Skip to content

Europeiska åklagarmyndigheten

Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) har befogenhet att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot EU:s budget.

Europeiska åklagarmyndigheten

Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är ett oberoende EU-organ med ansvar för att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen, t.ex.

  • bedrägerier
  • korruption
  • penningtvätt
  • gränsöverskridande momsbedrägerier

Eppo inledde sin verksamhet den 1 juni 2021.

Såväl EU:s institutioner och organ som de behöriga myndigheterna i de 25 medlemsländer som har gått med i Eppo måste rapportera alla brottsliga handlingar som påverkar EU:s budget till Eppo. Även enskilda personer kan rapportera misstänkta fall av bedrägeri eller andra brott.

Deltagande medlemsländer

Hittills har 25 medlemsländer bestämt sig för att ansluta sig till detta projekt för att skydda EU:s budget mot bedrägerier inom ramen för förfarandet för fördjupat samarbete.

Dessa länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Efter Ungerns begäran om medlemskap i maj 2026 bekräftade EU-kommissionen landets deltagande i Eppo den 10 juli 2026. Ungern blev det 25:e deltagande medlemslandet den 3 augusti 2026.

Danmark och Irland står fortfarande utanför Eppo, eftersom båda har undantag från EU-samarbetet i rättsliga och inrikes frågor.

Varför Eppo inrättades

Före Eppos tid kunde endast de nationella myndigheterna utreda brott som skadar EU:s ekonomiska intressen, men eftersom deras befogenheter endast gäller på nationell nivå är deras förmåga begränsad.

På samma sätt har de EU-organ inom detta område som inrättats före Eppo, som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), ingen möjlighet att inleda brottsutredningar eller väcka åtal i medlemsländerna.

Eppo bidrar till att avhjälpa dessa brister och bekämpar därmed brott mot EU:s budget.

Eppos uppgift och struktur

Uppgift

Eppo har till uppgift att ta itu med bedrägerier mot EU:s finanser. Myndigheten har befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.

Den genomför gränsöverskridande utredningar av bedrägerier som rör EU-medel när beloppet överstiger 10 000 euro och av gränsöverskridande fall av momsbedrägerier på över 10 miljoner euro. Dessutom samarbetar Eppo med nationella brottsbekämpande myndigheter och med andra organ, som Eurojust och Europol.

Struktur

Eppo har en tvådelad struktur som består av en central nivå och en nationell nivå.

Central nivå

Den centrala nivån är förlagd till Luxemburg och består av den europeiska chefsåklagaren och åklagarkollegiet.

Den europeiska chefsåklagaren leder Eppo, organiserar dess arbete och företräder myndigheten i dess förbindelser med EU-institutioner, medlemsländer och länder utanför EU.

I oktober 2019 utnämndes myndighetens första europeiska chefsåklagare: Laura Codruţa Kövesi.

I mars 2026 enades rådet om att utnämna Andrés Ritter till ny europeisk chefsåklagare, från och med den 1 november 2026. Den europeiska chefsåklagaren utnämns i samförstånd mellan rådet och Europaparlamentet.

Åklagarkollegiet är Europeiska åklagarmyndighetens viktigaste strategiska organ och tillsynsorgan. Det fastställer Eppos strategi, antar dess interna regler och säkerställer en konsekvent strategi för utredningar och lagföring i alla deltagande medlemsländer.

Kollegiet består av den europeiska chefsåklagaren och åklagarna från de deltagande medlemsländerna. Rådet spelar en viktig roll vid utnämningen av europeiska åklagare. Varje deltagande medlemsland nominerar kandidater till posten, och efter en oberoende bedömning utnämner rådet en europeisk åklagare för varje medlemsland.

De permanenta avdelningarna övervakar och leder utredningarna och fattar operativa beslut.

Nationell nivå

Den nationella nivån består av de europeiska delegerade åklagarna.

De europeiska delegerade åklagarna i de 25 deltagande EU-länderna ansvarar för brottsutredningar och åtal. De agerar helt oberoende från sina nationella myndigheter.

Hur Eppo inrättades

EU-kommissionen lade redan 2013 fram ett förslag om att en europeisk åklagarmyndighet skulle inrättas. För att förslaget skulle antas krävdes en enhällig överenskommelse i rådet och godkännande av Europaparlamentet.

Efter mer än tre års förhandlingar misslyckades rådet med att enhälligt godkänna förslaget. I februari 2017 noterade rådet att enhällighet inte förelåg, och detta bekräftades av Europeiska rådet månaden därefter.

I denna typ av situation tillåter EU-fördragen en grupp på minst nio medlemsländer att upprätta ett fördjupat samarbete.

I april 2017 inleddes ett fördjupat samarbete om Eppo. I oktober 2017 enades 20 medlemsländer om att inrätta Europeiska åklagarmyndigheten, och rådet antog Eppo-förordningen, som trädde i kraft den 20 november 2017.

I dag deltar samtliga EU-länder utom Danmark och Irland i Eppo, efter Ungerns anslutning i augusti 2026.

Senast ändrad: 3 augusti 2026