Europeiska åklagarmyndigheten
Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) har befogenhet att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot EU:s budget.
Europeiska åklagarmyndigheten
Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är ett oberoende EU-organ med ansvar för att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen, t.ex.
- bedrägerier
- korruption
- penningtvätt
- gränsöverskridande momsbedrägerier
Eppo inledde sin verksamhet den 1 juni 2021.
Såväl EU:s institutioner och organ som de behöriga myndigheterna i de 24 medlemsländer som har gått med i Eppo måste rapportera alla brottsliga handlingar som påverkar EU:s budget till Eppo. Även enskilda personer kan rapportera misstänkta fall av bedrägeri eller andra brott.
Deltagande medlemsländer:
Hittills har följande 24 EU-länder bestämt sig för att ansluta sig till detta projekt för att skydda EU:s budget mot bedrägerier inom ramen för förfarandet för fördjupat samarbete:
Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.
Den 10 juli 2026 antog EU-kommissionen ett beslut som bekräftar Ungerns deltagande i Eppo, efter Ungerns begäran om att ansluta sig i maj 2026. Ungern blir därmed det 25:e medlemslandet som ansluter sig till Eppo, och Eppo kommer också att ha en permanent närvaro i Ungern.
Nu ska Ungern föreslå tre kandidater till posten som europeisk åklagare i Ungern. Rådet kommer därefter att utse en av dem.
Danmark och Irland står fortfarande utanför Eppo, eftersom båda har undantag från EU-samarbetet i rättsliga och inrikes frågor.
Varför Eppo inrättades
Före Eppos tid kunde endast de nationella myndigheterna utreda brott som skadar EU:s ekonomiska intressen, men eftersom deras befogenheter endast gäller på nationell nivå är deras förmåga begränsad.
På samma sätt har de EU-organ inom detta område som inrättats före Eppo, som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), ingen möjlighet att inleda brottsutredningar eller väcka åtal i medlemsländerna.
Eppo bidrar till att avhjälpa dessa brister och bekämpar därmed brott mot EU:s budget.
Eppos uppgift och struktur
Uppgift
Eppo har till uppgift att ta itu med bedrägerier mot EU:s finanser. Myndigheten har befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.
Den genomför gränsöverskridande utredningar av bedrägerier som rör EU-medel när beloppet överstiger 10 000 euro och av gränsöverskridande fall av momsbedrägerier på över 10 miljoner euro. Dessutom samarbetar Eppo med nationella brottsbekämpande myndigheter och med andra organ, som Eurojust och Europol.
Struktur
Eppo har en tvådelad struktur som består av en central nivå och en nationell nivå.
Central nivå
Den centrala nivån är förlagd till Luxemburg och består av den europeiska chefsåklagaren och åklagarkollegiet.
Den europeiska chefsåklagaren leder Eppo, organiserar dess arbete och företräder myndigheten i dess förbindelser med EU-institutioner, medlemsländer och länder utanför EU.
I oktober 2019 utnämndes myndighetens första europeiska chefsåklagare: Laura Codruţa Kövesi.
I mars 2026 enades rådet om att utnämna Andrés Ritter till ny europeisk chefsåklagare, från och med den 1 november 2026. Den europeiska chefsåklagaren utnämns i samförstånd mellan rådet och Europaparlamentet.
Åklagarkollegiet är Europeiska åklagarmyndighetens viktigaste strategiska organ och tillsynsorgan. Det fastställer Eppos strategi, antar dess interna regler och säkerställer en konsekvent strategi för utredningar och lagföring i alla deltagande medlemsländer.
Kollegiet består av den europeiska chefsåklagaren och åklagarna från de deltagande medlemsländerna. Rådet spelar en viktig roll vid utnämningen av europeiska åklagare. Varje deltagande medlemsland nominerar kandidater till posten, och efter en oberoende bedömning utnämner rådet en europeisk åklagare för varje medlemsland.
De permanenta avdelningarna övervakar och leder utredningarna och fattar operativa beslut.
2) Nationell nivå
Den nationella nivån består av de europeiska delegerade åklagarna.
De europeiska delegerade åklagarna i de 24 deltagande EU-länderna ansvarar för brottsutredningar och åtal. De agerar helt oberoende från sina nationella myndigheter.
Så här inleddes det fördjupade samarbetet kring Eppo
EU-kommissionen lade redan 2013 fram ett förslag om att en europeisk åklagarmyndighet skulle inrättas. För att förslaget skulle antas krävdes en enhällig överenskommelse i rådet och godkännande av Europaparlamentet.
Efter mer än tre års förhandlingar misslyckades rådet med att enhälligt godkänna förslaget. I februari 2017 noterade rådet att enhällighet inte förelåg, och detta bekräftades av Europeiska rådet månaden därefter.
I ett sådant läge får minst nio medlemsländer inleda fördjupat samarbete enligt EU-fördragen.
Det fördjupade samarbetet kring Eppo inleddes därför i april 2017. I oktober 2017 antog rådet förordningen om Eppo, som sedan trädde i kraft den 20 november 2017.
Senast ändrad: 10 juli 2026