillgängligt och digitaliserat europeiskt område med rättvisa. Det nya programmet för rättsliga frågor kommer att stödja samarbete över gränserna, förbättra tillgången till rättslig prövning och stärka våra rättssystems oberoende i hela EU.
Costas Fytiris, Cyperns justitieminister och minister för allmän ordning
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om ett förslag till förordning om erkännande av föräldraskap och gav vägledning för det fortsatta arbetet med att nå en överenskommelse. Förslaget syftar till att säkerställa att föräldraskap som fastställts i ett medlemsland erkänns i hela EU, vilket skapar rättssäkerhet i gränsöverskridande lägen. Syftet är att skydda alla barn, oavsett hur de har blivit till eller fötts, eller vilken typ av familj de tillhör.
Ordförandeskapet och den europeiska chefsåklagaren Laura Kövesi gav ministrarna en lägesrapport om Europeiska åklagarmyndigheten.
Eftersom mandatperioderna för de europeiska åklagarna från flera medlemsländer löper ut den 28 juli 2026 betonades det i diskussionerna att det är en prioritering att göra framsteg i den pågående processen för partiell förnyelse av Europeiska åklagarmyndighetens kollegium. Med den nuvarande tyska europeiska åklagaren Andrés Ritter, som tar över som europeisk chefsåklagare från och med den 1 november, bör en ny europeisk åklagare också utses för Tyskland.
Diskussionerna berörde också översynen av förordningen om Europeiska åklagarmyndighetens och Olafs tillgång till information om mervärdesskatt på EU-nivå, som bör antas under de kommande månaderna. Detta kommer att utgöra ett viktigt steg mot att stärka Europeiska åklagarmyndighetens effektivitet i kampen mot bedrägerier.
Slutligen meddelade Ungern att landet formellt har underrättat kommissionen och rådet om sin avsikt att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten. I och med att Ungern ansluter sig till Europeiska åklagarmyndigheten kommer alla medlemsländer att ha anslutit sig till det fördjupade samarbetet (Irland och Danmark har ett undantag).
Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet
Ministrarna fick en uppdatering från kommissionen och Eurojust om den senaste utvecklingen som syftar till att säkerställa ansvarsskyldighet för brott som begåtts i Ukraina. Den 15 maj anslöt sig kommissionen på EU:s vägnar till det utvidgade delavtalet från den särskilda domstolen för aggressionsbrottet mot Ukraina. I avtalet fastställs den särskilda domstolens institutionella, finansiella och administrativa arrangemang. Kommissionen ratificerade konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina.
Vid en arbetslunch diskuterade ministrarna möjliga EU-initiativ inom straffrätten för att reglera hatpropaganda och hatbrott. De diskuterade en eventuell utvidgning av den nuvarande förteckningen över EU-brott till att omfatta hatpropaganda och hatbrott för att ta itu med hot både offline och online eller alternativt för att förlita sig på befintlig rättslig grund för att ta itu med hatpropaganda och hatbrott online.
Under punkten Övriga frågor presenterade kommissionen resultattavlan för rättskipningen i EU 2026 som innehåller jämförbara data om en rad indikatorer för medlemsstaternas nationella rättssystem.
Kommissionen informerade också ministrarna om internationella samarbetsavtal mellan Eurojust och tredjeländer. Under de senaste fem åren har avtal ingåtts med Libanon, Armenien, Bosnien och Hercegovina och Algeriet inom ramen för ett mandat som omfattar 13 länder.
Irland presenterade sitt arbetsprogram för ordförandeskapet.
